Stäng fönster Norrköping kn, ORREKULLA 1:3 KROKEKS KYRKA
Anläggning - Värdering
| KROKEKS KYRKA, KROKEKS KYRKOGÅRD | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Krokeks kyrka med dess murar, grindar, kapell, vegetation och gravvårdar, har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Grindarna har ett mycket högt värde genom sin funktion och genom sitt hantverksmässiga utförande. Murarna har på samma sätt ett högt värde. Kyrkogården är lite drygt 100 år gammal och anlades efter att den gamla kyrkan brunnit ned 1889. Anläggningen har höga värden vad beträffar dess karaktär med en blandning av olika tidstypiska stilideal. Vid sekelskiftet när kyrkogården anlades rådde ett strikt ideal efter symetriska mönster och grusgångar. Gravvårdarna omgärdades av låga häckar och stenramar. Typiskt för Krokeks kyrkogård, vilket fortfarande syns vid ödekyrkogården, är traditionen att anlägga gravkullar över graven. Detta togs bort vid mitten av 1900-talet när andra ideal styrde. Vid den tiden togs även stenramar och häckomgärdningar bort, för att underlätta skötseln av gravarna, helt enligt den tidens bestämmelser. De nya kvarteren som anlades från 1930-talet och framåt fick en karaktär av skogskyrkogård när tallskog planterades. Det är kulturhistoriskt värdefullt att dessa olika skeenden i kyrkogårdens historia är läsbara. Vidare har gravkapellet höga kulturhistoriska värden, dels genom sitt arkitektoniska värde men också genom sin funktion. Trädkransen runt kyrkogården samt den glesa tallskog som finns inne på kyrkogården har höga kulturhistoriska värden. Höga träd på kyrkogårdar minner om ett äldre parkideal som råder på stadskyrkogårdarna sedan slutet av 1700-talet. Sedan mitten av 1800-talet är det även vanligt på landsortskyrkogårdarna. Vidare är rygghäckarna betydelsefulla då de ger en strikt karaktär. Enskilda gravvårdar har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde och gravvårdar av en speciell sort eller hantverksmässigt utförande. Kvarter 1 och 3 är de kvarter som innehåller äldre, mer påkostade gravvårdar. Dessa kvarter viktes av för köpta gravar medan de andra två ursprungliga kvarteren, 2 och 4 var avsedda för allmänna gravar. I kvarter 1 finns den äldsta gravvården från 1896. Det är en kalkstensvård som restes över ett tvåårigt barn. I kvarter 1 finns också en obelisk och en s.k. bautasten. I kvarter 3 finns ett par vårdar med ett mycket högt lokalhistoriskt värde. Det är vårdar till minne av inflytelserika personer i marmorbruket, tegelbruket och ledande personer i Kolmårdsjukhuset. En del av dessa vårdar är tillverkade av kolmårdsmarmor vilket ger ett extra högt värde då de är tillverkade i trakten. I de kvarter som tidigare var avsedda för allmänna gravar finns spår av linjevårdar. Systemet med linjegravar växte fram vid slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så vis kunde äkta makar och andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet kom det att bli en gravform för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. 1964 upphörde systemet varefter flertalet linjevårdar togs bort. De bevarade linjevårdarna har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då de minner om ett äldre, nu 23 inte längre aktuellt begravningsskick. Det är av vikt att kunna följa ordningen på gravläggningarna. Titlar på gravvårdar berättar om vilka yrken som funnits på orten, hur näringsliv och social struktur har sett ut. På Krokeks kyrkogård finns ett flertal intressanta titlar. Det finns bland annat titlar som hör de övre samhällsklasserna till som exempelvis överstinnan, överläkaren, riksdagsman, disponent, kontraktsprosten, godsägare, häradsdomaren. Vidare finns det yrken som hör till skogen skogsvaktare/n, skogsförvaltare, vilket är naturligt för en skogsbygd som Krokek. Bryggeiföreståndare, droskägare, bruksförvaltare, kalkylator, regionskapellmästare är andra exempel. Det finns inga bevarade stenramar eller häckomgärdningar runt gravarna. Dessa togs bort vid mitten av 1900-talet då de förbjöds för att skötseln av gravarna skulle underlättas. Enligt äldre foton fanns det ett större område med häckomgärdade gravar på den södra sidan av kyrkan. Grusläggning på gravvårdarna togs enligt uppgift bort på 60-talet. Det finns idag ingen grav med grustäckning kvar. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter 1/A Kulturhistorisk bedömning Kvarter 1 är ett kvarter med höga kulturhistoriska värden. Det har fortfarande till viss del kvar sin ursprungliga karaktär av köpegravskvarter med ett fåtal mer påkostade gravvårdar kvar. Bland dem kan nämnas den höga s.k. bautasten som rests över godsägaren Casparsson. Det finns även en obelisk som är en annan mer påkostad gravvård. Den äldsta vården är från 1896 och restes till minne av ett tvåårigt barn. Det finns också flera exempel på gravvårdar med titlar. Bland annat finns det titlar som bryggeriföreståndare, skogvaktare, verkmästare, fotograf, droskägaren, godsägaren, bruksförvaltaren, kalkylator. Vidare ligger ett stort värde i kvarterets struktur. De fyra rygghäckarna ger kvarteret en strikt karaktär. Inne i kvarteret har de tidigare grusgångarna tagits bort, men kvarteret inramas av en grusgång. Kvarter 2/B Kulturhistorisk bedömning Detta kvarter var tidigare avsett för allmänna gravar, s.k. linjevårdar. Av dessa finns ett fåtal kvar. Idag präglas kvarteret av raka rader av gravar från de senaste årtiondena utefter rygghäckar vilket ger en strikt karaktär. Gravvårdarna är av modern sort från slutet av 1900-talet/2000-tal. Titlar är ovanliga och förekommer i undantagsfall. De tre titlarna som finns är skogsförvaltare, adjunkt och f.d. sjukvårdskorpralen. Några enstaka linjevårdar finns bevarade. Det är av vikt att dessa vårdar som finns kvar bevaras för att dels ordningen på gravläggningarna ska kunna följas och dels för att det utgör ett inte längre aktuellt begravningsskick. Kvarter 3/C Kulturhistorisk bedömning Kvarter 3 är det andra, jämte kvarter 1, som ursprungligen var avsett för köpta gravar och därmed mer påkostade gravvårdar. Den karaktären finns ännu bevarad vilket de större, mer påkostade gravvårdarna i den norra delen tyder på. Där finns det vårdar över marmorbrukets, tegelbrukets och Kolmårdsjukhusets ledande personer. Närheten till marmorbruket visas också genom att ett par av dem är tillverkade i kolmårdsmarmor. Det finns ett flertal intressanta titlar på gravvårdarna i kvarteret. Bland annat finns det kyrkliga titlar så som pastor, kantor och kontraktsprosten. Vidare finns det två titlar med titeln skogvaktaren, samt häradsdomare, skräddarmästaren, kaptenen, disponent m.m. Under 1950-talet togs de låga häckar, stenramar och senare även grustäckning bort som tidigare fanns vid gravvårdarna. Det är vanligt att det förhåller sig på det sättet på länets kyrkogårdar. Där stenramar/häckomgärdningar och grus/sandtäckning finns kvar har detta ett mycket högt kulturhistoriskt värde. På den södra sidan av kyrkogården fanns enligt äldre foton en stor andel häckomgärdade gravar. Den struktur kvarteret har idag med sina rygghäckar är inte ursprunglig men har ett kulturhistoriskt värde genom att den är tidstypisk för den tid då kyrkogården förändrades. Kvarter 4/D Kulturhistorisk bedömning Detta kvarter var från början avsett att innehålla allmänna gravar, s.k. linjegravar. Efter att detta system upphörde 1964 har de flesta av dessa äldre gravvårdar tagits bort och istället ersatts av moderna vårdar. De linjevårdar som finnas kvar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det är av vikt att dessa bevaras för att ordningen på gravläggningarna ska kunna följas. Gravarna är placerade i raka nord-sydliga linjer mellan rygghäckar. Längst i norr finns ett rektangulärt område avsett för urngravar. Bland titlar på gravvårdarna kan nämnas kantor, disponent, lärarinnan i Krokek, järnhandlareförsäljningschef och överstinnan. Kvarter 5/E Kulturhistorisk bedömning Kvarteret har en karaktär av en skogskyrkogård med dess höga furor vilken är viktig att bevara. Det finns endast nyare vårdar, huvudsakligen låga och breda vårdar från 1950- och 1960-talet och framåt. Tre av vårdarna har en titel. Dessa är inspektor, civilingenjör och byggmästaren. Kvarter 6/F Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är så pass ungt att det inte finns några större historiska kulturella värden. Viktig för dess karaktär är de höga furor som skapar intrycket av en skogskyrkogård. Rygghäckarna fyller en viktig funktion då de ger struktur åt gravraderna. Två av gravvårdarna har ett större kulturhistoriskt värde än de övriga. Det är dels en vård i kolmårdsmarmor, samt ett keltiskt kors från 1948. Kvarter 7/G Kulturhistorisk bedömning Det kulturhistoriska värdet för kvarteret ligger i dess struktur med rygghäckar och tallskog, vilket ger en strikt karaktär. Kvarteret innehåller låga, breda vårdar från sent 1970-tal och framåt. Exempel på mer ovanliga vårdar för detta kvarter, är ett trä och ett järnkors. |
