Stäng fönster Norrköping kn, FISKEBERGA 1:14 KUDDBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| KUDDBY KYRKA, KUDDBY KYRKOGÅRD | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Trädkransen är viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Omgärdning och ingångar är också viktiga för kyrkogårdens allmänna karaktär. I väster utgörs omgärdningen av en rad stenpollare med järnkedja stående ovanpå muren. Huvudingångarna i väster och öster är tillkomna vid samma tid och består av pargrindar i smide mellan fyrsidiga granitstolpar. Stolparna har runda metallklot som ornament samt ornament av kors i två nivåer. Rygghäckarna är viktiga för att understryka den strikta karaktären. Ett högt kulturhistoriskt värde finns även i flera enskilda gravvårdar. Det kan bl. a. bero på ålderdomlighet, att de är tidstypiska, konstnärlig utformning eller lokal- och personhistoriskt intresse. Det sistnämnda framgår bl. a. av olika titlar som är angivna på gravvårdarna. På Kuddby kyrkogård är lantbrukare, hemmansägare och titlar med kyrklig anknytning dominerande. I övrigt är det stor variation av titlar. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de grustäckta gravanläggningarna med omgärdning av häckar, stenramar, eller järnkedja, då det tidigare varit vanligare med omgärdade grusgravar. Södra halvan av övre kyrkogården utgörs av två rader gravplatser omgärdade med måbärshäck varav 22 är grusade. Flera grusade gravplatser med stenram ligger i den nedre kyrkogårdens västra delar. De stora statusmarkerande gravanläggningarna, som t.ex. Wallensteen/Jaegeers gravplats (se kyrkogårdens historik ovan), på den nedre kyrkogårdens nordvästra hörn är också värdefulla som exempel på mer påkostade gravar. På den södra halvan av nedre kyrkogården finns ett område med mycket högt kulturhistoriskt värde pga. av sin utformning med i huvudsak enkelgravar, som utgjort s.k. linjegravar. Systemet med linjegravar växte fram i slutet av 1700-talet och innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar och andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad men kom under 1800- talet att övergå till att bli en gravform för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet linjevårdar togs bort på länets kyrkogårdar. Vårdarna på Kuddby kyrkogård är från 1924-1965 och av varierande typ, alla dock typiska för linjevårdar. Bland dem finns två träkors, det äldsta från 1929. I området finns också en vacker äldre gjutjärnsvård från 1853. Det är av vikt att linjevårdar bevaras för att ordningen på gravläggningarna ska kunna följas och då det utgör ett historiskt, inte längre aktuellt begravningssätt. |
