Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Jönköping kn, SANDSERYDS KYRKA 1:1 SANDSERYDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SANDSERYDS KYRKA
1/1/07
Motivering
Område A
Området avviker från resten av kyrkogården genom sina många
äldre och påkostade gravvårdar. Den kulturhistoriska karaktären
är kopplad till gravvårdarnas storlek och ålder, deras höjd och reslighet,
förekomsten av titlar samt den bevarade grusgraven. Äldre
gravvårdar bör ej avlägsnas, däremot kan nya gravvårdar tillåtas om
de håller sig till de karaktäristiska dragen bland övriga vårdar, och
detta huvudsakligen för att undvika tomma ytor i gravraderna.

Område B
Gravvårdar från 1930-tal och framåt fi nns väl företrädda på de fl esta
kyrkogårdar, här ligger det främsta värdet i att de är väl samlade.
Förutom detta ligger det kulturhistoriska värden i stenar med titlar
och orts- eller gårdsnamn, samt de vårdar som är resta över personer
av lokal- eller personhistoriskt intresse.

Område C
Kvarterets kulturhistoriska värde är kopplat till de enskilda gravvårdarna.
De som återstår från allmänna linjen bör även framledes
få stå kvar på ursprunglig plats. Tillsammans med mer påkostade
gravvårdar som bevarats på andra delar av kyrkogården bidrar dessa
till att skildra den sociala bredden i samhället.

Minneslunden
Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska
värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess
roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut.

kyrkogården
i dess helhet
Sandseryds kyrkogård är tillkommen under en lång period, från
medeltiden fram till idag och den har kontinuerligt förändrats.
Efterhand och allteftersom socknens behov har kyrkogården utvidgats,
främst åt öster, eftersom området naturligt begränsats av
de djupa dalsänkorna i norr och söder samt landsvägen i väster.
Kyrkogården är väl sammanhållen genom de rygghäckar av ox- och
måbär som fi nns över hela området medan gravvårdarna visar en
blandad karaktär där äldre vårdar tagits bort för att ge plats åt nya.
Den äldsta och mest ursprungliga delen är område A. Här fi nns de
mest påkostade gravvårdarna och kyrkogårdens enda återstående
grusgrav som påminner om kyrkogårdens utseende före 1960 då
man i tidens anda började avlägsna grusgravar, stenramar och häckomgärdningar.
Syftet var dels att leva upp till det rådande idealet
med stora sammanhängande gräsytor, dels att få en mer praktisk
och lättskött kyrkogård. Även område B har kvar en del äldre vårdar
men präglas annars av en stor blandning av olika epoker. Område D
slutligen, där den senaste utvidgningen gjordes, speglar vårt samtida
begravningsskick bäst, dels genom närvaron av minneslunden dels
genom utformningen av de yngsta gravvårdarna som här dominerar.
Här fi nns också ett fl ertal vårdar från allmänna linjen från 1900-
talets mitt, dock inte i några längre kronologiska rader.

Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Rygghäckarna fungerar sammanhållande och ger kyrkogården en
typisk efterkrigskaraktär.
- Murdelen längs landsvägen är den äldsta bevarade och ger ett ålderdomligt
intryck som passar till den medeltida kyrkan.
- Grusgångssystemet är en viktig komponent på landsortskyrkogården.
- Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på
plats.
- Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans
inventarieföreteckning