Stäng fönster Jönköping kn, SANDSERYDS KYRKA 1:1 SANDSERYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| SANDSERYDS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Område A Området avviker från resten av kyrkogården genom sina många äldre och påkostade gravvårdar. Den kulturhistoriska karaktären är kopplad till gravvårdarnas storlek och ålder, deras höjd och reslighet, förekomsten av titlar samt den bevarade grusgraven. Äldre gravvårdar bör ej avlägsnas, däremot kan nya gravvårdar tillåtas om de håller sig till de karaktäristiska dragen bland övriga vårdar, och detta huvudsakligen för att undvika tomma ytor i gravraderna. Område B Gravvårdar från 1930-tal och framåt fi nns väl företrädda på de fl esta kyrkogårdar, här ligger det främsta värdet i att de är väl samlade. Förutom detta ligger det kulturhistoriska värden i stenar med titlar och orts- eller gårdsnamn, samt de vårdar som är resta över personer av lokal- eller personhistoriskt intresse. Område C Kvarterets kulturhistoriska värde är kopplat till de enskilda gravvårdarna. De som återstår från allmänna linjen bör även framledes få stå kvar på ursprunglig plats. Tillsammans med mer påkostade gravvårdar som bevarats på andra delar av kyrkogården bidrar dessa till att skildra den sociala bredden i samhället. Minneslunden Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. kyrkogården i dess helhet Sandseryds kyrkogård är tillkommen under en lång period, från medeltiden fram till idag och den har kontinuerligt förändrats. Efterhand och allteftersom socknens behov har kyrkogården utvidgats, främst åt öster, eftersom området naturligt begränsats av de djupa dalsänkorna i norr och söder samt landsvägen i väster. Kyrkogården är väl sammanhållen genom de rygghäckar av ox- och måbär som fi nns över hela området medan gravvårdarna visar en blandad karaktär där äldre vårdar tagits bort för att ge plats åt nya. Den äldsta och mest ursprungliga delen är område A. Här fi nns de mest påkostade gravvårdarna och kyrkogårdens enda återstående grusgrav som påminner om kyrkogårdens utseende före 1960 då man i tidens anda började avlägsna grusgravar, stenramar och häckomgärdningar. Syftet var dels att leva upp till det rådande idealet med stora sammanhängande gräsytor, dels att få en mer praktisk och lättskött kyrkogård. Även område B har kvar en del äldre vårdar men präglas annars av en stor blandning av olika epoker. Område D slutligen, där den senaste utvidgningen gjordes, speglar vårt samtida begravningsskick bäst, dels genom närvaron av minneslunden dels genom utformningen av de yngsta gravvårdarna som här dominerar. Här fi nns också ett fl ertal vårdar från allmänna linjen från 1900- talets mitt, dock inte i några längre kronologiska rader. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Rygghäckarna fungerar sammanhållande och ger kyrkogården en typisk efterkrigskaraktär. - Murdelen längs landsvägen är den äldsta bevarade och ger ett ålderdomligt intryck som passar till den medeltida kyrkan. - Grusgångssystemet är en viktig komponent på landsortskyrkogården. - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. - Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieföreteckning |
