Stäng fönster Norrköping kn, KVILLINGE 6:2 KVILLINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| KVILLINGE KYRKA, KVILLINGE KYRKOGÅRD | |
| 7/5/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan och kyrkogården har tillsammans med den intilliggande gårdsbebyggelsen ett stort miljömässigt värde. Kyrkogården En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan utgör en god representant för de små medeltida kyrkor som kontinuerligt förändrats och tillbyggts till följd av bl a nya liturgiska ideal och befolkningsökningen. Kyrkans exteriör karakteriseras i huvudsak av två byggnadsperioder, den omfattande om- och tillbyggnaden 1784-85 och tornets tillkomst 1927. Det på 1920-talet tillbyggda tornet med sin originella öppna bottenvåning är, såväl interiört som exteriört, i det närmaste intakt sedan uppförandet och utgör ett välbevarat exempel på 1920-talets arkitektursyn. Det sena 1800-talets tillägg i fasaden är tidstypiska gjutjärnsbågar och nya panelade dörrar med nationalromantiskt smide. Från den medeltida byggnadsepoken kvarstår delar av den norra korsarmen och delar av den norra och södra långhusväggen. Korsarmarna, som sannolikt tillkom redan under 1200- eller 1300-talet, utgör mycket ovanliga och tidiga exempel på dylika i Östergötland med motsvarigheter i bl a Örtomta och Landeryds kyrkor. Det bevarade medeltida murverket utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Ett ovanligt inslag är även de ålderdomliga solbänkarna av kalksten. Kvillinge kyrka representerar även de medeltida kyrkor som om-, till- och nybyggdes på initiativ av socknens adliga familjer, i detta fall bekostade ägarna till bl a Krusenhov och Malmö ett nytt kor i mitten av 1700-talet. Det ljusa och luftiga kyrkorummet präglas av nyklassicismens byggnadsideal medan inredningen i stort sett härstammar från sent 1800-tal. Ombyggnaden 1894 gav interiören en ny inredning i tidens ideal med bl a nytt innertak, ny orgelläktare och öppna bänkar. Dessa tillägg har ett arkitektur- och restaureringshistoriskt värde. Kyrkan har ett flertal äldre inventarier och fast inredning av mycket hög kvalitet, däribland predikstol, mässingsdopfunt, altarring och draperimålat altare. Hörbergs altartavla har stora regionala och konsthistoriska värden och utgör ett av hans tidigaste kyrkliga arbeten. Sammanfattning Det medeltida murverket i långhuset och kvarvarande delen av korsarmen utgör värdefulla historiska dokument. Korsarmarna, som tillkom under 1200-eller 1300-talen, utgör tidiga intressanta exempel på sådana. Interiören präglas av olika tiders tillägg, men har dock bevarat byggnadstidens, d v s det sena 1700-talets, karaktär med ett stort och luftigt kyrkorum och en del äldre inredning, som predikstol, dopfunt, altartavla, altarring och altaret med sin ålderdomliga målning. Den omfattande ombyggnaden på 1890-talet med bl a sina nya träkonstruktioner och paneler utgör ett betydelsefullt inslag i kyrkans byggnadshistoriska utveckling. Det år 1927 tillbyggda tornet med sin specifika utformning med öppen bottenvåning utgör ett välbevarat exempel på 1920-talets arkitektursyn. |
