Stäng fönster Eksjö kn, EKEBERG 1:7 HULTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HULTS KYRKA, Hults kyrkogård | |
| 9/30/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKAN Hults kyrka föregicks av en medeltida kyrkobyggnad som var uppförd omkring tre kilometer söder om den nuvarande kyrkan. Den nya kyrkan byggdes under den nyklassicistiska epoken efter ritningar av arkitekt Axel Nyström vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Exteriört är kyrkan välhållen och uppvisar det element som präglar nyklassicismen lanternintorn, sadeltak och höga fönsteröppningar. Invändigt dominerar det nyklassicistiska uttrycket men med några moderna förändringar såsom läktarunderbyggnad och att den ursprungligt strikta och avskalade arkitekturen har tillförts äldre inventarier och inredning och konstnärlig utsmyckning. Inredningen i kyrkan är i stort ursprunglig och kyrkorummet har en autentisk och välavstämd färgsättning. Viktiga element i kyrkorummet är Nordströmsorgeln med läktare, den slutna bänkinredningen samt predikstolen och altaranordningen. De äldre inventarier som tillkommit i kyrkorummet på senare tid harmonierar i mycket väl med den ursprungliga stilen. Sammantaget är kyrkan en god representant för den nyklassicistiska traditionen där exteriören är oförändrad och interiören i stort har kvar sin ursprungliga inredning och färgsättning. Sentida tillägg är läktarunderbyggnaden samt de äldre inventarierna och inredning som använts dels som dekorativa inslag men som också bidrar till att förmedla Hults långa kristna kontinuitet. Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är viktiga dokument över kyrkans användning i äldre tid. Dopfunten som står i koret är medeltida. Den är utförd av sandsten och överfördes från den gamla kyrkan i samband med att den nya kyrkan uppfördes. Den nuvarande altaruppsatsen är från 1673, den har tidvis fungerat som dekorativt inslag i kyrkorummet men sedan 1983 används den som kyrkans altarprydnad. Predikstolen som är uppställd i tvärgången mot den östra långhusentrén tillverkades 1678 av bildhuggaren Swen Torbiörnsson Röding från Jönköping.Brudstolen i koret är från 1700-talet. Senare tillägg har främst varit funktionellt betingade, den förändring som påverka kyrkans karaktär mest är läktarunderbyggnaden som utfördes på 1960-talet. Sentida utsmyckning är de målningar som är uppsatta i korabsiden. Sammanfattning - Kyrkan är en välhållen representant för det nyklassicistiska kyrkobyggandet. Exteriört är kyrkan mycket välhållen medan interiören uppvisar typiska förändringar såsom en läktarunderbyggnad. - Den fasta inredningen är till stora delar den ursprungliga och kyrkan har behållit sin ljusa färgsättning, dominerad av grå nyanser och förgyllning. - Det finns flera äldre inventarier och inredning som förmedlar Hults långa kristna kontinuitet. Dessa delar har ingen egentlig förankring i det nyklassicistiska kyrkorummet men har med tiden funnit hävd. KYRKOGÅRDEN Hults kyrkogård har en relativt kort historia i förhållande till många andra kyrkogårdar i länet, tack vare att man valde att förlägga den nya kyrkan på ny mark en bra bit ifrån den gamla. Ändå har folk begravts här sedan 1840-talet och en vandring längs med gravraderna berättar om skiftande synsätt över tid när det gäller begravningstraditioner, synen på döden, olika önskemål om hur människor önskat bli ihågkomna osv. Enskilda gravvårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet i utförandet. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, om yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehåller kulturhistoriska värden genom det de berättar om Hult sockens historia. Hults kyrkogård är samfällighetens yngsta kyrkogård. Den präglas huvudsakligen av 1900-talets kyrkogårdsutformning med moderna kvarter med rygghäckar och mycket gräs. Det finns ändå en tydlighet kvar mellan olika delar av kyrkogården och många äldre gångar är fortfarande kvar, även om de tyvärr (ur kulturhistorisk synvinkel) har lagts med sjöstensplattor. Kyrkogårdsmuren är enhetlig och anlades troligen i samband med att kyrkan uppförde 1840. Muren är mycket stilfullt lagd och ett gott exempel på den skicklighet man kunde uppnå i stenhanteringen. Genomgående för hela kyrkogården är att kvarteren markeras genom större gravvårdar längs med de större gångarna till kyrkans entréer, samt att träden medverkar till att markera hörn och ingångar. Denna planering har både ett kulturhistoriskt och ett gestaltningsmässigt värde som är värt att bevara. De två första kvarteren som kyrkobesökaren möter är kvarter A och F som har en tydlig profil genom sina rygghäckar och sin regelbundenhet. Kvarter C är ett tydligt och välbevarat kvarter för allmänna linjen. Att bevara en större del av detta kvarter eller helst hela, är viktigt då det i relation till mer påkostade gravvårdar på ett mer rättvist sätt speglar Hults sociala bakgrund. Kvarter D är det mest enhetliga kvarteret på kyrkogården och speglar efterkrigstidens kyrkogårdsideal mycket väl. Många av kyrkogårdens enstaka gravvårdarna förmedlar kulturhistoria. Det kan gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska, stil- och konsthistoriska värden etc. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får nya ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattning - Hults kyrkogård har en kulturhistoriskt värdefull tydligheten i strukturen med större vårdar längs kyrkogårdens större gångar, och mindre vårdar inne i kvarteren. - Kyrkogårdsmuren är enhetlig och ett stilfullt exempel på hög hantverksskicklighet. - Flera kvarter är enhetliga och har en tydlig prägel som är värd att ta vara på. - Albert Engströms gravvård har ett nationellt intresse som en av våra stora svenska författare. |
