Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, STYRSTAD 9:4 M.FL. STYRSTADS KYRKA

 Anläggning - Värdering

STYRSTADS KYRKOGÅRD, STYRSTADS KYRKA
4/13/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkomiljön i Styrstad har en mycket lång kontinuitet som socknens samlingspunkt och administrativa centrum. Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med det fd ålderdomshemmet och det fd tingshuset/skolan en kulturhistoriskt intressant miljö.

Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är en god representant för de stora kyrkobyggnader som uppfördes till följd av den stora befolkningsökningen under 1700-talets senare hälft. Exteriören är typisk för den gustavianska landsbygdskyrkan med putsade fasader, valmade sadeltak, spåntäckt tornhuv, rundbågiga fönster och portaler. Interiören har den för tiden så typiska salkyrkokaraktären bevarad med ett ljust och luftigt kyrkorum, förstärkt av det tunnvälvda trätaket och de stora rundbågiga fönstren. Inredningen kommer till stor del från den gamla kyrkan såsom dopfunten och altarets krucifix från 1200-talet, predikstolen från 1707, läktarbarriären med bevarat 1600-talsmåleri, bänkgavlarna, sakristians järnbeslagna trädörr samt järnluckan till sakristians lilla väggnisch. Även korets gravhällar kommer från den förra kyrkan. Övrig inredning har tillkommit successivt under 1800- och 1900-talen.

Sammanfattning
" Kyrkan utgör tillsammans med gravkapellet, det fd ålderdomshemmet, det fd tingshuset/skolan och den äldre bostadsbebyggelsen en kulturhistoriskt intressant miljö.

" Kyrkan utgör såväl exteriört som interiört ett gott exempel på det gustavianska byggnadsideal som präglar många av Östergötlands kyrkobyggnader från 1700-talets senare del.

" Stora delar av kyrkans inredning är hämtade från den äldre kyrkan, vilket visar på en lång historisk kontinuitet och samband med den medeltida kyrkan.