Stäng fönster Norrköping kn, Å-ÅKERBY 1:2 Å KYRKA
Anläggning - Värdering
Å KYRKA, Å kyrkogård | |
1/1/06 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk bedömning Å kyrka och kyrkogård med dess gravkapell, grindar, mur och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. I den västra kyrkogårdsmuren sitter fyra bindringar kvar och minner om en tid då det var vanligt att man körde med häst och vagn till kyrkan. Grindarna på den västra och södra sidan är ovanliga. Troligtvis är de samtida med kyrkan. De har ett ovanligt mönster av kraftigt järn. Dessutom har den västra grinden en tröskelsten. Grinden i söder har samma utförande men är tredelad, med en fast mittdel. Trädkransen är viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på stadskyrkogårdarna från slutet av 1700-talet och på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de grus- eller sandtäckta gravanläggningarna med omgärdning av häckar eller stenramar. De visar på ett gravvårdsskick som förr var vanligt men som nu blir mer och mer sällsynt. De är belägna utmed gångarna, på sådana platser som vanligen var avsedda just för de köpta, mer påkostade gravarna. Fyra grusgravar finns bevarade, två med stenram, en med buxbomshäck och en som har både stenram och buxbomshäck. Ett högt kulturhistoriskt värde finns även i flera enskilda gravvårdar. Det kan bl. a. bero på ålderdomlighet, att de är tidstypiska, konstnärlig utformning eller lokal- och personhistoriskt intresse. Kvarteren B och C söder om kyrkan har tidigare varit avsatta till allmän linje. På allmänna linjen låg förr enkelgravar som utgjort s.k. linjegravar. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar kunde på så sätt komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964, varefter flertalet linjevårdar togs bort. Det är av vikt att bevara linjevårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Vanligtvis utgörs linjevårdar huvudsakligen av träkors, enkla granitvårdar samt gjutjärns- eller smideskors. På kyrkogården i Å finns endast en äldre linjevård kvar idag. Vidare finns det flera gravvårdar som har någon form av titel. Titlar är kulturhistoriskt intressanta i och med att de kan berätta mycket om en trakts näringsliv och sociala struktur. Till de äldsta vårdarna på kyrkogården hör tre stycken vackra kors i gjutjärn. Två av dem står i kvarter A och är daterade 1849 och 1868. Det tredje som står i kvarter C saknar namnplatta och årtal men är sannolikt från 1800-talets mitt liksom de två andra. Det äldsta korset från 1849 har trepassarmar genombrutna av tre ggr tre femuddiga stjärnor samt text i silver och vid foten en ängel med lagerkrans och ankare, symbol för hoppet och uppståndelsen, också den i silver. Den femuddiga stjärnan symboliserar morgonstjärnan, Kristus. Korset från 1868 är också dekorerat med femuddiga stjärnor men är här i relief och med femuddiga avslutningar på armar och stam. Det odaterade gjutjärnskorset har som dekoration det allseende ögat i guld, ofta tolkat som en symbol för treenigheten och för Guds öga som vakar över mänskligheten. Korsarmarna har hjärtformade avslutningar som övergår i en trebladig blomma. Alla tre gjutjärnskorsen har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde har också smidesmästaren Haglunds smideskors från 1933, se bilder nedan. Stora flerarmade smideskors är mycket ovanliga i Östergötland. I Värmland däremot finns de i stor mängd och mest bekanta är de stora Ekshäradskorsen. Typiskt för Ekshäradskorsen är förutom de många korsarmarna också hängen i form av löv. Haglunds kors liknar i hög grad Ekshäradskorsen och är troligen inspirerat av dem. |