Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, STORA GYLLINGE 1:2 ÖSTRA HUSBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖSTRA HUSBY KYRKOGÅRD, ÖSTRA HUSBY KYRKA
1/1/06
Motivering
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kulturhistorisk bedömning
Östra Husby kyrka med kyrkogård, omgärdning, grindar, trädkrans och gravkapell utgör en
samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogården är indelad i tre klart
avläsbara delar med den äldsta delen på höjdryggen runt kyrkan, kvarter A, en utvidgning från
mitten av 1800-talet, kvarter B och C, samt en utvidgning från sent 1970-tal, kvarter D-F. De
olika delarna har olika typer av omgärdningar med en traditionell kyrkogårdsmur runt den
äldre delen, ett enkelt staket med tunna järnslanor respektive häck runt delen från mitten av
1800-talet och en häck runt 1970-talets utvidgning. De olika omgärdningarna understryker att
kyrkogårdens delar tillkommit vid olika tid. Även grindarna har delvis olika utformning med
den mest påkostade grinden till den gamla kyrkogårdsdelen, kvarter A. Grinden till kvarter DF
är av samma typ, men med ett enklare utförande. Det rör sig troligen om en kopia eller en
grind som flyttats från ett tidigare läge. Av äldre fotografier att döma har kyrkogården haft en
tät trädkrans och även en allé utmed den väst/östliga mittgången. Bevarade träd i trädkransen
utgörs till stor del av almar. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på
landsortskyrkogårdarna framför allt under 1800-talet. Här har man även nyplanterat en del av
den tidigare allén, vilket följer en äldre tradition.

Gravkapell/begravningskapell började uppföras under 1800-talets senare del men blev vanliga
på våra kyrkogårdar under 1900-talet. Bruket med ett gravkapell för mindre
begravningsceremonier eller mer för kistförvaring fick stort genomslag. De kan vara enkla
eller mer påkostade och ritades i sin tids stilideal. Gravkapellen utgör en del av kyrkomiljön
och har ofta en central placering eller så är gången till gravkapellet ofta betonad genom t ex
en särskild vegetation. I Östra Husby ligger gravkapellet i fonden från kyrkans västportal och
markeras genom ädelgranar.

Kyrkogårdens olika delar har även delvis olika strukturer. I kvarter A finns det flera mer
påkostade gravvårdar och även några grusgravar. Av dessa omgärdas en med pollare och
kätting, en med stenram och fem med omgärdningshäckar. I kvarter B och C finns det ett
antal linjegravar och i kvarterens utkanter är det en del större familjegravar varav flera i
kvarter C är grusgravar omgärdade med häckar eller stenramar. Gravarna med grus- eller
sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet
och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av
häckar eller stenramar. I Östra Husby utgörs kvarvarande omgärdningshäckar av buxbom.
Omgärdning med stenram verkar allmänt ha varit vanligast under 1920-talet t o m 1960-talet.
Mer påkostade omgärdningar utfördes som järnstaket eller järnkätting med pollare och det
senare finns här i Östra Husby. Grusgravar är en typ av gravanläggning som till stor del har
tagits bort i länet vid senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt
kulturhistoriskt värde.

Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att
begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra
familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen
inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en
gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att
bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna.
Grusgångarna markerar delvis de olika kvarterens indelning.

Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller t ex de
äldre gravvårdarna från 1800-talet och gravvårdar av en speciell typ så som obelisk och en
gravvård med porträttmedaljong. Av mycket högt lokalhistoriskt värde är den äldsta
gravvården i kvarter B. Även andra gravvårdar kan ha ett högt lokalhistoriskt värde då de
visar på händelser eller personer av stor betydelse eller väl kända i Östra Husby. Titlar på
gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Östra Husby
dominerar titlar som visar på en jordbruksbygd, framför allt ”hemmansägare”. Andra titlar är
bl a ”färjkarlen” och ”f d kyrkovärden”.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr 1-209

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter A utgör kyrkogårdens äldsta del. En stor del av gravvårdarna är från åren kring
sekelskiftet 1800/1900 och ofta av svart granit. Detta ger kvarteret en påkostad prägel. Här
finns också några omgärdade grusgravar. Gravarna med grus- eller sandtäckt yta hör till en
gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt
förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av häckar eller stenramar. I
Östra Husby utgörs kvarvarande omgärdningshäckar av buxbom. Omgärdning med stenram
verkar allmänt ha varit vanligast under 1920-talet t o m 1960-talet. Mer påkostade
omgärdningar utfördes som järnstaket eller järnkätting med pollare och det senare finns här i
Östra Husby. Grusgravar är en typ av gravanläggning som till stor del har tagits bort i länet
vid senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt
värde.
Kvarterets karaktär understryks också av den tydliga riktningen mot kyrkogårdens
huvudingång i söder.

Kvarter B Gravplats nr 1-390

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter B har kvar delar av en äldre struktur med enklare linjegravar centralt i kvarteret och
mer påkostade gravar invid kyrkogårdens avgränsning. Detta har varit en vanlig indelning på
länets kyrkogårdar och det är kulturhistoriskt värdefullt att kunna avläsa detta på kyrkogården.
Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att
begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra
familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen
inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en
gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att
bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. I kvarteret finns en
gravvård med påskriften ”Hans graf var den första på denna kyrkogård”. Gravvården har ett
mycket högt lokalhistoriskt värde då den kan datera kyrkogårdens utvidgning på 1800-talet.
Grusgångarna markerar delvis kvarterets indelning och rygghäckar betonar kvarterets strikta
karaktär.

Kvarter C Gravplats nr 1-388

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter C har kvar delar av en äldre struktur med enklare linjegravar centralt i kvarteret och
mer påkostade gravar invid kyrkogårdens avgränsning. Detta har varit en vanlig indelning på
länets kyrkogårdar och det är kulturhistoriskt värdefullt att kunna avläsa detta på kyrkogården.
Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att
begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra
familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen
inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en
gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att
bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Gravarna med gruseller
sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av
1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades
oftast av häckar eller stenramar. I Östra Husby utgörs kvarvarande omgärdningshäckar av
buxbom. Omgärdning med stenram verkar allmänt ha varit vanligast under 1920-talet t o m
1960-talet. Grusgravar är en typ av gravanläggning som till stor del har tagits bort i länet vid
senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Grusgångarna markerar delvis kvarterets indelning och rygghäckar betonar kvarterets strikta
karaktär.

Kvarter D-F Gravplats nr D 1-240, E 1-191 och F 1-155

Kulturhistorisk bedömning
Kvarterets kulturhistoriska värde ligger framför allt i enskilda gravvårdar.