Stäng fönster Norrköping kn, ÖSTRA STENBY KYRKA 1:1 ÖSTRA STENBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖSTRA STENBY KYRKA, ÖSTRA STENBY KYRKOGÅRD | |
| 5/25/07 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, kyrkogården med sina uppställda runstenar, de omgivande byggnaderna med tidigare skolfunktioner och den högt belägna prästgården vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentrum. Kyrkogården En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkans exteriör präglas i hög grad av den omfattande ombyggnad som utfördes 1858-1860 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Kyrkan fick då bl a ett nytt torn, spritputsade fasader, dekorativt utformade gjutjärnsbågar, nya portar och skiffertak. Från den medeltida byggnadsepoken kvarstår den norra korsarmen i sin helhet, delar av den norra långhusväggen och större delen av den södra korsarmen. Korsarmarna, som tillkom redan under 1200-talet, utgör mycket ovanliga och tidiga exempel på dylika i Östergötland med motsvarigheter i bl a Örtomta kyrka. Det är inte osannolikt att det även kan finnas fler inmurade delar av runstenar i kyrkans murar. Östra Stenby kyrka representerar även de medeltida kyrkor som tidigt om-, till- och nybyggdes på initiativ av socknens adliga familjer, i detta fall ägarna till Ållonö. Samhörigheten med Ållonö är mycket påtaglig genom donationer av inventarier och inredning som t ex predikstol, altaruppsats och begravningsvapen. Gravvalvet för släkten Kurck är även mycket framträdande i kyrkans byggnadshistoria. Kyrkorummet präglas framför allt av två tidsperioder; det stora korbygget och valvslagningen från 1682-1684 och renoveringen från 1858-1860. Predikstolen, altaruppsatsen, begravningsvapen och dopfunten från 1600-talet ger tillsammans med 1800-talets inredning med altare, altarring, orgelläktare, dörrar och det obehandlade trägolvet kyrkorummet en väl sammanhållen helhet. Kyrkorummet är dessutom ett av Östergötlands få kyrkorum som gestaltats under 1600-talet. Sammanfattning Kyrkan, kyrkogården och de omgivande skolbyggnaderna och prästgården vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentrum. Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad sedan renoveringen 1858-1860 under ledning av arkitekt Johan Fredrik Åbom och har stora arkitektoniska värden. Korpartiet och valven ger interiören en barockprägel, vilken förstärks av inredningen från 1600-talet, som predikstolen, altaruppsatsen, begravningsvapen och dopfunten. Inredningen från mitten av 1800-talet med altare, altarring, orgelläktare och innerdörrar skapar tillsammans med det obehandlade trägolvet ett väl sammanhållet kyrkorum med mycket stora kulturhistoriska värden. Det medeltida murverket i långhuset och korsarmarna utgör värdefulla historiska dokument. Korsarmarna, som tillkom redan under 1200-talet, utgör mycket ovanliga och tidiga exempel på dylika. Kyrkans historia är intimt förknippad med framför allt ägarna till Ållonö, vilka har bekostat den stora ombyggnaden i slutet av 1600-talet och skänkt ett flertal inventarier, som bl a predikstolen och altaruppsatsen till kyrkan. |
