Stäng fönster Lidingö kn, LIDINGÖ 9:147 LIDINGÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| LIDINGÖ KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Lidingö kyrka och kyrkogård bär spår av öns utveckling under flera hundra år där olika perioder och stilar kan urskiljas. Kyrkans placering kan ha anknytning till Hersby gårdsgravfält. Ett kapell, möjligen från 1400-talet med okänt läge och med namnet S: tae Anna kapell, har föregått den nuvarande kyrkan som bekostats av ägarna till Djursholmsgodset, riksrådet Svante Gustafsson Banér och hans maka Ebba Grip. Fastän den tillkommit först under tidig stormaktstid har kyrkan drag av senmedeltida upplandskyrka. Exteriören karakteriseras av långhusets slammade murverk i gråsten från 1623 tillsammans med västpartiet, som är tillbyggt under 1700-talets mitt, mansardtak samt relativt låga och spröjsade fönster. Till detta kommer klocktorn i trä från tidigt 1800-tal över kyrkans ingång . Karaktären av sockenkyrka på landet förstärks av att närmast runt kyrkan ligger den äldsta delen av kyrkogården med äldre gravvårdar som har historisk anknytning till bygden samt bogårdsmuren och den snart 200-åriga trädkransen av hamlade lindar. Senare utvidgningar av kyrkogården åt söder och öster av omfattande mått karakteriseras av olika tiders skiftande gravskick där några gravvårdar är utformade med stor konstnärlighet. Kyrkogården speglar på ett unikt sätt förändring i gravskick och gravvårdars skiftande utformning under flera århundraden. Kyrkorummet är möjligt att överblicka och ger intryck av en harmonisk helhet. Långhusets fragment av väggmålningar med arkadmotiv från tidigt 1600-tal i kombination med målad fris från början av 1900-talet, fast inredning med marmorerat altare och altaruppsats i rokokostil och predikstol i gustaviansk stil från 1700-talet samt öppna bänkar med markerade gavlar från 1950-talet och en orgel från 1980-talet på läktaren är sammanförda till en helhet. Koret, tillbyggt 1913, ligger högre och markeras med en triumfbåge enligt den medeltida traditionen. Kyrkorummet präglas av en restaureringsfilosofi från 1900-talet med återgång till en ålderdomligare gestaltning i samspel med inventarier från vår egen tid som ljusbärare i stål och keramik placerad i koret och en utsmyckning på södra väggen i corténstål och förgylld månskära av konstnären Thomas Qvarsebo. Trots Lidingös utveckling under de senaste hundra åren till en egen stad består intrycket av en kyrka på landet. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · kyrkobyggnad och omgivande kyrkogård ingår i socknens historiska centrum · kyrkogårdens gestaltning i olika stilar representerar kyrkogårdshistoria från flera århundraden · kyrkogårdens rika växlighet alltifrån stomplantering med hamlade lindar till senare tillägg av träd och häckar · ursprungligt murverk från 1600-tal av gråsten samt tegelmurar från 1700-tal - ett viktigt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick · väggmålningarnas historiska och karaktärsskapande betydelse fragmentariskt bevarade från kyrkans byggnadstid, kompletterade till en ny helhet · högklassig inredning med marmorerat altare och altartavla i rokoko, dopängel och predikstol i gustaviansk stil. · inredning av konstnärlig och hantverksmässigt hög kvalitet från mitten av förra århundradet · äldre inventarier knutna till kyrkans utbyggnadshistoria. |
