Stäng fönster Tranås kn, LINDERÅS 10:1 LINDERÅS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Linderås kyrkogård, LINDERÅS KYRKA | |
| 7/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKAN Linderås kyrka uppfördes 1793 efter ritningar av Thure Wennberg på Överintendentsämbetet och präglas exteriört av gustavianska stilideal, synligt tex i den svängda tornhuven med genombruten lanternin. Kyrkan har genomgått få förändringar och ger en sammanhållen och välbevarad tidsbild av stilidealet under sin tillkomstperiod. Kyrkan visar upp en representativ sengustaviansk exteriör med släta ljust putsade väggar och enkla spritputsade artikuleringar. Intresseväckande är bland annat den östra entrén som leder direkt till korläktaren och sakristian, liksom den ovanligt långsträckta planen som berättar om den stora församlingen vid 1700-talets slut. Interiören blev dock huvudsakligen färdig under 1800-talets första hälft, då smaken mer hunnit påverkas av senare stilideal. Värdefulla inslag i interiören är främst kopplade till autenticitet i material vad gäller brädgolv, fönster, altaruppsättning och orgel. Bänkinredningen liksom bemålningen härstammar från 1931 års renovering men smälter väl in i den nyklassicistiska miljön. I kyrkointeriören framstår altartavlan av Kilian Zoll som extra värdefull ur konsthistorisk synvinkel då detta var hans första stora monumentalmåleri. Orgeln som är tillverkad av Erik Nordström 1864 är välbevarad och spelar fortfarande med ursprunglig uppsättning stämmor och har ett stort musikhistoriskt värde. Korläktaren är kulturhistoriskt värdefull som en ovanlig företeelse samt att den är i ursprungligt skick. Lösa inventarier som tagits ur bruk och fortfarande förvaras i kyrkan, på vinden eller på andra ställen har också ett stort kulturhistoriskt värde genom den historia de berättar om kyrkans tidigare användande. Sammanfattning - Kyrkorummet är välbevarat och enhetligt med inredning och inventarier tillkomna under 1800-talets första hälft. - Korläktaren med en egen entré på östra gaveln är ett ovanligt inslag och samtidigt ett värdefullt exempel på variationen inom kyrkobyggnader från denna tid. Därtill har den genomgått få förändringar och visar upp material och färgsättning äldre än den nuvarande i övriga kyrkorummet och är därför värdefull som referens för framtida undersökningar. - Altaruppsatsen med altartavla av Kilian Zoll är förknippad med stora konsthistoriska värden, som ett tidigt verk av en av de mer framstående konstnärerna i Sverige kring 1800-talets mitt. - Marken under och runt om kyrkan kan innehålla värdefulla spår från den medeltida kyrkan och utgör ett värdefullt källmaterial över dess historia. - Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är viktiga dokument över kyrkans användande i äldre tid. KYRKOGÅRDEN Kyrkogården i Linderås har medeltida ursprung men har utvidgats vid ett flertal tillfällen kända utvidgningar här ägt rum 1795, 1869 (mot norr) och 1930 (mot söder). Idag finns en tydlig uppdelning mellan en äldre del i norr runt kyrkan och den nyare delen i söder, åtskilda genom en terrassering och den gamla kyrkogårdens södra stenmur. Ur kulturhistorisk synvinkel är tydligheten mellan olika kvarter värdefull då man genom detta kan avläsa utvecklingen och olika kyrkogårdsideal. Kyrkogården speglar idag begravningskultur från slutet av 1800-talet och framåt. Kvarter A hör till kyrkogårdens äldsta och mer påkostade kvarter och präglas av köpegravar, inhägnader och grusbäddar. Kvarter B och C är snarlika med ursprung som linjegravskvarter. Idag präglas de en blandning av äldre och nyare vårdar, regelbundet placerade utmed rygghäckar. Kvarter D har också haft linjegravar, vilket fortfarande syns i östra delen, medan västra delen präglas av påkostade köpegravar. Kvarter E är det moderna kvarteret och här är gravvårdarna enhetliga och regelbundet placerade utmed rygghäckslinjer. Den äldre delen av kyrkogården har ett antal stora almar med miljö- och kulturhistoriska värden, bland annat visar de fyra almarna norr om kyrkan på den norra avgränsningen före 1869. Kyrkogårdens stenmurar är en värdefull del av kyrkogårdens karaktär, liksom den jämna trädkransen av lind runt södra delen. Grindar och grindstolpar är utformade i samklang med kyrkan. Över hela kyrkogården gäller att gravvårdar med yrkestitlar och i viss mån ortstillhörighet har samhällshistoriska värden, detsamma har vårdar med hänvisningar till frireligiösa texter. Dessa speglar socknens ekonomiska, geografiska och frireligiösa bakgrund. Gravvårdar med grus, inramningar eller annan mer monumental utformning vittnar om en äldre tradition som idag förknippas med stora kulturhistoriska värden. Därtill följer även gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt intresse. Sammanfattning - Linderås kyrkogård är en typisk landsortskyrkogård med värdefulla spår från 1700-talet fram till idag vilka berättar om skiftande kyrkogårdsideal. - Påkostade gravar, gravar med grusytor, inhägnader, titlar eller frireligiösa inskriptioner kan besitta konstnärliga, samhällshistoriska, socialhistoriska mfl värden. - Grusgångar, stenmurar, äldre träd och smidesgrindar är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning och bör bibehållas. - Vårdar äldre än 1940 vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn skall finnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Det Bogemanska gravkoret har höga kulturhistoriska värden. |
