Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, HERRBERGA 9:1 HERRBERGA KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

HERREBERGA KYRKA (FREDRIKA KYRKA), Herrberga kyrkogård
5/17/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med f d skolan och sockenstugan en välbevarad kulturhistoriskt intressant miljö. Den omgivande jordbruksbebyggelsen visar på kyrkans plats "mitt i byn".

Kyrkogården
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de grus- eller sandtäckta gravanläggningarna med omgärdning av häckar eller stenramar. De är belägna utmed gångarna, på sådana platser som vanligen var avsedda just för de köpta, mer påkostade gravarna. Kyrkogårdens slutna karaktär är också mycket värdefull. Ett kulturhistoriskt värde finns även i enskilda gravvårdar. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Herrberga är det avsaknad av titeln "mjölnare" som är mest iögonenfallande, med tanke på kvarnbyn Öjebro. På gravvårdarna förekommer bl a titlar som lantbrukare och övermaskinist (kraftverket i Öjebro). Många titlar har kyrklig anknytning. Två av "museivårdarna" har titlar: daneman och rusthållaren. Resterna av en äldre trädkrans utgörs av några askar. Det triangelformade området söder om kyrkogården har ett bevarandevärde bl a genom sin mycket långa kontinuitet.

Kyrkobyggnaden
Herrberga kyrka har en mycket välbevarad gustaviansk karaktär, både i exteriören och interiören. Sedan kyrkan uppfördes 1795-1797 har den inte genomgått några genomgripande förändringar. Kyrkans portar och även en del dörrar inne i kyrkan är ursprungliga och bär spår av äldre konstruktioner. Spåntäckningen på torntaket och lanterninens tak är viktigt att bevara, då spån tidigare var det vanliga taktäckningsmaterialet på landsortskyrkorna. I kyrkorummet är brädtaket och den kraftiga taklisten av stor betydelse för karaktären. Orgel, altaruppsats och altarring är delar av den ursprungliga inredningen. De har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessutom är orgeln och altaruppsatsen med altartavlan goda exempel på inventarier som tillverkats av konstnärer/hantverkare av stor regional betydelse. Den slutna bänkinredningen är inte original, men ansluter väl till kyrkorummet i övrigt. I sakristian har resterna av uppgången till predikstolens tidigare placering ett stort byggnadshistoriskt intresse. Flera inventarier från den medeltida kyrkan är bevarade. De har ett stort konst- och kyrkohistoriskt värde och visar dessutom på kyrkans kontinuitet. Det kan ha rört sig om inventarier av speciellt intresse, som man ville föra över till den nya kyrkan. Altarskåpet och den rikt utsmyckade dörren hade inte längre någon direkt betydelse för den aktuella liturgin, men man ville bevara dem. Predikstolen och dopfunten hade man fortfarande en direkt användning för.

Sammanfattning

" Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med f d skolan och sockenstugan en välbevarad kulturhistoriskt intressant miljö. Det triangelformade området söder om kyrkogården har ett bevarandevärde bl a genom sin mycket långa kontinuitet.


" Kyrkorummet uppvisar en enhetlig gustaviansk karaktär som betonas av det välvda brädtaket, den kraftiga taklisten, altaruppsats, altarring och sluten bänkinredning.

" Orgeln av den välkände orgelbyggaren, Pehr Schiörlin, har ett stort musikhistoriskt och kulturhistoriskt värde.

" De fyra ursprungliga dörrarna, två i tornet, en i södra ingången och dörren till f d predikstolsuppgången är av stort byggnadshistoriskt värde. Detta gäller även de spåntäckta taken på tornhuv och lanternin.

" Inventarierna från den medeltida kyrkan har ett stort konst- och kyrkohistoriskt värde. De visar dessutom på kyrkans kontinuitet. Bland dessa inventarier märks den smidesbeslagna dörren, altarskåpet, gravhällen i koret, 1600-talets predikstol och dopfunten, som förvaras i sakristian. Även runstenen söder om kyrkogården, som tidigare varit inmurad i kyrkan, visar på platsens långa kontinuitet.