Stäng fönster Mjölby kn, NORMLÖSA 7:1 NORMLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| NORMLÖSA KYRKA, NORMLÖSA KYRKOGÅRD | |
| 6/9/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Normlösa kyrka utgör tillsammans med kyrkogården, dess omgärdning med stigluckor, tiondeboden, f d klockarbostaden och skolbyggnaderna en mycket välbevarad kyrkomiljö. Skolbyggnaderna visar även den tidigare kopplingen mellan kyrka och utbildning. Kyrkogården De skiftande murkonstruktionerna är mycket värdefulla ur kultur- och teknikhistorisk synvinkel. Tiondeboden är en av få medeltida tiondebodar, som är bevarade i Östergötland. Förutom våra medeltida kyrkor är den en av få bevarade medeltida stenbyggnader. Som sådan har den ett mycket högt byggnadshistoriskt värde. Dessutom har den ett mycket högt kyrkohistoriskt värde då den minner om systemet med tionde. Även den medeltida stigluckan har ett mycket högt kyrkohistoriskt värde och kopian från 1944 är mycket värdefull för den samlade miljön. Trädkransen visar på 1800-talets trädplanteringar på våra kyrkogårdar, en del av tidens parkideal. Enskilda gravvårdar har ett mycket högt kulturhistoriskt intresse, dels som exempel på olika tiders typer av gravvårdar, dels genom intressanta inskriptioner och dels genom ett lokalhistoriskt värde. Kyrkobyggnaden Normlösa kyrka har en mycket välbevarad tidig gustaviansk karaktär, både i exteriören och interiören. Utvändigt innebär detta ett markant, spånklätt takfall och klockformad tornhuv. Även de stickbågiga öppningarna är tidstypiska. Fönstren är visserligen ändrade men påverkar inte helhetsintrycket. Invändigt är takets valvform och planen med salkyrka där långhus och kor är lika breda tidstypiska. I Normlösa finns det detaljer som gör interiören något ålderdomligare och som kan sägas binda samman kyrkans medeltida delar med de gustavianska; läktarbröstningen, läktarkolonnerna och bänkinredningen, som delvis härstammar från 1600-talet och delvis är kopior av 1600-talsinredningen. Även trappan upp till orgelläktaren och vidare upp till torningången ger ett ålderdomligt intryck. De framtagna kalkmålningarna och medeltida fönstret visar på sambandet med den medeltida kyrkan. Delar av kyrkans murverk är medeltida och har som sådant både ett byggnadstekniskt värde och ett värde då det visar på kyrkans byggnadshistoria. Det gäller även medeltida öppningar som markerats i putsen, den medeltida sockeln, de medeltida dörrarna och inventarier. Kyrkan har flera inventarier av konstnärligt och kyrkohistoriskt värde. Det gäller bl a dopfunten av Henrik Werner, som även har ett regionalt intresse, de båda predikstolarna, Sven Nordströms orgel och epitafierna med sina rikliga texter. Sammanfattning " Kyrkan och kyrkogården med medeltida tiondebod och stiglucka bildar en ålderdomlig miljö med stora byggnads- och kyrkohistoriska värden " Kyrkan har en tidig gustaviansk karaktär både exteriört och interiört. Den är ett tidigt exempel på de kyrkor som byggdes om eller nybyggdes från 1760-talet och under en period av mer än ett sekel, bl a för att kunna ta emot en ökande befolkning. " Det medeltida murverket i tornet och sydfasaden är viktiga som jämförande material vid studiet av medeltida byggnadsteknik. " Det medeltida kalkmåleriet, de järnbeslagna dörrarna och medeltida inventarier har även ett mycket stort konst- och kyrkohistoriskt värde. " I kyrkans interiör har flera inslag en ålderdomlig prägel. Det gäller bl a orgelläktaren med läktarkolonner, läktartrappan och bänkinredningen. " Av senare inventarier med stort konst- och kyrkohistoriskt värde kan även epitafier, predikstol, Sven Nordströms orgel och dopfunten av Henrik Werner nämnas. |
