Stäng fönster Mjölby kn, NORMLÖSA 7:1 NORMLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| NORMLÖSA KYRKA, NORMLÖSA KYRKOGÅRD | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Normlösa kyrka och kyrkogård med tiondebod, murar, stigluckor och grindar samt trädkransen bildar en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Tiondeboden och stigluckorna bidrar till att ge kyrkogården en ålderdomlig prägel. Kyrkan ligger nära kyrkogårdens norra begränsning, vilket var en vanlig placering under medeltiden då i allmänhet gravplatser söder om kyrkan föredrogs. Den medeltida tiondeboden har mycket höga kulturhistoriska värden dels ur byggnadsteknisk synpunkt som en medeltida byggnad och dels ur samhällshistorisk synpunkt. Boden är en av få bevarade medeltida tiondebodar i länet. Här förvarades det tionde som skulle levereras till kyrkan. Andra bevarade medeltida tiondebodar i Östergötland är bl a Västerlösa och Örberga. I kyrkogårdens östra mur finns en av Östergötlands få bevarade stigluckor. Den är medeltida. I norra muren finns en kopia från 1944 av stigluckan med en grind istället för en port. Kyrkogårdsmurens kulturhistoriska värde förstärks av bevarade bindringar för hästar. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framför allt under 1800-talet. Även i övrigt är vegetationen viktig för kyrkogårdens karaktär. Huvudgången från södra grinden till kyrkans vapenhus betonas av formklippta tujor och höga lindar växer närmast vapenhuset. Rygghäckarna och grusgångarna på kyrkogårdens södra del betonar den mer strikta indelningen av denna del. Grusgångarna i övrigt är viktiga för förståelsen av kyrkogårdens struktur, bl a med raden gravar invid kyrkogårdsmuren. Till kyrkogårdens struktur hör bl a de mer påkostade familjegravarna i kyrkans närhet och i yttervarvet utmed kyrkogårdsmuren. Åtminstone sedan andra delen av 1800-talet var det vanligt med en indelning av kyrkogårdarna i länet som innebar att de mer påkostade gravarna placerades invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens ytterkanter. Liksom i Normlösa var området nära kyrkan också ofta avsett för mer påkostade gravar. Drygt 20 grusgravar, de flesta omgivna av stenram, finns kvar. Två grusgravar är omgärdade av relativt sentida järnstaket. Järnstaket var en mer påkostad form av omgärdning som förekommer åtminstone från 1800-talets andra del. Omgärdning med häckar av tuja eller buxbom har varit mycket vanligt liksom omgärdning med stenram. Omgärdning med stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920-talet. De omgärdade gravarna har kvar sin äldre grustäckning. Grustäckta gravar var tidigare mycket vanliga på länets kyrkogårdar, men de har ofta lagts om till gräsgravar. Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller gravvårdar av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Det gäller bl a de äldre gravvårdarna från 1600- och 1700-talen som är inställda i vapenhuset och tiondeboden. Bland gravvårdar av speciell typ märks det relativt stora antalet vårdar av kalksten från 1800-talet. Här finns även en gravvård från 1898 i form av en sköld. Titlar säger mycket om bl a traktens näringsliv. På kyrkogården i Normlösa är titlarna lantbrukare och hemmansägare vanligt förekommande vilket ofta är fallet i jordbruksbygder. Här finns även den mer ålderdomliga titel danneman. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Norra kvarteret Gravplats nr 1–12, 55- 56, 107, 162-164, 199-210, 229-233 och 245-261 Kulturhistorisk bedömning Mycket högt värde i helheten, i stenramsgravarna och de äldre kalkstenshällarna liksom i enskilda vårdar. Högt värde också i ett stort antal enskilda vårdar. Södra kvarteret Gravplats nr 13-54, 57-106, 108-161, 165-98, 211- 228 och 234-244 Kulturhistorisk bedömning Mycket högt värde i stenramsgravarna och de äldre kalkstenshällarna liksom i enskilda vårdar. Högt värde också i ett stort antal enskilda vårdar. |
