Stäng fönster Mjölby kn, VIBY 9:8 M.FL. VIBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| VIBY KYRKA, Viby kyrkogård | |
| 5/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Viby kyrka utgör tillsammans med kyrkogården och den omkringliggande stora kyrkbyn med ett tydligt äldre vägnät ett mycket välbevarat sockencentrum. Kyrkogården Trädkransen är viktig för kyrkogårdens rumsliga karaktär. Den minner också om parkidealet som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna, framför allt under 1800-talet. Grindarna och grindstolparna har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och det förstärks av stämplingen på grindarna och årtalet, som är inhugget på grindstolparna. Bland enskilda gravanläggningar märks de stora familjegravarna invid kyrkogårdsmuren och yttre delen av vissa kvarter. Den nya kyrkogården är typisk för utvidgningen av landsortskyrkogårdarna under en stor del av 1900-talet. De strikta rygghäckarna har här en stor betydelse för karaktären. Kyrkobyggnaden Viby kyrka har två tydliga delar; det medeltida tornet och det gustavianska långhuset och koret. Tornet har ett välbevarat medeltida murverk där man kan urskilja vissa tydliga spår så som övergången mellan tornet och det medeltida långhuset, tornöppningen in mot det medeltida långhuset, fasadmålningen runt ett av tornfönstren (nu in mot kyrkvinden) och hörnvalven på klockvåningen. De senare har troligen burit upp en tornhuv av sten. En 1700-talsteckning visar att flertalet av tornöppningarna är ålderdomliga. Även de nordvästra delarna av långhusets murverk har medeltida ursprung, bl a i form av den dåtida sakristians nordvägg. Partier av tornets nord- och sydväggar är synliga i södra och norra torntillbyggnaden. Samtliga dessa murverk är av stor betydelse dels för förståelsen av Viby kyrkas byggnadshistoria och dels som jämförande material för ökad kunskap om medeltida byggnadsteknik. 1776-77 byggdes kyrkan om till en salkyrka med brett långhus och kor, täckta av en reslig takkonstruktion. Trots de senare tillkomna fönsterbågarna är exteriören ett gott exempel på den tidiga gustavianska arkitekturen, som den utformades i landsortskyrkorna. De spåntäckta taken på långhuset/koret och tornspiran visar på ett taktäckningsmaterial som tidigare var dominerande på sockenkyrkor. Mönsterläggningen på tornspiran har troligen en lång tradition. Kyrkorummets interiör har en välbevarad tidig gustaviansk karaktär med trävalv och profilerad taklist samt fast inredning med orgelläktaren, altaruppsatsen med altartavla, det daterade altaret och den slutna bänkinredningen. Orgelfasaden är bevarad från den ursprungliga orgeln, där fasaden färdigställdes 1807. Bland enskilda inventarier kan dopfunten från 1659 och Vibyuret nämnas. Dessa har ett mycket stort lokal- och regionalhistoriskt värde. Sammanfattning " Viby kyrka utgör tillsammans med kyrkogården och den omkringliggande stora kyrkbyn med ett tydligt äldre vägnät ett mycket välbevarat sockencentrum. " Tornet med det medeltida murverket och de nordvästra delarna av långhuset utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Detta gäller även klockvåningen med sina hörnvalv och målningen på den tidigare tornfasaden, nu in mot kyrkvinden, är ovanliga spår i kyrkobyggnaden och mycket väsentliga för kunskapen om äldre kyrkor. " Det valmade, brutna taket är tidstypiskt för de tidiga gustavianska kyrkorna. Spåntäckningen på kyrktaket och de mönsterlagda spånen på tornspiran har ett mycket stort materialhistoriskt intresse. " Det öppna kyrkorummet med trätak, profilerad taklist, orgelläktare, orgelns fasad, altaruppsats med målning av Pehr Hörberg, altaret och den slutna bänkinredningen skapar en samlad gustaviansk interiör. " Några inventarier har mycket stor lokal och regional betydelse. Detta gäller bl a dopfunten av Michael Hacke och Vibyuret. |
