Stäng fönster Mjölby kn, VÄDERSTADS KYRKOPLAN 1:1 VÄDERSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄDERSTADS KYRKA, VÄDERSTADS KYRKOGÅRD | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning På Väderstads kyrkogård utgör kyrka och kyrkogård en helhetsmiljö från sent 1840-tal. Till kyrkbyggnaden kommer kyrkogården med omgivande kyrogårdsmur, trädkrans och grusgångar som alla är en del av 1800-talets parkideal. Bland gravvårdarna finns ett relativt stort antal av den första generationens sockenbor som begravdes på den nya kyrkogården representerade på ursprunglig plats. Dessa gravvårdar utgörs dels av kalkstensvårdar men också av höga smala vårdar placerade utmed kyrkogårdens utkanter. Dessa utgör också en viktig del i den ursprungliga miljön. I den inre norra delen av kvarter A finns ett intakt grusgravskvarter, vilket visar på 1950-talets begravningsskick med grusade stenramsgravar och låga breda gravvårdar, ofta med mycket lite information förutom namn och ordet familjegrav. Gruskvarter av dessa slag var tidigare mycket vanliga men har på grund av kostsam skötsel i rask takt rationaliserats bort på senare år. Från och med 1960-talet omorganiserades de tidigare öppna gräsmattorna och de flesta grusgravarna och de äldre linjegravvårdarna i kvarter B togs bort medan system av rygghäckar som idag präglar kvarteren tillkom. I 1900-talets början utvidgades kyrkogården mot söder. Utvidgningen gjordes som en förlängning av den gamla och med tydlig avsikt att utvidgningen skulle synas så lite som möjligt och den nya delen anpassas till den gamlas stil. En liknande kyrkogårdsmur byggdes och omgärdande häckar och trädkrans blev desamma som på den äldre delen. Den gamla sydmuren i kvarter C togs bort och istället planterades en häck på dess plats. I tidens anda var nyanläggningen ståndsuppdelad, så att de dyrare köpegravarna var placerade i kvarter F, längs med utsidan och i den del av kvarter C som vetter mot den nya anläggningen. Ett relativt stort antal av dessa vårdar finns kvar på ursprunglig plats, vilket gör dem kulturhistoriskt värdefulla. I områdets inre, kvarter D och E, har mindre påkostade gravar och linjegravar funnits. De flesta av dessa är ersatta under sen tid men ett tillräckligt stort antal finns kvar för att områdets ursprungliga karaktär ska synas. Det inre präglas idag av rygghäcksystem i raka nordsydliga rader. Kyrkogårdens gravvårdar med titlar speglar till stor del ortens utveckling. I ett första skede domineras titlarna och de bästa platserna helt av de större hemmansägarna och lantmännen på orten. I ett senare skede påverkas titelfloran relativt markant av den framväxande samhällsbildningen, varvid titlarna kommer att berikas med hantverkare, akademiker, företagare och tjänstemän. Den nya kyrkogårdsdelen är anlagd 1981-93 på vad som tidigare var åkermark samt parkmark (runt gravkapellet). Den nya kyrkogårdsdelen kom att innehålla flera olika funktioner som leder dess karaktär i flera olika, ibland oförenliga riktningar. De kulturhistoriska värdena finns därför främst i nordväst, där ett flertal äldre kulturhistoriskt mycket värdefulla gravvårdar ställts upp samt i miljön kring gravkapellet. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Den ursprungliga kyrkogården, Kvarter A-C Kulturhistorisk bedömning På Väderstads kyrkogård utgör kyrka och kyrkogård en helhetsmiljö från sent 1840-tal. Till kyrkbyggnaden kommer kyrkogården med omgivande murar, trädkrans och häckar som alla är en del av 1800-talets parkideal. Att den ursprungliga planen och strukturen bevarats är av högt kulturhistoriskt värde. Bland gravvårdarna finns ett relativt stort antal av den första generationens sockenbor som begravdes på den nya kyrkogården representerade på ursprunglig plats. Dessa gravvårdar utgörs dels av kalkstensvårdar men också av höga smala vårdar placerade utmed kyrkogårdens utkanter. Dessa utgör också en viktig del i den ursprungliga miljön då de visar på hur den äldre traditionens gravar ser ut under perioden. I den inre norra delen av kvarter A finns ett intakt grusgravskvarter, vilket visar på 1950-talets begravningsskick med grusade stenramsgravar och låga breda gravvårdar, ofta med mycket lite information förutom namn och ordet familjegrav. Gruskvarter av detta slag var tidigare mycket vanliga men har på grund av kostsam skötsel i rask takt rationaliserats bort på senare år. Från och med 1960-talet omorganiserades de tidigare öppna gräsmattorna och de flesta grusgravarna och de äldre linjegravvårdarna i kvarter B togs bort medan system av rygghäckar som idag präglar kvarteren tillkom. Miljön kompletteras med det av Johannes Dahl ritade gravkapellet från 1930-talet . Det tidiga 1900-talets utvidgning, Kvarter D-F Kulturhistorisk bedömning Kyrkogårdsdelen är anlagd som en förlängning av den gamla och med tydlig avsikt att utvidgningen skulle synas så lite som möjligt och den nya delen anpassas till den gamlas stil. Liknande kyrkogårdsmur byggdes och omgärdande häckar och trädkrans blev desamma som på den äldre delen. Den gamla sydmuren i kvarter C togs bort och istället planterades en häck på dess plats. I tidens anda var nyanläggningen ståndsuppdelad, så att de dyrare köpegravarna var placerade i kvarter F, längs med utsidan och i den del av kvarter C som vetter mot den nya anläggningen. Ett relativt stort antal av dessa vårdar finns kvar på ursprunglig plats, vilket gör dem kulturhistoriskt värdefulla. I områdets inre, kvarter D och E, har mindre påkostade gravar och linjegravar funnits. De flesta av dessa är ersatta under sen tid men ett tillräckligt stort antal finns kvar för att områdets ursprungliga karaktär ska synas. Det inre präglas idag av rygghäcksystem i raka nordsydliga rader. Nya kyrkogården, Kvarter G Kulturhistorisk bedömning Kyrkogårdsdelen är anlagd 1981-93 på vad som tidigare var åkermark och parkmark (runt gravkapellet). Den nya kyrkogårdsdelen kom att innehålla flera olika funktioner som leder dess karaktär i flera olika, ibland oförenliga riktningar. De kulturhistoriska värdena finns därför främst i nordväst, där ett flertal äldre kulturhistoriskt mycket värdefulla gravvårdar ställts upp samt i miljön kring gravkapellet. |
