Stäng fönster Kinda kn, SÄBY 1:16 HÄGERSTAD KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Hägerstad kyrkogård, HÄGERSTADS KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Hägerstad nya kyrka och kyrkogård med dess grindar, mur och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Hägerstads kyrka stod färdig 1866, kyrkan placerades centralt i den symetriskt utformade kyrkogården, som utformades efter ett parkideal. Kyrkogården har inte utvidgats och har en mycket enhetligt karaktär som förstärks av de delvis höga stödmurarna som omgärdar kyrkogården. Hägerstads kyrkogård har dubbelgrindar i väster och söder med ett mycket högt kulturhistoriskt värde, grindarna är tillverkade av gjutjärn och är utformade i en nygotiskstil, alltså med samma stilideal som kyrkans exteriör utformades 1866. Träden i trädkransen har ett högt kulturhistoriskt värde, e visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkorna framförallt under 1800-talet. De grusbelagda gångarna som idag finns kvar är väsentliga för att man skall kunna se strukturen mellan de olika kvarteren. Av äldre fotografier att döma var större delen av kyrkogården belagd med grus och gravvårdarna omgärdades av låga häckar. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Hägerstads kyrkogård finns flera gravvårdar kvar från den så kallad allmänna linjen, där man bitvis kan följa gravläggningarna från 1908-1947. Det är värdefullt att man bitvis kan följa ordningen på gravläggningarna. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Här på Hägerstads kyrkogård finns också omgärdning i form av en lågt beskuren buxbomshäck bevarad, vilket var en vanlig form av omgärdning. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde, bland annat i form av titlar som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Tjärstad dominerar titlar med anknytning till jordbruket och kyrkan, av övriga titlar kan nämnas; smidesmästaren, rättaren, cementarbetaren, kronolänsmannen och lärarinnan. Av lokalhistoriskt intresse kan nämnas det gjutjärnskors som är rest över kyrkans byggmästare Johan Granqvist. Av historiskt intresse är även de tidstypiska gravvårdarna såsom, gjutjärnskors, avbrutet livsträd och de omgärdade gravvårdarna. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Kulturhistorisk bedömning Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. I kvarter A finns flera gravvårdar kvar från den så kallad allmänna linjen, där man bitvis kan följa gravläggningarna från 1921-1947. Det är värdefullt att man bitvis kan följa ordningen på gravläggningarna. Kvarter B gravplats nr 1-206. Kulturhistorisk bedömning Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är värdefullt att man kan följa ordningen på gravläggningarna. Kvarter C gravplats nr 1-334. Kulturhistorisk bedömning På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Här på Hägerstads kyrkogård finns också omgärdning i form av en lågt beskuren buxbomshäck bevarad, vilket var en vanlig form av omgärdning. Hägerstads gamla kyrkogård Kulturhistorisk bedömning Hägerstads gamla kyrka har mycket höga kulturhistoriska värden. |
