Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kinda kn, KÄTTILSTAD 3:1 KÄTTILSTADS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Kättilstads kyrkogård, KÄTTILSTADS KYRKA
9/6/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Den monumentala kyrkan med sin tydliga och höga placering utgör ett viktigt blickfång i det omgivande landskapet. Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med det förhistoriska gravfältet, gårdsbebyggelsen, den f d skolbyggnaden och prästgården en ålderdomlig kyrkomiljö med stora kulturhistoriska värden, som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum.

Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Kyrkans sedan byggnadstidens föga förändrade exteriör är en god representant för de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes vid den här tiden till följd av befolkningsökningen.
Som på många andra platser i Östergötland valde man att spara det medeltida tornet och endast nyuppföra långhuset. Tornets nedre delar, och eventuellt vissa delar av långhusets västra mur, kvarstår från medeltidens byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik.

Kyrkan utgör en av landskapets bäst bevarade exempel på det sena 1700-talets kyrkoarkitektur. Exteriören är mycket välbevarad med en enkel osmyckad putsad fasad med originalportar och ålderdomliga fönster. Interiören, som i stort sett är oförändrad sedan byggnadstiden, har en ålderdomlig prägel från övergångsperioden mellan rokoko och gustaviansk stil med sitt höga treklöverformade tunnvalv med plafondmålningar och väggarnas draperimålningar. Även sakristian är mycket välbevarad med målningar på tak och väggar. Kyrkan är även intressant ur ett regionalt perspektiv, då den är uppförd av den länsanknutne byggmästaren Petter Frimodig och interiören målad av Måns Griis och Magnus Wicander. Interiören med trävalv och trägolv ger tillsammans med den välbevarade ursprungliga inredningen, som bl a altaruppsats, predikstol, den originella dubbla läktaren och orgelfasaden ett tidstypisk kyrkorum. Fönsteröppningarna saknar innanfönster och västfasadens fönster släpper fortfarande in ljus under läktaren, vilket numer utgör sällsynta inslag i kyrkobyggnaderna.

Sammanfattning
" Den högt belägna kyrkan har ett mycket framträdande läge i landskapet. Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med gravfältet och den omkringliggande bebyggelsen en kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden, som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum.

" Kyrkan utgör en av landskapets bäst bevarade exempel på det sena 1700-talets kyrkoarkitektur. Kyrkan utgör, såväl exteriört som interiört, ett mycket välbevarat exempel på den kyrkobyggnadstyp som utvecklades under övergångsperioden mellan rokoko och gustaviansk stil. Den enkla fasadutformningen, fönsterbågarna och portarna bidrar starkt till exteriörens utformning.

" Interiören har bevarat sin ålderdomliga karaktär med det höga treklöverformade trävalvet med målningar, det bevarade trägolvet och de smäckra fönsterbågarna. Inredningen, som t ex altaruppsats, predikstol, orgelfasad och orgelläktare och innerdörrar, har tillkommit under 1700-talet och är mycket välbevarade och av hög kvalitet. Även sakristian är mycket välbevarad med målningar på tak och väggar.

" Tornet och det medeltida murverket utgör värdefulla historiska dokument. Den järnplåtklädda dörren till sakristian är en av kyrkans få bevarade medeltida byggnadsdetaljer och visar på en lång historisk kontinuitet.