Stäng fönster Kinda kn, KÄTTILSTAD 3:1 KÄTTILSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Kättilstads kyrkogård, KÄTTILSTADS KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Kättilstad kyrka och kyrkogård med dess bogårdsmur, grindar och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Den högt placerade kyrkan och kyrkogården är ett dominerande inslag i landskapsbilden med utsikt mot grannsocknarna Tjärstad och Hägerstads kyrkor. Av stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde för hela kyrkomiljön i Kättilstad är bland annat träden i trädkransen som visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet. De rikt dekorerade smidesjärnsgrindarna från 1800-talet. Stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde har även grusgångarna och bogårdsmuren som är väsentliga för att man skall kunna se strukturerna mellan de olika områdena på kyrkogården. Där den östra delen har en äldre struktur. På storskifteskartan över Kättilstads kyrkby från 1796 redovisas kyrkogårdens utbredning tydligt, kyrkogårdens utbredning tolkas som mycket lik den utbredning kyrkogården har idag. Omgärdningen har en öppning i öster. Kyrkan är liksom idag centralt placerad på kyrkogården. 1915 utvidgas kyrkogården norr om kyrkan i en nyklassicistiskstil med trädkrans och symetriskt upplagda gångar och häckomgärdade gravplatser centralt på kyrkogården. Under 1920-talet beläggs kyrkogården vid kyrkan med grus, något som finns kvar fram till 1960-talet då kyrkogården beläggs med gräs. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Kättilsatds kyrkogård finns flertalet gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen, främst i den utvidgade delen. Där kan man bitvis följa gravläggningarna från 1916 och fram till 1950-talet. Det är värdefullt att man bitvis kan följa ordningen på gravläggningarna. På Kättilsatds kyrkogård står ”köpegravarna” mestadels i två områden öster och väster om kyrkan. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland annat de omgärdade gravvårdarna, gravvårdar utformade till kors av trä, sten eller järn, samt tidstypiska gravvårdar som till exempel öppen bok, obelisk och avbrutet livsträd. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. På Kättilstads kyrkogård finns titlar såsom; majoren, fältprosten, nämndemannen, konstnären, grenadjären och kyrkovaktmästaren. Det finns även 26 titlar med anknytning till jordbruket, hemmansägaren/lantbrukaren. BESKRIVNING AV ENSKILDA OMRÅDEN Område A, gravplats nr 1-82. Kulturhistorisk bedömning På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Kättilsatds kyrkogård står ”köpegravarna” mestadels i två områden öster och väster om kyrkan. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Område B, gravplats nr 83-433 Kulturhistorisk bedömning - Område C, gravplats nr 434-556 Kulturhistorisk bedömning På Kättilsatds kyrkogård står ”köpegravarna” mestadels i två områden öster och väster om kyrkan. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Område D, gravplats nr 1- 465 Kulturhistorisk bedömning Kyrkogården lades ut 1915 och var då enligt uppgift grus/sandsandbelagd. Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt ifrån varandra. Tidigast var inte linjebegravningar förknippade med någon speciell status. Från mitten av 1800-talet och senare gick det gradvis över till att bli en gravform för dem som inte ville eller hade möjlighet att köpa en gravplats. På Kättilstad nya kyrkogård är en del av den allmänna linjen bevarad och har ett kulturhistoriskt värde. Det är värdefullt att man kan följa ordningen på gravläggningarna och att de enkla gravvårdarna är bevarade. På Kättilstad kyrkogård kan man bitvis följa den allmänna linjen från 1919- 1966. Det är värdefullt att man bitvis kan följa gravordningen. |
