Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kinda kn, STJÄRNEVIK 6:2 OPPEBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

OPPEBY KYRKA
8/29/06
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkogården och gravkoret utgör tillsammans med den f d kyrkskolan, klockarens ladugård och den närbelägna gården Stjärnevik en kyrkomiljö av stort kulturhistoriskt värde. Kyrkans framträdande läge i landskapet och den gamla landsvägens sträckning bidrar till upplevelsen av kyrkomiljön.

Kyrkogården
Kyrkogården med dess grindar och trädkrans är en samlad miljö med mycket kulturhistoriska värden. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet. De lindar som idag står inne på kyrkogården markerar kyrkogårdens äldre utsträckning och har därför ett extra historiskt värde. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad.

En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan utgör, såväl exteriört som interiört, ett mycket välbevarat exempel på den kyrkobyggnadstyp som utvecklades under mitten av 1700-talet till följd av bl a befolkningsökningen. Kyrkan präglas av byggnadstidens ideal, men uppvisar dock flera ålderdomliga drag som visar på en äldre kyrkobyggnadstradition med sin korta spåntäckta spira, låga murar, små fönsteröppningar och koringång. Till kyrkans ålderdomliga prägel hör de spånklädda långhus- och sakristietaken, den mönsterlagda spiran och de särpräglade spåntäckta fönsterbänkarna. Även de ålderdomliga fönsterbågarna och portarna bidrar väsentligt till helhetsintrycket. Tornets fönsterbågar kan härröra från byggnadstiden. Kyrkan är även intressant ur ett regionalt perspektiv, då byggnaden och inredningen är ritad och utförd av stiftsanknutna byggmästare och hantverkare, bl a Petter Frimodig och Jonas Berggren. Interiören med den välbevarade ursprungliga inredningen, som bl a altaruppsats, predikstol och orgelläktare ger tillsammans med den slutna bänkinredningen, de svängda korbänkarna och altarringen, trätunnvalvet och trägolvet ett mycket välbevarat och tidsenligt kyrkorum i övergången mellan rokoko och gustaviansk stil. Läktarbarriärens ovanliga bildmotiv har ett mycket stort konst- och religionhistoriskt värde. Värt att notera är även de skulpturala detaljerna på vapenhusets trappräcke, trampmaskinen till klockorna, järndörren till sakristian samt västfasadens fönster som ger ljus till läktaren.

Sammanfattning
" Den högt belägna kyrkan har ett mycket framträdande läge i landskapet. Kyrkan och kyrkogården med släkten Paulis gravkor utgör tillsammans med den f d kyrkskolan en kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden.

" Kyrkan utgör, såväl exteriört som interiört, ett mycket välbevarat exempel på den kyrkobyggnadstyp som utvecklades under mitten av 1700-talet. Kyrkan uppvisar dock flera ålderdomliga drag som visar på en äldre kyrkobyggnadstradition med sin korta spira, låga murar och små fönsteröppningar. Till kyrkans ålderdomliga prägel hör de spånklädda långhus- och sakristietaken, den mönsterlagda spiran och de spåntäckta fönsterbänkarna.

" Kyrkans interiör utgör ett tidigt exempel på de ljusa, luftiga och sparsamt utsmyckade kyrkorum med trätunnvalv som uppfördes under perioden 1760-1860. Kyrkorummet hör till de bäst bevarade och mest representativa i sin art i Östergötland. Jonas Berggrens predikstol, altaruppsats och läktarmålningar har stora regionala och konsthistoriska värden.

" Samhörigheten med Stjärnevik är mycket påtaglig, dels genom donationer av inventarier och inredning som t ex predikstol och dels genom gravkoret för familjen Pauli på kyrkogården.