Stäng fönster Kinda kn, TJÄRSTAD 1:6 TJÄRSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TJÄRSTADS KYRKA, Tjärstads kyrkogård | |
| 5/9/06 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den arkitektoniskt mycket genomarbetade f d sockenstugan, kyrkstallarna och prästgården en kulturhistoriskt värdefull kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som socknens centrum. Kyrkans framträdande läge i landskapet och den gamla landsvägens sträckning bidrar till upplevelsen av kyrkomiljön. Kyrkomiljön ingår även som en väsentlig del av riksintresseområdet. Kyrkogården De åttkantiga grindstolparna till kyrkogårdens norra ingångar är sannolikt samtida med kyrkobyggnaden och utgör en betydelsefull del av kyrkomiljöns helhetsgestaltning. En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkans sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör är en god representant för de stora kyrkobyggnader som uppfördes under det sena 1700-talet till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Kyrkans byggnadsperiod med början 1775 och fullbordan med tornet 1795 visar även på ett tydligt och pedagogiskt sätt de förändringar som skedde inom kyrkobyggnadskonsten under övergångsperioden mellan rokoko och gustaviansk stil med bl a en centralt placerad sydingång som ersatte den äldre traditionella koringången. Kyrkan karakteriseras av det relativt höga spåntaket, de symmetriskt placerade fönsteröppningarna, de ålderdomliga portarna och tornets avslutning med en fyrkantig lanternin. De dekorativt spröjsade gjutjärnsbågarna är ett tydligt exempel på de nya material och tekniker som utvecklades under industrialismen under det sena 1800-talet. Interiören är i stort sett fortfarande präglad av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med trägolv och trätunnvalv. Västpartiets bevarade läktartrappor och bänkar utgör numer sällsynta inslag i kyrkorummen, liksom den originella lösningen med passage delvis under orgelhuset. Västpartiets fönster är även ett tidstypiskt och betydelsefullt inslag. Inredningen härstammar från tre århundraden; predikstolen och dopfunten från 1600-talet, den välbevarade och ursprungliga altarringen, altartavlorna och nummertavlorna från 1700-talet samt den öppna bänkinredningen från 1800-talets senare del. Kyrkan är även intressant ur ett regionalt perspektiv, då den är uppförd av de länsanknutna bygg- och murmästarna Petter Andersson, Måns Månsson och Casper Seurling och med inventarier, som predikstolen och dopfunten, tillverkade av Henrik Werner. Vidare bör den bevarade oblatugnen i tornets första våning uppmärksammas, liksom de bevarade korbänkarna. Kyrkplatsen är även speciellt intressant med tanke på den äldre rundkyrkan och grundrester kan eventuellt påträffas vid grävningar i eller utanför kyrkan. Sammanfattning " Den högt belägna kyrkan har ett mycket framträdande läge i landskapet. Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den f d sockenstugan, kyrkstallarna och prästgården en kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden, som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum. Även förekomsten av den tidigare på platsen belägna rundkyrkan är speciellt intressant, då endast tre rundkyrkor är kända i länet. " Kyrkans exteriör representerar den kyrkobyggnadstyp som utvecklades under slutet av 1700-talet. Den enkla fasadutformningen, de symmetrisk placerade fönsteröppningarna, de ålderdomliga portarna, det relativt höga spåntaket och tornets avslutning bidrar starkt till exteriörens utformning. " Interiören präglas av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum. Bland inredningen har predikstolen och dopfunten, som är tillverkade av Henrik Werner en särställning. Och även den ursprungliga och mycket välbevarade altarringen. |
