Stäng fönster Alvesta kn, VÄSTRA TORSÅS KYRKA 1:1 VÄSTRA TORSÅS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄSTRA TORSÅS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Gravstenarna i kvarter A uppvisar en skiftande karaktär med allt från äldre högresta mer monumentala vårdar till låga rektangulära vårdar av yngre datum. Denna blandade karaktär gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Dock bör dessa i utformning och material ansluta sig till intilliggande vårdar. Bland kvarterets gravvårdar finns det några stenar vilka fortsatt bör bevaras på sin ursprungliga plats. Detta gäller särskilt de äldre högresta gravvårdarna liksom de halvhöga vårdarna i diabas vilka på en markant sätt bidrar till kvarterets karaktär. Även bland övriga gravstenar finns representanter vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Gravvårdar med bevarad stenomramning/häckomgärdning kan med fördel återställas. Kvarter B Gravvårdarna i kvarter B är till största del utförda i en låg skala där låga rektangulära gravstenar dominerar. Bland gravstenarna finns flertalet representanter vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Detta innefattar bland annat ett tiotal halvhöga diabasstenar liksom ett antal låga rektangulära vårdar med tydliga antikinspirerade stildrag och påkostad dekor. Dessa bör betraktas som värdefulla ur ett bevarandeperspektiv varför exempelvis återanvändning utgör ett bra alternativ till ny sten. Nytillskott bör ansluta sig till den låga skalan liksom i sin utformning ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Gravar med bevarad stenomramning/ häckomgärdning vilka tidigare varit försedda med ett framförliggande grusfält skulle med fördel kunna återställas. Kvarter C Gravvårdarna i kvarter C är av varierad karaktär. Merparten av stenarna är låga rektangulära men inslag finns av såväl låga breda familjegravvårdar, liksom smala högresta stenar och liggande hällar. I kvarteret finner man tre bevarade grusgravar med stenomramning. Det är angeläget att dessa bevaras. Bland gravstenarna finns representanter vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Detta innefattar bland annat ett antal högresta diabas- och granitstenar liksom flertalet låga rektangulära vårdar med antikinspirerade stildrag och påkostad dekor. Dessa bör betraktas som värdefulla ur ett bevarandeperspektiv varför exempelvis återanvändning utgör ett bra alternativ till ny sten. Nytillskott bör i material och utformning ansluta sig till intilliggande vårdar. Kvarter D Gravvårdarna i kvarter D är av varierad karaktär dock huvudsakligen hållna i en låg skala. Merparten av stenarna är låga rektangulära men inslag finns av såväl låga breda familjegravvårdar liksom smala halvhöga stenar och liggande hällar. I kvarteret finner man även ett par äldre trävårdar samt inslag av nya stenar i friare form och modernare stenmaterial såsom blåflammig labrador och hallandia. I kvarteret finner man även ett antal gravar med bevarad stenomramning/häckomgärdning vilka tidigare varit försedda med ett framförliggande grusfält. Dessa skulle med fördel kunna återställas. Bland gravstenarna finns även representanter vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde och bör betraktas som värdefulla ur ett bevarandeperspektiv varför exempelvis återanvändning utgör ett bra alternativ till ny sten. Nytillskott bör utformas med hänsyn till intilliggande vårdar. Sammanfattande bedömning och karaktär Västra Torsås nya kyrkogård ligger på ett markerat höjdläge alldeles intill vägen mellan Torne och Hulevik. Kyrkogården, vilken omgärdas av en kallmurad naturstenmur av kraftiga huggna granitblock, utgörs av ett i det närmaste kvadratiskt område indelat i fyra kvarter. Nedanför muren, i norr, väster och söder växer en tät trädkrans av lönn. Gångsystemet på kyrkogården är oförändrat från de ursprungliga ritningarna. Samtliga kvarter har varit föremål för en omläggning under 1900-talets senare hälft varvid merparten av kyrkogårdens grusgravar samt häckomramningar avlägsnats. Det stora flertalet av kyrkogårdens gravstenar är av typen låga rektangulära. Det relativt begränsade inslaget av smala högresta stenar kan förklaras med att Lönashult med omgivande orter varit fattiga, varför förgängliga trävårdar varit vanligast förekommande. Invid kyrkogårdsmuren i kvarter A:s norra ände finner man två s.k. frilinjer vars gravplatser reserverats för personer vilka varit starkt bidragande till kyrkobygget. Dessa gravar vårdas av församlingen för all framtid. Avlägsnade gravvårdar placeras liggande på ett gräsområde beläget utanför den norra kyrkogårdsmuren. Kvarter A uppvisar en skiftande karaktär med allt från äldre högresta mer monumentala vårdar till låga rektangulära vårdar av yngre datum. Denna blandade karaktär gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Dock bör dessa i utformning och material ansluta sig till intilliggande vårdar. Gravvårdarna i kvarter B är till största del utförda i en låg skala där låga rektangulära gravstenar dominerar. Nytillskott bör ansluta sig till den låga skalan liksom i sin utformning ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Gravvårdarna i kvarter C är av varierad karaktär. Merparten av stenarna är låga rektangulära men inslag finns av såväl låga breda familjegravvårdar liksom smala högresta stenar och liggande hällar. I kvarteret finner man tre bevarare grusgravar med stenomramning. Det är angeläget att dessa bevaras. Nytillskott bör i material och utformning ansluta sig till intilliggande vårdar. Gravvårdarna i kvarter D är av varierad karaktär dock huvudsakligen hållna i en låg skala. Merparten av stenarna är låga rektangulära men inslag finns av såväl låga breda familjegravvårdar liksom smala halvhöga stenar och liggande hällar. I kvarteret finner man även ett par äldre trävårdar samt inslag av nya stenar i friare form och modernare stenmaterial såsom blåflammig labrador och hallandia. Nytillskott bör utformas med hänsyn till intilliggande vårdar. Generellt för kyrkogårdens samtliga kvarter kan sägas att det finns ett antal stenar vilka fortsatt bör bevaras på sin ursprungliga plats. Detta gäller särskilt de äldre högresta gravvårdarna liksom de halvhöga vårdarna i diabas vilka på en markant sätt bidrar till kvarterens karaktär. På kyrkogården finns även gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Detta innefattar bland annat ett antal högresta samt halvhöga diabas- och granitstenar liksom flertalet låga rektangulära vårdar med antikinspirerade stildrag och påkostad dekor. En återanvändning av dessa stenar utgör ett bra alternativ till ny sten. På kyrkogården finner man även ett antal gravar med bevarad stenomramning/häckomgärdning vilka tidigare varit försedda med ett framförliggande grusfält. Dessa skulle med fördel kunna återställas. |
