Stäng fönster Finspång kn, HAGEBY 1:6 M.FL. SKEDEVI KYRKA
Anläggning - Värdering
| SKEDEVI KYRKA, Skedevi kyrkogård | |
| 1/23/06 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med kyrkstallar, församlingshem, fd skola, klockaregård och ålderdomshem en mycket innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens administrativa centrum. Församlingshemmet är i stort sett intakt sedan uppförandet 1934 och de invändiga väggmålningarna av Yngve Lundström har stora konstnärliga värden och ger en intressant inblick i socknens historia då de avbildar kyrkplatsen på 1870-talet. Församlingshemmet som helhet har även ett personhistoriskt värde genom att det tillkom tack vare en donation av Hjalmar Wicander. Kyrkogården Gravkapellet utgör en mycket välbevarad representant för den arkitekturstil som går under beteckningen 20-talsklassicism. Det har, liksom församlingshemmet, även ett personhistoriskt värde genom att det tillkom genom en donation av Hjalmar Wicander. Gravkoret för släkten von Post på Frängsäter utgörs av en mycket välbevarad byggnad från 1700-talets mitt. En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden präglas av tre tidsskikt; medeltidens kyrkomurar, tornet från 1770-talet med sin rokokohuv, men framför allt av den omfattande ombyggnaden 1803-1807 då kyrkan fick sin mycket speciella utformning med korsarmar och kupolen med lanternin över korsmitten. Även interiören har bevarat mycket av den prägel den fick vid omgestaltningen 1803-1807. Arkitekt Olof Tempelmans fantasifulla variationer av de traditionella formerna med bl a korets ståtliga kolonnanordning utgör ett intressant exempel på arkitektens och tidens förkärlek för de antika formerna. Tornhuven med sina urtavlor har fått samma utformning som tornavslutningen på Vreta klosters kyrka. Vidare bör en rad speciella detaljer uppmärksammas, som t ex att delar av en rosafärgad puts finns bevarad på västra gavelmuren och bänkarnas ovanliga utformning som följer korsarmarnas rundning. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor, som t ex predikstolen från 1681, altaruppsatsen från 1716 och mässingsdopfunten från 1701, satt sin prägel på kyrkan. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men stora delar av det medeltida murverket finns bevarat i långhuset. Även sakristians nedre delar är sannolikt från medeltiden och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Värt att notera är även att plåttaket till vissa delar kan utgöras av originalplåt från 1803-1807. Sammanfattning " Kyrkan präglas i hög grad av ombyggnaden 1803-1807 efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Den visar på en av hans fantasifulla nyklassicistiska utformningar med korsarmarna och kupolen med lanterninen över korsmitten. Även interiören med korets kolonnportik och korsarmarnas halvrunda insidor är ett ovanligt inslag i länets kyrkor. " Kyrkans historia är intimt förknippad med adelsläkterna på socknens större gårdar, som t ex Frängsäter och Tisenhult. De har genom frikostiga gåvor, som te x predikstolen från 1600-talet, altaruppsatsen och mässingsdopfunten från 1700-talet samt begravningsvapen satt sin prägel på kyrkan. " Det medeltida murverket utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. " Konsul Hjalmar Wicanders donationer till hemsocknen som resulterat i bl a renovering av kyrkan, gravkapellet och församlingshemmet. De två senare byggnaderna är dessutom ovanligt välbevarade och har stora konst- och personhistoriska värden. " Kyrkomiljön representerar det förindustriella Sveriges sockencentrum med bl a skola, kyrkstallar, församlingshem och klockaregård. |
