Stäng fönster Ljungby kn, AGUNNARYD 1:4 AGUNNARYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Agunnaryds kyrka, AGUNNARYDS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Del 1 Del 1 har en homogen karaktär med gravar i låg skala. Färgskalan är svart/grå med inslag av röd granit. Inom kvarteret finns flera äldre gravvårdar blandat med yngre. Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden, alternativt återanvändas. Nya gravvårdar i kvarteret bör harmoniera med de befintliga och inte skilja sig för mycket från dem i fråga om färg och storlek. Det är även viktigt att bevara de gravplatser som har kvar sina stenramar. Dessa kan med önskvärdhet återställas till ursprungligt skick med grus. Del 2 Många av de äldre gravarna i kvarteret är av sådan kulturhistorisk betydelse att de bör få stå kvar på sin ursprungliga plats sedan det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas. Då området har en heterogen karaktär är det inte så känsligt för nytillskott. Dessa bör dock uppföras med hänsyn till de befintliga gravarna och till den svartgråa färgskalan. Gravar med bevarad stenomramning, där grusfältet avlägsnats, skulle med fördel kunna återställas till dess ursprungliga skick med grus. Den marmorvård som idag har kraftiga sprickbildningar skulle i möjligaste mån försöka bevaras. Tillvägagångssätt bör diskuteras med en stenkonservator för att få rätt förutsättningar vid en restaurering. Del 3 Då del 3 har en heterogen karaktär och gravvårdar från många tidsåldrar och ideal är det inte så känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till färgskalan och nytillskotten bör uppföras med harmoni till de befintliga gravvårdarna. Genom sina hantverksmässiga, lokalhistoriska och konsthistoriska värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt intressanta och bör i möjligaste mån bevaras sedan det att gravrätten löpt ut. Ett alternativ är även att återanvända gamla gravstenar. Det är viktigt att bevara de stenomgärdningar som finns på området. Då gravvårdarna med stenomramning tidigare varit grusgravar bör de i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga skick med grus. Gravvårdarna i området har i flera fall drabbats av lava-angrepp. För att få bort detta blöter man upp lavorna med ljummet vatten och stenen tvättas lätt med en nylonborste. Gravstenen kan i svårare fall packas in i cellstoff eller hushållspap- per och vatten, samt ytterst ett lager hushållsplastfolie. Inpackningen får verka i ett dygn och rengörs sedan med nylonborste och vatten. Viktigt är att man inte använder verktyg och stålborstar för att ta bort lavar, då dessa skadar stenen och reporna blir en grogrund för mer lavor. Församlingen har ett förslag om att ställa upp de gravvårdar som idag står emot den östra kyrkgårdens mur, utanför densamma. Gravvårdarna bör dock helst stå kvar på kyrkogården då de, trots att de ställts åt sidan, ger en bättre bild av kyrkogårdens karaktär, historia och olika ideal. Väljer man att flytta på dem bör de stå på en skyddad plats. Den marmorgrav som står vid kyrkogårdsmuren med en Thorvaldsen-medaljong bör, om inte så redan är fallet, föras upp på församlingens inventarielista. Del 4 Området har ett relativt homogent uttryck med majoriteten av gravstenarna i en låg skala. Här finns även ett fåtal högresta gravvårdar. Färgskalan är svart/grå med inslag av röd granit. Inom kvarteret finns flera äldre gravvårdar blandat med yngre. Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden, alternativt återanvändas för att bevara områdets karaktär. Nya gravvårdar i kvarteret bör harmoniera med de befintliga och inte skilja sig för mycket från dem i fråga om färg och storlek. Det är även viktigt att bevara de gravplatser som har kvar sina omgärdningar. Dessa kan med önskvärdhet återställas till ursprungligt skick med grus. Kvarter B och C Kvarteren har en relativt homogen karaktär med gravvårdar från 1980-talet och fram till våra dagar. En del gravvårdar har utformats i en friare form och med nya material. Detta gör kvarteren mindre känsliga för nytillskott men hänsyn bör dock tas till den lågt hållna skalan. Kvarter B - C är det område på kyrkogården vilken tydligast bevarat en mer homogen karaktär. Gravvårdarna håller en låg karaktär och nytillskott bör därför uppföras i samma låga skala. De gravvårdar som härrör från 1930- och 1940- talet är idag inte många. För att bevara karaktären i kvarteret bör dessa, tillsammans med övriga gravvårdar som har höga kulturhistoriska värden, i möjligaste mån bevaras i kvarteret sedan det att gravrätten gått ut. Ett bra alternativ till att bevara gravstenarna är återanvändning. Sammanfattande bedömning och karaktär Agunnaryds nya kyrkogård och kyrka har varit i bruk sedan den gamla kyrkan revs på 1870-talet. Kyrkogården omgärdas av en vällagd kallmurad stenmur som på insidan försetts med en vall. Runt muren växer en trädkrans. Kyrkogården utvidgades åt söder 1981. Det finns två ingångar i väster där den ena ligger i linje med huvudentrén på kyrkan och den andra leder in till utvidgningen. I rapporten omtalas kyrkogården med del 1 – 4 samt kvarter A – F. Del 1-4 har på gravkartorna ingen kvartersindelning men omtalas på detta sätt för att tekniskt sätt göra det lättare att skriva rapporten. De olika delarna och kvarteren skiljer sig ganska mycket ifrån varandra. En vandring på kyrkogården visar på ett varierande synsätt när det gäller begravningstraditioner. Gravvårdarna vittnar om skiftande ideal och många gånger om stor hantverksskicklighet. De rymmer en stor mängd information om person och lokalhistoria i form av personnamn, ortsnamn och titlar. På Agunnaryds kyrkogård förekommer titlar såsom kyrkoherde, sergant, mjölnaren, skomästare, lärarinnan, kantorn, redaktör, direktör och trafikbilägaren. På gravvårdarna finner man också ofta kortare ord och hälsningar från nära och kära. Som på många landsortskyrkogårdar har omsättningen på gravvårdar varit stor vilket bidragit till den uppblandade karaktär vilken möter dagens kyrkogårdsbesökare. Detta gör också att kyrkogården över lag är mindre känslig för nytillskott. Dessa bör dock utformas och placeras med varsamhet och med hänsyn till kvarterens inbördes olika karaktär. Det är viktigt att bevara den gravplats med tillhörande häckomgärdning samt de gravplatser med tillhörande stenramar som finns kvar. Dessa kan med önskvärdhet återställas till ursprungligt skick med grus. Bruket med grusgravar var vanligt förekommande på våra kyrkogårdar fram till 1950-talet och utgör idag en viktig länk till kyrkogårdens historia. I de fall där lavar börjat växa på stenarna så att inskriptioner och hantverket börjat döljas bör detta tas bort. Det gör man genom att försiktigt blöta upp lavorna med ljummet vatten och tvätta dem lätt med en nylonborste. Gravstenen kan i svårare fall packas in i cellstoff eller hushållspapper och vatten, samt ytterst ett lager hushållsplastfolie. Inpackningen får verka i ett dygn och rengörs sedan med nylonborste och vatten. Viktigt är att man inte använder verktyg och stålborstar för att ta bort lavar, då dessa gör mer skada på stenen och reporna blir en grogrund för mer lavor. Församlingen har ett förslag om att ställa upp de gravvårdar som tagits bort från sin ursprungliga plats sedan gravrätten gått ut. Gravvårdarna bör dock stå kvar på kyrkogården då de där ger en bättre bild av kyrkogårdens karaktär. Väljer man att flytta på dem bör de stå på en skyddad plats. Den marmorgrav med Thorvaldsens medaljong vilken tagits bort och ställts upp vid östra muren bör, om inte så redan är fallet, föras upp på församlingens inventarielista. |
