Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ljungby kn, KÅNNA 15:1 KÅNNA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Kånna kyrka, KÅNNA KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Kvarter A har ett heterogent uttryck med gravvårdar från flera tidsåldrar vilket gör det mindre känsligt
för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till kvarterets färgskala och till intilliggande befintliga gravvårdar.
Genom sina konsthistoriska, lokalhistoriska och hantverksmässiga värden är en del av kvarterets gravstenar
extra kulturhistoriskt intressanta och bör därför i möjligaste mån få stå kvar i kvarteret efter det
att gravrätten gått ut. Ett alternativ är också att återanvända gravstenar för att bibehålla karaktären i
kvarteret.
Den marmorvård som står i kvarteret bör, om så inte redan är fallet, föras in i församlingens inventarielista.

Kvarter B
Kvarter B har en heterogen karaktär med gravvårdar
från flera tidsåldrar vilket gör det mindre
känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till
kvarterets färgskala och till de intilliggande gravvårdarna.
Genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt intressanta
och bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret sedan det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas.
Den stora granithäll som ligger på kyrkogården samt gravvården från 1661 bör, om så inte redan
är fallet, föras in på församlingens inventarielista. Det gräs som idag börjar växa över granithällen bör
försiktigt tas bort för att göra gravvården mer synlig.

Kvarter C
Kvarteret har en heterogen karaktär och här finns många gravvårdar som har en sådan utformning eller
historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden.
Nya gravvårdar i dessa delar bör harmoniera med de gravvårdar som är befintliga och inte skilja sig för
mycket från dem i fråga om storlek, formspråk och material.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där
endast omgärdningen kvartstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med
grus.
Gravvårdar såsom gjutjärnskorset vilka blivit utsatta för rostangrepp bör borstas rena från detta med
en stålborste. När detta är gjort grundar man järnet med blymönja och slutstryker sedan med linoljefärg.
Gjutjärnskorset bör, om inte så redan är fallet, uppföras på församlingens inventarieförteckning. Detta
gäller även kvarterets äldsta gravvård och övriga gravvårdar med inskriptioner som är från 1600-tal samt
den vård från 1831 då de är extra kulturhistoriskt intressanta.

Kvarter D
Gravvårdarna i detta kvarter bör i möjligaste mån
få stå kvar i kvarteret tills det att gravrätten gått
ut alternativt återanvändas. Genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska
värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt
intressanta. Nytillskott som uppförs
bör harmoniera med de befintliga gravarna vad
gäller den lågt hållna karaktären och färgskalan.
Gravvården från 1645 är väldigt väl bevarad
och den enda i sitt slag på kyrkogården. Därför
bör den om så inte redan är fallet föras in i församlingens
inventarielista.

Kvarter E
Kvarteret har en heterogen karaktär med gravvårdar ifrån flera tidsåldrar vilket gör den mindre känslig
för nytillskott. Nya gravvårdar bör dock harmoniera med de befintliga gravvårdarna och hänsyn bör tas
till den svartgråa färgskalan. Genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden
är flera av kvarterets gravvårdar extra kulturhistoriskt intressanta. Dessa bör därför få stå kvar i kvarteret
sedan dess att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där endast
omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med grus.
De minner om ett historiskt begravningssätt vilket var vanligt fram till 1950-talet.
Den gravvård vilken är formad som en ram är unik i sitt slag och bör därför, om inte så redan är
fallet och om gravrätten gått ut, föras in på församlingens inventarielista. Detta gäller även gravvården
från 1790-talet.

Kvarter F
Kvarter F har ett heterogent uttryck med gravvårdar från många olika tidsåldrar vilket gör att det inte
är så känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till kvarterets färgskala och de nya gravvårdarna bör
harmoniera med de befintliga. Flera av kvarterets gravar är av extra kultur historiskt värde och bör därför
i möjligaste mån få stå kvar i kvarteret sedan det att gravrätten gått ut. Ett alternativ till att uppföra nya
gravvårdar kan också vara att återanvända äldre gravvårdar.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där
endast omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med
grus. Bruket med grusgravar var vanligt från mitten av 1800-talet och fram till 1950 och påminner oss
om ett historiskt begravningssätt.

Kvarter G
Kvarteret har en heterogen karaktär med gravvårdar
som härrör från många olika tidsåldrar vilket gör det
mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till
kvarterets svartgråa skala. Genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är en
del av kvarterets gravstenar av extra kulturhistoriskt
intresse. Dessa bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret
sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna
med sina omgärdningar liksom gravar där endast
omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet
återställas till sitt ursprungliga skick med grus. Bruket med grusgravar var vanligt från mitten av 1800-
talet och fram till 1950 och påminner oss om ett historiskt begravningssätt.
De marmorvårdar samt den diabasvård formad som en vapensköld vilka står i kvarteret bör om så
inte redan är fallet föras in i församlingens inventarielista

Kvarter H och N
Kvarteren håller en homogen karaktär med gravvårdar uppförda i låg skala. Eventuella nytillskott i dessa
kvarter bör harmoniera med de befintliga när det gäller färgskala och den låga karaktären. Ett alternativ
till att uppföra nya gravvårdar är att återanvända de gamla i kvarteret sedan det att gravrätterna gått ut.

Kvarter I och J, L och M
Kvarteren har en heterogen karaktär med gravvårdar i låg skala. Trots det heterogena uttrycket finns
gravvårdar med nya material och fria uttryck vilket gör att kvarteren inte är så känsliga vad gäller nytillskott.
Den låga skalan är dock något man bör ta hänsyn. Några av gravstenarna är så kulturhistoriskt
intressanta att de bör få står kvar i kvarteret sedan gravrätten gått ut. Ett alternativ till nya gravstenar är
att återanvända de gamla.

Kvarter K
Kvarteret har ett relativt homogent uttryck vad gäller
dess lågt hållna skala. Då materialen och utformningen
av gravvårdarna i kvarteret är av lite större
variation är det dock inte så känsligt för nytillskott.
Hänsyn bör dock tas till kvarterets lågt hållna skala
och till dess ljusa färgskala.
Ett alternativ till uppförandet av nya gravvårdar
är att återanvända de gamla. Karaktären i kvarteret
blir då bibehållen.

Sammanfattande bedömning och karaktär
På Kånna kyrkogård har människor begravts sedan tidig medeltid fram till idag vilket gör att platsen
har en lång tradition som religiöst centrum i bygden. Kyrkogården är relativt liten och omgärdas av en
vällagd vallmur samt en trädkrans. Ingång till kyrkogården finns i öster. På kyrkogården finns förutom
kyrkan även en klockstapel samt utanför muren i det sydvästra hörnet en enklare redskapsbod. Öster om
kyrkogården ligger församlingshemmet. Kyrkogården inrymmer fjorton kvarter vilka skiljer sig ganska
mycket ifrån varandra. Kyrkogården har utvidgats åt norr på 1940-talet.
En vandring på kyrkogården visar på ett varierande synsätt när det gäller begravningstraditioner.
Gravvårdarna vittnar om skiftande ideal och många gånger om en stor hantverksskicklighet. De rymmer
en mängd information om person- och lokalhistoria i form av personnamn, ortsnamn och titlar. På
Kånna kyrkogård förekommer titlar såsom hemmansägaren, kyrkvaktmästaren, soldaten, gratialisten,
folkskolläraren, nämndemannen och stationskarl. Dessa titlar vittnar alla om kunskaper, näringar och
samhällsfunktioner som funnits i trakten.
De äldsta kvarteren på kyrkogården, kvarter A-C, rymmer påkostade gravvårdar i diabas och granit
liksom någon marmorvård och ett gjutjärnskors. Gjutjärnskorset är troligen producerat på något intilliggande
bruk. Dessutom finns här flera gravvårdar från 1500-, 1600- och 1700-talet, vilket minner om
riktigt gamla begravningstraditioner.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där endast
omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med grus.
Bruket med grusgravar var vanligt förekommande på våra kyrkogårdar fram till 1950-talet och utgör
idag en viktig länk till kyrkogårdens historia.
Gravvårdarna på kyrkogården har inga större problem med lava-angrepp men i de fall där det förekommer
i större utsträckning bör detta åtgärdas. Det gör man genom att försiktigt blöta upp lavorna med
ljummet vatten och tvättas stenarna lätt med en nylonborste. Gravstenen kan i svårare fall packas in i
cellstoff eller hushållspapper och vatten, samt ytterst ett lager hushållsplastfolie. Inpackningen får verka
i ett dygn och rengörs sedan med nylonborste och vatten. Viktigt är att man inte använder verktyg och
stålborstar för att ta bort lavar, då dessa gör mer skada på stenen och reporna blir en grogrund för mer
lavor. Det är viktigt att tänka på vid alla skötselåtgärder på gravvårdar är att ingreppen inte får skada
gravvården och att de skall förlänga gravvårdens livslängd.
Som på så många mindre landsortskyrkogårdar har omsättningen på gravvårdar varit stor vilket
bidragit till den uppblandande karaktär vilken möter dagens besökare. Detta gör också kyrkogården
mindre känslig för nytillskott. Dessa bör dock utformas och placeras med varsamhet och hänsyn till
kvarterens inbördes olika karaktär.
Ett alternativ är att återanvända gravvårdar sedan det att gravrätten gått ut. Detta för att behålla
karaktären i kvarteren samt bibehålla de stenar vars konsthistoriska och hantverksmässiga värden är av
extra kulturhistoriskt betydelse. Innan omgravering ska gravvården dokumenteras genom anteckningar
och fotografier. Även tidpunkt för omgravering ska noteras.