Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tingsryd kn, ALMUNDSRYDS KYRKA 1:2 ALMUNDSRYDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Almundsryds kyrka, ALMUNDSRYDS KYRKA
1/1/07
Motivering
Äldsta delen (kvarter A-F)
Detta är det kulturhistoriskt mest intressanta området på Almundsryds kyrkogård och inom området
utmärker sig kvarter A. Detta är den medeltida kyrkogården och även om vi inte ser några spår så
långt tillbaka i tiden är det ändå det område som har den största prägeln av äldre gravskick. Många
gravvårdar är värda att bevara för framtiden, t ex den gamla hällen, alla grusgravar, alla järnkors och
Thorvaldsenstenen. Området har många högresta stenar och diabas är det dominerande materialet i gravvårdarna.
Återanvändning av gravvårdar rekommenderas men området är å andra sidan inte känsligt för
nytillskott.

1870-talsdelen (kvarter G-K)
Området består av en blandning av olika typer av gravvårdar från olika tider och stora iögonenfallande
gravvårdar omväxlande med mer modesta sådana. Ett antal gravvårdar besitter ett så pass högt kulturhistoriskt
värde att de bör bevaras för framtiden. Detta gäller t ex de grusomgärdade gravarna, smideskorset
och gravvårdarna över kända personer. Området är inte känsligt för nytillskott men det är positivt om
den blandade karaktären kan bibehållas.

Öster om kyrkan
Kvarteret är mycket litet men det ligger mycket iögonenfallande
intill kyrkans korvägg. Alla gravvårdar
består av hällar och detta beror troligen på att
man vill att kyrkan inte ska döljas av stora gravvårdar.
Endast hällar bör tillåtas i detta kvarter även i
framtiden.

1920-talskyrkogården
Inom begravningsplatsen finns många gravvårdar av mindre storlek, låga och smala stenar, små hällar
eller träkors. Denna karaktär bör bevaras och helst bör ett utsnitt av den allmänna linjen bevaras för
framtiden, med de ursprungliga gravvårdarna, så att man kan se att gravsättningarna har skett i linje efter
tid. Utanför det stycke som bevaras kan urnnedsättningar utföras så att karaktären med de smala gravplatserna
bibehålls. Det är positivt om den gamla strukturen kan bibehållas i hela det sydöstra kvarteret.
I begravningsplatsens utkanter kan med fördel mer iögonenfallande gravvårdar placeras.
Vissa gravvårdar bör bevaras för framtiden, förutom för den allmänna linjen gäller det alla stenomramade
grusgravar och alla träkors. Även Sture Stammings gravvård är värd att bevara.

1960-talsdelen (kvarter M-O och urnlunden)
Trots att det är drygt 40 år sedan den första gravvården restes i urnlunden finns där ännu relativt få gravvårdar,
vilket medför att det fortfarande finns möjlighet att utveckla dess karaktär. Gravvårdarna är av
mindre storlek och det är av stor vikt att nytillskott håller samma skala.
Inom kvarteren M-O finns inga gravvårdar som är speciellt kulturhistoriskt intressanta. Det kulturhistoriska
värdet består i stället i att gravvårdarna är representativa och att kvarteren ger enhetliga
intryck. Alla gravvårdar är relativt låga och det är av stor vikt att nytillskott anpassas, speciellt vad gäller
höjden, efter de gravvårdar som redan finns i området.

1990-talsdelen
Området karakteriseras av stora gräsytor med relativt rätvinkliga asfaltsgångar. Enformigheten bryts av
dungar av träd av varierande arter. Endast en liten del av begravningsplatsen har tagits i bruk och framtiden
får avgöra vilken karaktär området kommer att få.

Del av kyrkogården som ännu ej tagits i bruk
första hand bör kulturhistoriskt intressanta gravvårdar bevaras på sin ursprungliga plats. Här finns dock
ett antal gravvårdar som är värda att bevara trots att de flyttats från sin ursprungliga miljö. Detta gäller
de udda gravvårdarna men även ett representativt urval av de låga smala stenarna med t ex intressanta
titlar.

Kulturhistorisk bedömning av Almundsryds kyrkog ård
Almundsryds kyrkogård är mycket stor till ytan och varje utvidgning som gjorts skulle kunna kallas en
egen kyrkogård. De olika delarna har olika karaktärer beroende på vid vilken tid de har anlagts. Den
äldsta delen, med medeltida ursprung, ligger söder om kyrkan och kvarteren norr om kyrkan anlades
under 1800-talet. Tre nya områden har anlagts under 1900-talet och man kan i dessa områden utläsa hur
begravningssederna förändrats under 1900-talet.
Området söder om kyrkan är mest intressant ur kulturhistorisk synvinkel. Detta är det äldsta kvarteret
och här finns ett flertal monumentala gravvårdar som är värda att bevara för framtiden. Där finns
även äldre typer av gravvårdar, som t ex smideskors och gravstenar med Thorvaldsenmedaljonger. De
mer bemedlade människorna ville gärna ha gravvårdar som visade deras position i samhället. I de äldre
kvarteren kan vi därför se gravvårdar med mycket varierande utseende. Även 1870-talskyrkogården har
denna karaktär men inte lika utpräglat.
De mest känsliga områdena är dock 1920- och 1960-talskyrkogårdarna. De är anlagda under en tidsperiod
då symmetri och jämlikhet var viktiga ingredienser i utformningen av våra kyrkogårdar. Under
1900-talet utvecklades det svenska folkhemmet och detta tog sig uttryck även i begravningsväsendet.
1900-talets begravningsplatser blev likriktade och enformiga. Här har ingen gravvård större kulturhistoriskt
värde än någon annan. Däremot är dessa kvarter mycket känsliga för nytillskott. Inom 1920-talskyrkogården
är gångarna viktiga, där kyrkogården delas upp i fyra lika stora delar. Mer monumentala
gravar kan med fördel placeras längs kyrkogårdsmuren och enklare gravvårdar inuti kvarteren. Inom
1960-talskyrkogården är utformningen av gravvårdarna av större vikt och åtminstone något av dess
kvarter bör få bevara sin karaktär även i framtiden. Nya gravvårdar bör här ha samma utformning som
de som redan finns i kvarteret. Gravvårdarna bör utgöras av stenar med liknande mått som de befintliga.
Detaljutformningen kan däremot ta sig nya uttryck, t ex vad gäller stenmaterial och ytterkonturer. Gräsytorna
bör behållas och där häckar finns bör de bevaras.
Almundsryds kyrkogård är till ytan mycket stor och någon platsbrist bör inte bli aktuell inom överskådlig
tid. Det är därför positivt om utgångna gravvårdar får stå kvar på sin ursprungliga plats tills
gravplatsen eller gravvården ska användas på nytt.