Stäng fönster Tingsryd kn, LINNERYD 31:1 LINNERYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| linneryds kyrka, LINNERYDS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Karaktären på gravvårdarna i kvarter A är relativt homogen med övervägande låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. I kvarteret finns även inslag av låga breda familjegravvårdar, liksom en handfull lite mer högresta diabasstenar. För att bibehålla kvarterets ålderdomliga karaktär kan vårdar med påkostad utformning och rik dekor med fördel återanvändas. Exempel på detta utgör kvarterets diabasvårdar utformade med antika stildrag. Då kvarterets skala liksom stenarnas utformning är varierad bör nytillskott i material och utformning främst ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Gravvårdar i nyare stenmaterial och friare form bör dock undvikas. Den låga cypresshäck som omger kvarteret utgör en viktig del i kvarterets karaktär. Kvarter B Kvarterets kulturhistoriska karaktär utgörs främst av sin form med inramning av grusgångar och hamlade lindar samt de många äldre gravvårdar som finns bevarade. Inga spår av de äldre gravplatserna med grus och gravkullar finns kvar sedan omläggningen och upprättningen av kyrkogårdens gravar på 1930- 40-talet. Grusgångarna och de hamlade lindarna som omgärdar kvarteret bör bevaras. Då det inte finns någon medveten planering över gravstenarnas utformning kan eventuella nya gravstenar utformas efter sin tidsepok då det i området finns gravstenar från 1800-talets slut och fram till idag. Dock bör stenar i friare form undvikas. Metoden att återanvända de äldre gravvårdarna är ett bra sätt och i kvarteret finns flera fina exempel på detta. De äldsta gravvårdarna från 1860 – 1900 ska då gravrätten löpt ut bevaras på sina platser. Äldre gravvårdar i gjutjärn och svart granit bör även de bevaras eller återanvändas och de gjutjärnsvårdar som är rostiga och står ostadigt bör restaureras och rätas upp så att de inte faller omkull. Då gravrätten löpt ut kan dessa vårdar med fördel uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Kvarter C Karaktären på gravvårdarna i kvarter C är relativt homogen med övervägande låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. I kvarteret finns även inslag av låga breda familjegravvårdar liksom några lite mer högresta diabasstenar. Om möjligt bör man måna om att bevara de kvarvarande resterna av kvarterets allmänna linje då detta utgör en kulturhistoriskt intressant rest. För att bibehålla kvarterets ålderdomliga karaktär kan vårdar med påkostad utformning och rik dekor med fördel återanvändas. Exempel på detta utgör kvarterets diabasvårdar utformade med antika stildrag liksom de smala högresta stenarna med rik dekor. Då kvarterets skala liksom stenarnas utformning är varierad bör nytillskott i material och utformning främst ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Kvarter D Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är heterogen med såväl högresta stenar av monumental karaktär som små sluttande hällar och låga rektangulära stenar. Då det inte finns någon medveten planering över gravstenarnas utformning kan eventuella nya gravstenar utformas efter sin tidsepok. Dock bör stenar i friare form undvikas. Återanvändning av äldre gravvårdarna är ett bra sätt att bibehålla kvarterets karaktär och kan med fördel tillämpas på de stenar som har en mer framträdande utformning. Kvarter E Inga spår av de äldre gravplatserna med grus och gravkullar finns kvar sedan omläggningen av kyrkogården på 1930-40-talet. Grusgången längs med den norra sidan bör bevaras. Eventuellt kan de grusgångar som har lagts igen märkas ut med hjälp av sten som ändå är lätt att köra över med gräsklippare. Då det inte finns någon medveten planering över gravstenarnas utfomning kan eventuella nya gravstenar utformas efter sin tidsepok då det i området finns gravstenar från 1800-talets slut och fram till nutid. Metoden att återanvända de äldre gravvårdarna är ett bra sätt och i kvarter B finns flera fina exempel på detta. De äldsta gravvårdarna från 1860 – 1900 ska bevaras på sina platser. Äldre gravvårdar i gjutjärn och diabas ska även de bevaras eller återanvändas. Kvarter F Området består av gravstenar från främst 1950 – 2000 och den huvudsakliga karaktären utgörs av lägre, rektangulära gravstenar av diabas samt röd och grå granit med enstaka inslag av smala högresta gravstenar. Nya gravstenar kan utformas efter sin tidsepok då det i området finns en stor variation av gravstenar från 1910-talet och fram till nutid. Kvarter G Minneslunden på Linneryds kyrkogård är till sin planering och utformning genomförd i likhet med flertalet andra minneslundar tillkomna under denna tidsperiod. I den fortsatta skötseln av minneslunden är det viktigt att måna om den krans av träd som omger minneslunden samt att man ger akt på att inte grässvålen vallar över den cirkel av gatsten vilken är lagd i områdets mitt. Kvarter H – I Kvarterets gravvårdar är hållna i en låg skala och utgörs till största del av låga rektangulära vårdar antingen med rak eller oregelbunden ovansida, några liggande naturstenar samt stenar i friare form. Någon särskild hänsyn vid utformningen av nyare vårdar i kvarteret är inte nödvändig. Stenar i nyare stenmaterial och friare form kan med fördel placeras i kvarteren H – I. Sammanfattande bedömning och karaktär Linneryds kyrka med omgivande kyrkogård ligger centralt i samhället. Området utgörs av ett relativt stort rektangulärt område vilket sluttar svagt från väster mot öster. Området delas på mitten genom en kraftig slänt i två etager. I öster gränsar området mot kyrkviken och i väster, tvärs över byvägen till kyrktorget med sockenstuga och bevarade kyrkstallar. Kyrkogården är indelad i nio kvarter vilka benämns A – I. Kvarteren G – I utgörs av en nyare del och inrymmer även kyrkogårdens minneslund. Kyrkogårdens äldsta del är den del av gamla kyrkogården vilken gränsar till prästgården. Den övre delen är från 1870- talet då även omgärdande mur och grindar kom till. Den senaste utvidgningen mot kyrkviken i öster utfördes mellan åren 1988-89. Karaktären på gravvårdarna i kvarter A är relativt homogen med övervägande låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. I kvarteret finns även inslag av låga breda familjegravvårdar liksom en handfull lite mer högresta diabasstenar. Då kvarterets skala liksom stenarnas utformning är varierad bör nytillskott i material och utformning främst ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Gravvårdar i nyare stenmaterial och friare form bör undvikas. Den kulturhistoriska karaktären i kvarter B utgörs främst av dess form med inramning av grusgångar och hamlade lindar samt de många äldre gravvårdar som finns bevarade. Inga spår av de äldre gravplatserna med grus och gravkullar finns kvar sedan omläggningen av kyrkogårdens gravar på 1930- 40- talet. Grusgångarna och de hamlade lindarna som omgärdar kvarteret bör bevaras. Då det inte finns någon medveten planering över gravstenarnas utformning kan eventuella nya gravstenar utformas efter sin tidsepok då det i området finns gravstenar från 1800-talets slut och fram till idag. Dock bör stenar i friare form undvikas. Karaktären på gravvårdarna i kvarter C är relativt homogen med övervägande låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. I kvarteret finns även inslag av låga breda familjegravvårdar liksom några lite mer högresta diabasstenar. Om möjligt bör man måna om att bevara de kvarvarande stenarna i kvarterets allmänna linje då dessa utgör en kulturhistoriskt intressant rest. Då kvarterets skala liksom stenarnas utformning är varierad bör nytillskott i material och utformning främst ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är heterogen med såväl högresta stenar av monumental karaktär som små sluttande hällar och låga rektangulära stenar. Då det inte finns någon medveten planering över gravstenarnas utformning kan eventuella nya gravstenar utformas efter sin tidsepok. Dock bör stenar i friare form undvikas. Återanvändning av äldre gravvårdarna är ett bra sätt att bibehålla kvarterets karaktär och kan med fördel tillämpas på de stenar som har en mer framträdande utformning. I kvarter E finns inga spår av de äldre gravplatserna med grus och gravkullar bevarade sedan omläggningen av kyrkogården på 1930- 40-talet. Grusgången längs med den norra sidan bör bevaras. Eventuellt kan de grusgångar som har lagts igen märkas ut med hjälp av sten som ändå är lätt att köra över med gräsklippare. Då det inte finns någon medveten planering över gravstenarnas utfomning kan eventuella nya gravstenar utformas efter sin tidsepok då det i området finns gravstenar från 1800-talets slut och fram till nutid. Metoden att återanvända de äldre gravvårdarna är ett bra sätt och i kvarter B finns flera fina exempel på detta. De äldsta gravvårdarna från 1860 – 1900 ska bevaras på sina platser. Äldre gravvårdar i gjutjärn och diabas ska även de bevaras eller återanvändas. Kvarter F rymmer framförallt gravstenar från 1950 – 2000 där den huvudsakliga karaktären utgörs av lägre, rektangulära gravstenar av diabas samt röd och grå granit med enstaka inslag av smala högresta gravstenar. Nya gravstenar utformas efter sin tidsepok då det i området finns en stor variation av gravstenar från 1910-talet och fram till nutid. Kvarterets gravvårdar är hållna i en låg skala och utgörs till största del av låga rektangulära vårdar antingen med rak eller oregelbunden ovansida, några liggande naturstenar samt stenar i friare form. Någon särskild hänsyn vid utformningen av nyare vårdar i kvarteret är inte nödvändig. Stenar i nyare stenmaterial och friare form kan med fördel placeras i kvarteren H – I. Generellt för kyrkogårdens kan sägas att metoden att återanvända äldre gravvårdarna är ett bra sätt att bevara karaktären i kyrkogårdens kvarter och i kvarter B finns flera fina exempel på detta. Äldre gravvårdar i gjutjärn och diabas bör bevaras eller återanvändas och de gjutjärnsvårdar som är rostiga och står ostadigt bör restaureras och rätas upp så att de inte faller omkull. Då gravrätten löpt ut kan dessa vårdar med fördel uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. |
