Stäng fönster Växjö kn, ASA 12:1 ASA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ASA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter I Gravstenarna i kvarter I uppvisar en skiftande karaktär med allt från äldre högresta mer monumentala vårdar till yngre låga rektangulära vårdar av yngre datum. Denna blandade karaktär gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Dock bör dessa i utformning och material ansluta sig till intilliggande vårdar. Bland kvarterets gravvårdar finns det några stenar vilka fortsatt bör bevaras på sin ursprungliga plats. Detta gäller särskilt de äldre högresta vårdarna liksom de halvhöga vårdarna i diabas vilka på en markant sätt bidrar till kvarterets karaktär. Även bland de övriga vårdarna finns representanter vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Kvarter II Kvarteret uppvisar en heterogen karaktär med en blandning av låga breda familjegravvårdar, smala höga diabasstenar samt låga rektangulära stenar med antikinspirerade stildrag samt ett antal låga rektangulära stenar mer rak eller oregelbunden ovansida liksom någon liggande häll och en kluven natursten. Kvarterets färgskala går i svart och grått vilket man bör ha i åtanke vid nytillskott i kvarteret. Nytillskott bör även ges en utformning vilken ansluter sig till omgivande vårdar. Återanvändning av äldre vårdar är ett mycket bra alternativ för att bevara stenar vilka bidrar till kvarterets ålderdomliga karaktär. Kvarter III Kvarter III uppvisar en homogen karaktär med avseende på stenarnas utformning och skala där samtliga stenar är av typen låga rektangulära. Nytillskott bör därför ansluta sig till denna utformning medan valet av material är av mindre betydelse. Kvarter IV Karaktären på kvarterets gravstenar är homogen med avseende på den låga skalan. Vad det gäller utformningen av nytillskott bör dessa därför utformas med hänsyn till detta, dock finns det utrymme för stenar i nyare material samt med friare utformning. Marmorvården över K. E. Gunnar Johansson bör med tanke på sin speciella utformning bevaras i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut. Kvarter V Karaktären på gravvårdarna i kvarter V är tydligt varierad. Karaktären skiljer sig ganska markant från områdets östra del till dess västra. I den östra delen finner man rester av en allmän linje i form av ett antal mindre, ganska oansenliga diabasstenar. Det är angeläget att man slår vakt om de kvarvarande resterna av detta enklare gravskick. I kvarterets västligaste ände finner man kyrkogårdens enda bevarade grusgrav vilken utgörs av en högrest monumental vård i grå granit omgiven av ett stilfullt gjutjärnsstaket. Stenen är rest över släkten Leijonhufvud. Denna grav skall bevaras. Kvarterets övriga vårdar utgörs till största delen av låga rektangulära stenar i diabas samt grå och röd granit. Ett flertal av dessa uppvisar hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden och kan därför anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. I kvarteret finns även några nyare stenar med friare utformning. Nytillskott bör i möjligaste mån förläggas till kvarterets västra del samt i material och utformning ansluta sig till intilliggande stenars karaktär. Äldre bearbetade vårdar med påkostad dekor kan med fördel återanvändas så att kvarterets karaktär bevaras. Kvarter VI I kvarter VI är det viktigt att slå vakt om den låga skala som präglar kvarterets vårdar. Bland gravstenarna finns flertalet representanter vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Detta gäller inte minst de två smala högresta granitstenarna med infällda Thorvaldsen medaljonger placerade i kvarterets sydvästra hörn, den liggande granithällen över greve Knut Posse samt den moderna glasvården rest över makarna Lindqvist. Även vårdar med tydliga antikinspirerade stildrag och påkostad dekor bör betraktas som värdefulla ur ett bevarandeperspektiv varför exempelvis återanvändning utgör ett bra alternativ till en helt ny sten. I övrigt bör nytillskott ansluta sig till den låga skalan liksom i sin utformning ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Kvarter VII Kvarter VII har en homogen karaktär med huvudsakligen låga rektangulära vårdar med mjukt avrundad ovansida eller överliggande triangulär fronton och antikinspirerade stildrag. I kvarteret finns även några familjegravar med låga breda stenar vilka tidigare haft ett framförliggande grusområde med omslutande stenram. Materialet är övervägande diabas med inslag av röd och grå granit. I kvarteret förekommer även någon sten i nyare material såsom blåflammig labrador. Vid nytillskott bör därför hänsyn tas dels till den låga skalan men även till karaktären på intilliggande gravvårdar, dock finns det utrymme för stenar i såväl nyare material samt friare utformning. Många av de äldre vårdarna har vackra sirliga dekorationer med växtslingor och bibliska symboler varför en återanvändning av dessa stenar på ett positivt sätt skulle kunna bidra till att bevara karaktären. Kvarter VIII Karaktären på gravvårdarna i kvarter VIII är varierad. I kvarteret finns ett antal familjegravar med låga breda stenar av vilka det tydligt framgår att de tidigare varit försedda med ett framförliggande grusfält omramat med en stenram. Kvarterets övriga vårdar utgörs till största delen av låga rektangulära stenar i diabas samt grå och röd granit. Ett flertal av dessa uppvisar hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden och kan därför anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Nytillskott bör i material och utformning ansluta sig till intilliggande stenars karaktär. Äldre bearbetade vårdar med påkostad dekor kan med fördel återanvändas så att kvarterets karaktär bevaras. Sammanfattande bedömning och karaktär Asa kyrkogård har anor från medeltiden och har genom åren utvidgats i etapper och utgör i dag en relativt stor landsortskyrkogård omgärdad av stenmur och trädkrans. På kyrkogården finns förutom kyrkan ett murat gravkor över släkten Lejonhufvud samt en mindre ekonomibyggnad. Kyrkogården är uppdelad i åtta kvarter placerade söder, öster och norr om kyrkan. De olika kvarteren skiljer sig i karaktären inbördes från varandra. Kvarter I har en blandad karaktär där gravvårdarna i huvudsak är hållna i en låg skala i varierande form och material där diabas är vanligast bland de äldre vårdarna medan den grå och röda graniten dominerar bland de yngre. Även kvarter II uppvisar en heterogen karaktär med en blandning av låga breda familjegravvårdar, smala höga diabasstenar samt låga rektangulära stenar. Kvarterets färgskala går i svart och grått vilket man bör ha i åtanke vid nytillskott i kvarteret. Kvarter III och IV har huvudsakligen yngre vårdar i låg skala och kan i ett framtida perspektiv tåla nytillskott utan större krav på utformning och materialval. I kvarter V är det särskilt angeläget att man slår vakt om de kvarvarande resterna av den allmänna linjen vilken kan skönjas i ett antal bevarade diabasstenar i enklare utförande samt av mindre storlek. I kvarter V är det även viktigt att slå vakt om kyrkogårdens enda kvarvarande grusgrav. I kvarter VI – VIII dominerar den låga skalan. Ett flertal av kvarterens gravvårdar uppvisar hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden och kan därför anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Exempel på detta utgör de två granitstenarna med medaljonger av konstnären Thorvaldsen vilka är placerade i kvarter V sydvästra hörn. Generellt bör nytillskott i samtliga av kyrkogårdens kvarter, med avseende på material och utformning, ansluta sig till intilliggande stenars karaktär. Äldre bearbetade vårdar med påkostad dekor kan med fördel återanvändas så att kvarterets karaktär bevaras. |
