Stäng fönster Växjö kn, GÅRDSBY 5:4 GÅRDSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÅRDSBY KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarter A breder ut sig över ett stort rektangulärt område där gravvårdarna i västra delen övervägande är familjegravar av monumental karaktär bland annat med ett framträdande grusgravsområde kringgärdat med pollare och kätting. Kvarterets östra del, vilken är belägen öster om grusgången, har gravvårdar av lägre karaktär och enklare utformning. Bland dessa finns dock representanter vilka genom sina genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta. Exempel på detta utgör ett antal låga rektangulära diabasvårdar med antika stildrag liksom stenar med påkostad dekor och speciell utformning. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Det är angeläget att man ser till att bevara de återstående grusgravarna i kvarterets västra del. Då karaktären på gravstenarna skiftar kraftigt inom kvarteret bör man vid nytillskott ta hänsyn till intilliggande vårdar med tanken på utformning och material. Ett bra alternativ till att låta tillverka en ny gravvård är återanvändning av den på platsen redan befintliga gravvården, något som bidrar till att bevara kvarterets karaktär. Kvarter B Gravvårdarna i kvarter B är av en heterogen karaktär med stor spridning i ålder liksom en stor variation i utförande och material. I kvarteret är det viktigt att slå vakt om de påkostade och lite mer storslagna gravarna med bevarad stenomramning vilka visar på ett gravskick vilket tidigare varit vanligt förekommande på kyrkogården. Ur bevarandehänseende skulle dessa gravar med fördel kunna återställas med en framförliggande grusbädd. I kvarteret utgör även stenar med en påkostad dekor ett viktigt inslag och dessa kan med fördel återanvändas. Med tanke på hur karaktären på stenarna skiftar i kvarterets olika delar är det av vikt att nytillskott i val av material liksom i sin utformning anpassas till karaktären på intilliggande vårdar. Kvarter C Karaktären på gravvårdarna i kvarter C är relativt homogen med stenar i grå granit och diabas med något varierad höjdskala. Den, i kvarterets västra del, bevarade raden med grusgravar utgör en viktig rest av ett tidigare gravskick vilket idag börjar bli sällsynt på våra kyrkogårdar men som tidigare varit det näst intill allenarådande. Kyrkan bör därför vid önskemål från gravrättsinnehavaren att ändra på gravens utseende överväga att åta sig en framtida skötsel av gravarna för ett på så vis säkerställa ett framtida bevarande av denna kulturhistorisk intressanta rest. Vid framtida nytillskott inom kvarteret vore det önskvärt att man anpassar dessa stenar till kvarterets rådande karaktär med ett utförande i grå granit eller diabas. Det bevarade klöverbladskorset bör då gravrätten löper ut bevaras på sin ursprungliga plats samt uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Äldre gravvårdar bör då gravrätten löpt ut bevaras på sin ursprungliga plats till dess det finns ett behov av platsen. Kvarter D Karaktären på kvarterets vårdar är med hänseende till utformning förhållandevis heterogen. Materialet är övervägande diabas och grå granit med enstaka inslag av röd granit samt några liggande naturstenar och gjutjärnsvårdar. Skalan är lågt hållen. Flertalet av stenarna är av typen låga rektangulära med rak eller mjukt avrundad ovansida. I kvarteret finns även stenar vars dekor tydligt hämtat sin inspiration från antikens formspråk med pilastrar och överliggande fronton. Vid nytillskott skall hänsyn tas till den låga skalan liksom att stenarna i val av material och utformning skall ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. I de fall där gravrätten löper ut bör gravstenen forsatt bevaras på platsen till dess att ny gravrättsinnehavare gör anspråk på platsen. Kvarter E-H Karaktären på gravvårdarna i kvarter E – H är mycket homogen. Stenarna är i stort sett uteslutande av typen låga rektangulära utförda i röd och grå granit med enstaka inslag av diabas. Nytillskott skall i skala och utformning anpassas till kvarterets låga karaktär. Stenar i friare form och nyare material kan med fördel lokaliseras till dessa kvarter istället för till den nya kyrkogårdens äldre delar. Gårdsby gamla kyrkogård Kvarter A I kvarter A är det angeläget att man, för att bevara kvarterets ålderdomliga karaktär, i möjligaste mån återanvänder kvarterets gravstenar samt att stenar vars gravrätt löpt ut tillåts att stå kvar på sin ursprungliga plats till dess att gravplatsen behöver tas i bruk. Äldre stenar av omistlig karaktär bör uppföras på kyrkans inventarielista och fortsatt vårdas av församlingen. Vid nytillskott i kvarteret är det av yttersta vikt att dessa i sin karaktär utformas i likhet med befintliga vårdar. Kvarter B Kvarteret rymmer stenar av ganska så varierad storlek men har materialmässigt ändå en relativt homogen karaktär. Eventuella nytillskott bör utföras i grå granit eller diabas vilket väl ansluter sig till befintliga vårdar, möjligen kan man acceptera enstaka inslag av marmor. Kvarter C Frånsett den storslagna familjegraven över häradshöfdingen Johannes Nilsson samt en handfull smala högresta diabasvårdar är stenarna i kvarter C hållna i en relativt låg skala. Materialet är övervägande diabas och grå granit varför eventuella nytillskott bör utföras i samma material. Det är vidare viktigt att slå vakt om den kvarvarande grusgraven med tillhörande buxbomshäck och cypresser. Den kluvna skifferstenen skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarielista och försatt vårdas av församlingen. Kvarter D Övervägande del av kvarterets gravvårdar är smala, halvhöga eller högresta stenar från tiden kring sekelskiftet 1900. I kvarteret påträffas även några liggande sluttande hällar liksom någon låg rektangulär sten. Nya stenar bör med hänsyn till de äldre stenarnas karaktär utföras i diabas eller grå granit samt i sin utformning ansluta sig till kvarterets övriga stenar. Återanvändning av en äldre vård utgör ett bra alternativ till en ny sten. Sammanfattning Gårdsby kyrka och kyrkogård ligger på toppen av en kulle i utkanten av byn och omges av ett böljande odlingslandskap. Den nya kyrkogården är anlagd i samband med nya kyrkans uppförande 1833-35. Den medeltida kyrkan, vilken var belägen strax nordväst om den nuvarande, revs i samband med nya kyrkans uppförande. Den gamla kyrkogården brukas dock alltjämt för begravningsändamål. Nya kyrkogården Kvarter A breder ut sig över ett stort rektangulärt område där gravvårdarna i västra delen övervägande är familjegravar av monumental karaktär medan den östra delen har gravvårdar av lägre karaktär och enklare utformning. Det är angeläget att man ser till att bevara de återstående grusgravarna i kvarterets västra del. Då karaktären på gravstenarna skiftar kraftigt inom kvarteret bör man vid nytillskott ta hänsyn till intilliggande vårdar med tanken på utformning och material. Gravvårdarna i kvarter B är av en heterogen karaktär med stor spridning i ålder liksom en stor variation i utförande och material. I kvarteret är det viktigt att slå vakt om de påkostade och lite mer storslagna gravarna med bevarad stenomramning vilka visar på ett gravskick vilket tidigare varit vanligt förekommande på kyrkogården. Med tanke kvarterets skiftande karaktär är det av vikt att nytillskott i val av material liksom i sin utformning anpassas till karaktären på intilliggande vårdar. Karaktären på gravvårdarna i kvarter C är relativt homogen med stenar i grå granit och diabas med något varierad höjdskala. Den, i kvarterets västra del, bevarade raden med grusgravar utgör en viktig rest av ett tidigare gravskick vilket idag börjar bli sällsynt på våra kyrkogårdar men som tidigare varit det näst intill allenarådande. Kyrkan bör därför vid önskemål från gravrättsinnehavaren att ändra på gravens utseende överväga att åta sig en framtida skötsel av gravarna för ett på så vis säkerställa ett framtida bevarande av denna kulturhistorisk intressanta rest. Vid framtida nytillskott inom kvarteret vore det önskvärt att dessa utförs i grå granit eller diabas samt att stenar med friare utformning undviks. Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är med hänseende till utformning förhållandevis heterogen. Materialet är övervägande diabas och grå granit med enstaka inslag av röd granit samt några liggande naturstenar och gjutjärnsvårdar. Skalan är lågt hållen. Flertalet av stenarna är av typen låga rektangulära med rak eller mjukt avrundad ovansida. I kvarteret finns även stenar vars dekor tydligt hämtat sin inspiration från antikens formspråk med pilastrar och överliggande fronton. Vid nytillskott skall hänsyn tas till den låga skalan liksom stenarna i val av material och utformning ansluta sig till intilliggande vårdars karaktär. Karaktären på gravvårdarna i kvarter E – H är mycket homogen. Stenarna är i stort sett uteslutande av typen låga rektangulära utförda i röd och grå granit med enstaka inslag av diabas. Nytillskott skall i skala och utformning anpassas till kvarterets låga karaktär. Stenar i friare form och nyare material kan med fördel lokaliseras till dessa kvarter istället för till den nya kyrkogårdens äldre delar. Generellt för nya kyrkogården kan sägas att det bland gravvårdarna finns representanter vilka genom sina genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Ett bra alternativ till att låta tillverka en ny gravvård är återanvändning av den på platsen redan befintliga gravvården, något som bidrar till att bevara kvarterets karaktär. För att bibehålla intrycket av en kontinuerligt brukad kyrkogård är det önskvärt att äldre gravvårdar bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten löpt ut och att desamma avlägsnas först då det finns ett behov av platsen. Gamla kyrkogården I kvarter A är det angeläget att man, för att bevara kvarterets ålderdomliga karaktär, i möjligaste mån återanvänder kvarterets gravstenar, samt att stenar vars gravrätt löpt ut tillåts att stå kvar på sin ursprungliga plats till dess att gravplatsen behöver tas i bruk. Äldre stenar av omistlig karaktär bör uppföras på kyrkans inventarielista och fortsatt vårdas av församlingen. Vid nytillskott i kvarteret är det av yttersta vikt att dessa i sin karaktär utformas i likhet med befintliga vårdar. Kvarter B rymmer stenar av ganska så varierad storlek men har materialmässigt ändå en relativt homogen karaktär. Eventuella nytillskott bör utföras i grå granit eller diabas vilket väl ansluter sig till befintliga vårdar, möjligen kan man acceptera enstaka inslag av marmor. Frånsett den storslagna familjegraven över häradshöfdingen Johannes Nilsson samt en handfull smala högresta diabasvårdar är stenarna i kvarter C hållna i en relativt låg skala. Materialet är övervägande diabas och grå granit varför eventuella nytillskott bör utföras i samma material. Det är vidare viktigt att slå vakt om den kvarvarande grusgraven med tillhörande buxbomshäck och cypresser. Den kluvna skifferstenen skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarielista och försatt vårdas av församlingen. Den övervägande delen av gravvårdarna i kvarter D utgörs av smala, halvhöga eller högresta stenar från tiden kring sekelskiftet 1900. I kvarteret påträffas även några liggande sluttande hällar liksom någon låg rektangulär sten. Nya stenar bör med hänsyn till de äldre stenarnas karaktär utföras i diabas eller grå granit samt i sin utformning ansluta sig till kvarterets övriga stenar. Återanvändning av en äldre vård utgör ett bra alternativ till en ny sten. |
