Stäng fönster Växjö kn, ÖJA-GRANSHOLM 5:1 ÖJA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Öja kyrka, ÖJA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Karaktären på gravstenarna i kvarter A är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten av 1800-talet fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Kvarterets gjutjärnsvårdar bör, sedan gravrätten löpt ut, föras in på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen, om så inte redan är fallet. Detta gäller såväl klöverbladskorsen såväl som de ovanliga ovala gjutjärnsramarna. Kvarter B Gravvårdarna i kvarter B är av en relativt homogen karaktär med huvudsakligen låga rektangulära stenar i en övervägande grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör vårdarna från 1800-talets slut fram till idag med en liten övervikt på vårdar från 1940 – 60-talen. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De gjutjärnsvårdar som står uppställda i kvarterets östra kant skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Kvarter C Karaktären på gravstenarna i kvarter C är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör vårdarna från sekelskiftet 1900 fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Kvarter D Karaktären på kvarterets vårdar är tydligt varierad med allt från små sluttande hällar, smala halvhöga/ högresta stenar, stenomramade familjegravar till mer traditionella låga rektangulära och låga breda stenar. Ett flertal av stenarna är genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Det är angeläget att man slår vakt om att bevara kvarterets enda återstående grusgrav. Kvarter E – F Karaktären på gravvårdarna i kvarteren E – F är frånsett några mer påkostade gravar, placerade i anslutning till grusgångarna i områdets ytterkanter, mycket homogen med övervägande låga rektangulära stenar i grå/röd granit samt diabas. I kvarteren finns även några små sluttande hällar samt någon enstaka natursten. Ett flertal av vårdarna har en påkostad dekor exempelvis i form av blomsterslingor. I kvarteret påträffas även några vårdar i friare form. Det kulturhistoriska värdet är framförallt knutet till enskilda vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta. Nytillskott bör utformas med hänsyn till intilliggande vårdar. Kvarter G – I och K Kvarteren G – I och K är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar. Kvarter L – M Karaktären på kvarterets vårdar är relativt homogen med nyare vårdar av olika material samt i varierande form. Merparten av kvarterets stenar är av typen låga rektangulära i grå och röd granit med enstaka inslag av diabas. Här finns även någon mindre häll samt naturstenar. Någon särskild hänsyn vid nytillskott är inte nödvändig utöver att man bör hålla stenen i en låga skala. Kvarter N – P Kvarteren N – P är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar. Kvarter Q – S Karaktären på gravvårdarna i kvarteren Q – S är homogen med vårdar hållna i en låg skala. Övervägande del av stenarna är låga rektangulära antingen strikt rektangulära eller med lite friare formspråk. I kvarteret finner man även några liggande naturstenar. Nytillskott kan utformas helt fritt så länge hänsyn tas till kvarterens låga skala. Enstaka vårdar kan med hänsyn till dess hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden betraktas som kulturhistoriskt intressanta. Sammanfattande bedömning och karaktär Öja kyrkogård är anlagd i samband med kyrkans uppförande år 1854 och ersatte då den tidigare medeltida kyrkogården, belägen ett par kilometer öster om den nuvarande. Kyrkan ligger på ett markerat höjdläge. Upp till tornentrén i öster löper en anlagd lång sluttande ramp vars lodräta sidor är lagda med huggen natursten. Kyrkogården har utvidgats i två omgångar först år 1923 med ett område väster om kyrkan och senare, på 1980-talet, med ett område i norr. Karaktären på gravstenarna i kvarter A är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten av 1800-talet fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Kvarterets gjutjärnsvårdar bör, sedan gravrätten löpt ut, föras in på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen, om så inte redan är fallet. Detta gäller såväl klöverbladskorsen såväl som de ovanliga ovala gjutjärnsramarna” Gravvårdarna i kvarter B är av en relativt homogen karaktär med huvudsakligen låga rektangulära stenar i en övervägande grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör vårdarna från 1800-talets slut fram till idag med en liten övervikt på vårdar från 1940 – 60-talen. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De gjutjärnsvårdar som står uppställda i kvarterets östra kant skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Karaktären på gravstenarna i kvarter C är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör vårdarna från sekelskiftet 1900 fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Karaktären på kvarterets vårdar är tydligt varierad med allt från små sluttande hällar, smala halvhöga/ högresta stenar, stenomramade familjegravar till mer traditionella låga rektangulära och låga breda stenar. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Det är angeläget att man slår vakt om att bevara kvarterets enda återstående grusgrav. Karaktären på gravvårdarna i kvarteren E – F är, frånsett några mer påkostade gravar placerade i anslutning till grusgångarna i områdets ytterkanter, mycket homogen med övervägande låga rektangulära stenar i grå/röd granit samt diabas. I kvarteren finns även några små sluttande hällar samt någon enstaka natursten. Ett flertal av vårdarna har en påkostad dekor exempelvis i form av blomsterslingor. I kvarteret påträffas även några vårdar i friare form. Det kulturhistoriska värdet är framförallt knutet till enskilda vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta. Nytillskott bör utformas med hänsyn till intilliggande vårdar. Kvarteren G – I och K är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar. Karaktären på vårdarna i kvarteren L - M är relativt homogen med nyare vårdar av olika material samt i varierande form. Merparten av kvarterets stenar är av typen låga rektangulära i grå och röd granit med enstaka inslag av diabas. Här finns även någon mindre häll samt naturstenar. Någon särskild hänsyn vid nytillskott är inte nödvändig utöver att man bör hålla stenen i en låga skala. Kvarteren N – P är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar. Karaktären på gravvårdarna i kvarteren Q – S är homogen med vårdar hållna i en låg skala. Övervägande del av stenarna är låga rektangulära antingen strikt rektangulära eller med lite friare formspråk. I kvarteret finner man även några liggande naturstenar. Nytillskott kan utformas helt fritt så länge hänsyn tas till kvarterens låga skala. Enstaka vårdar kan med hänsyn till dess hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden betraktas som kulturhistoriskt intressanta. Generellt för kyrkogårdens gravkvarter gäller att där finns gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta och man bör därför slå vakt om att dessa bevaras. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. |
