Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Växjö kn, ÖJA-GRANSHOLM 5:1 ÖJA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Öja kyrka, ÖJA KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Karaktären på gravstenarna i kvarter A är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten
av 1800-talet fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes
yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån
bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns
av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör
anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare
stenmaterial samt friare form bör undvikas. Kvarterets gjutjärnsvårdar bör, sedan gravrätten löpt ut,
föras in på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen, om så inte redan är fallet.
Detta gäller såväl klöverbladskorsen såväl som de ovanliga ovala gjutjärnsramarna.

Kvarter B
Gravvårdarna i kvarter B är av en relativt homogen karaktär med huvudsakligen låga rektangulära stenar
i en övervägande grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör vårdarna från 1800-talets slut fram till idag
med en liten övervikt på vårdar från 1940 – 60-talen. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina
hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar
som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits.
I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas
först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel
återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets
huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De gjutjärnsvårdar som står
uppställda i kvarterets östra kant skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning
och fortsatt vårdas av församlingen. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel
kunna återställas med grusfält.

Kvarter C
Karaktären på gravstenarna i kvarter C är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör vårdarna från sekelskiftet
1900 fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes
yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör
dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns
av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör
anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas.
Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält.

Kvarter D
Karaktären på kvarterets vårdar är tydligt varierad med allt från små sluttande hällar, smala halvhöga/
högresta stenar, stenomramade familjegravar till mer traditionella låga rektangulära och låga breda stenar.
Ett flertal av stenarna är genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden
kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen
och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter
det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning
och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär.
Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning
skulle med fördel kunna återställas med grusfält. Det är angeläget att man slår vakt om att bevara kvarterets
enda återstående grusgrav.

Kvarter E – F
Karaktären på gravvårdarna i kvarteren E – F är frånsett några mer påkostade gravar, placerade i anslutning
till grusgångarna i områdets ytterkanter, mycket homogen med övervägande låga rektangulära
stenar i grå/röd granit samt diabas. I kvarteren finns även några små sluttande hällar samt någon enstaka
natursten. Ett flertal av vårdarna har en påkostad dekor exempelvis i form av blomsterslingor. I kvarteret
påträffas även några vårdar i friare form. Det kulturhistoriska värdet är framförallt knutet till enskilda
vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta
som kulturhistoriskt intressanta. Nytillskott bör utformas med hänsyn till intilliggande vårdar.

Kvarter G – I och K
Kvarteren G – I och K är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar.

Kvarter L – M
Karaktären på kvarterets vårdar är relativt homogen med nyare vårdar av olika material samt i varierande
form. Merparten av kvarterets stenar är av typen låga rektangulära i grå och röd granit med enstaka
inslag av diabas. Här finns även någon mindre häll samt naturstenar. Någon särskild hänsyn vid
nytillskott är inte nödvändig utöver att man bör hålla stenen i en låga skala.

Kvarter N – P
Kvarteren N – P är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar.

Kvarter Q – S
Karaktären på gravvårdarna i kvarteren Q – S är homogen med vårdar hållna i en låg skala. Övervägande
del av stenarna är låga rektangulära antingen strikt rektangulära eller med lite friare formspråk. I kvarteret
finner man även några liggande naturstenar. Nytillskott kan utformas helt fritt så länge hänsyn tas till
kvarterens låga skala. Enstaka vårdar kan med hänsyn till dess hantverksmässiga, konsthistoriska och
lokalhistoriska värden betraktas som kulturhistoriskt intressanta.

Sammanfattande bedömning och karaktär
Öja kyrkogård är anlagd i samband med kyrkans uppförande år 1854 och ersatte då den tidigare medeltida
kyrkogården, belägen ett par kilometer öster om den nuvarande. Kyrkan ligger på ett markerat
höjdläge. Upp till tornentrén i öster löper en anlagd lång sluttande ramp vars lodräta sidor är lagda med
huggen natursten. Kyrkogården har utvidgats i två omgångar först år 1923 med ett område väster om
kyrkan och senare, på 1980-talet, med ett område i norr.
Karaktären på gravstenarna i kvarter A är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från
mitten av 1800-talet fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna
sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Kvarterets
gjutjärnsvårdar bör, sedan gravrätten löpt ut, föras in på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt
vårdas av församlingen, om så inte redan är fallet. Detta gäller såväl klöverbladskorsen såväl som de
ovanliga ovala gjutjärnsramarna”
Gravvårdarna i kvarter B är av en relativt homogen karaktär med huvudsakligen låga rektangulära
stenar i en övervägande grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör vårdarna från 1800-talets slut fram till
idag med en liten övervikt på vårdar från 1940 – 60-talen. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars
karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form
bör undvikas. De gjutjärnsvårdar som står uppställda i kvarterets östra kant skall, om så inte redan är
fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Gravvårdar med
bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med grusfält.
Karaktären på gravstenarna i kvarter C är tydligt heterogen. Åldersmässigt härrör vårdarna från sekelskiftet
1900 fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare
stenmaterial samt friare form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel
kunna återställas med grusfält.
Karaktären på kvarterets vårdar är tydligt varierad med allt från små sluttande hällar, smala halvhöga/
högresta stenar, stenomramade familjegravar till mer traditionella låga rektangulära och låga breda
stenar. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare
form bör undvikas. Gravvårdar med bevarad stenomramning skulle med fördel kunna återställas med
grusfält. Det är angeläget att man slår vakt om att bevara kvarterets enda återstående grusgrav.
Karaktären på gravvårdarna i kvarteren E – F är, frånsett några mer påkostade gravar placerade i anslutning
till grusgångarna i områdets ytterkanter, mycket homogen med övervägande låga rektangulära
stenar i grå/röd granit samt diabas. I kvarteren finns även några små sluttande hällar samt någon enstaka
natursten. Ett flertal av vårdarna har en påkostad dekor exempelvis i form av blomsterslingor. I kvarteret
påträffas även några vårdar i friare form. Det kulturhistoriska värdet är framförallt knutet till enskilda
vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta
som kulturhistoriskt intressanta. Nytillskott bör utformas med hänsyn till intilliggande vårdar.
Kvarteren G – I och K är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar.
Karaktären på vårdarna i kvarteren L - M är relativt homogen med nyare vårdar av olika material
samt i varierande form. Merparten av kvarterets stenar är av typen låga rektangulära i grå och röd granit
med enstaka inslag av diabas. Här finns även någon mindre häll samt naturstenar. Någon särskild hänsyn
vid nytillskott är inte nödvändig utöver att man bör hålla stenen i en låga skala.
Kvarteren N – P är ännu inte tagna i bruk men lämpar sig väl för alla typer av gravvårdar.
Karaktären på gravvårdarna i kvarteren Q – S är homogen med vårdar hållna i en låg skala. Övervägande
del av stenarna är låga rektangulära antingen strikt rektangulära eller med lite friare formspråk. I
kvarteret finner man även några liggande naturstenar. Nytillskott kan utformas helt fritt så länge hänsyn
tas till kvarterens låga skala. Enstaka vårdar kan med hänsyn till dess hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden betraktas som kulturhistoriskt intressanta.
Generellt för kyrkogårdens gravkvarter gäller att där finns gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta och man bör därför slå
vakt om att dessa bevaras. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen
och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter
det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning
och dekor kan med fördel återanvändas.