Stäng fönster Stockholm kn, ULRIKA 1 KUNGSHOLMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ULRIKA ELEONORA KYRKA, KUNGSHOLMS KYRKA | |
| 10/21/05 |
| Motivering |
|---|
|
Vid sidan om Katarina kyrka är Kungsholms kyrka en av de första centralkyrkorna i landet och därmed ett stycke svensk kyrkohistoria. Dess kupol och höga lanternin utgör en viktig del av Kungsholmens siluett och har som riktmärke i staden en stor stadsbildsmässig betydelse. Exteriören uppvisar en tydlig barockkaraktär trots att tornet är byggt senare och att vissa förändringar ägt rum. Kyrkogården ger ett ålderdomligt intryck med det f d fattighuset som delvis bevarat sin 1700-talskaraktär. Kungsholms kyrkogård har fungerat som begravningsplats under mer än tre hundra år och utgör med sina många gravar av varierande ålder en provkarta på olika tiders gravskick, alltifrån 1600-talets liggande gravhällar till dagens minneslund och askgravar. Med de många stora välvuxna träden ger kyrkogården under sommarhalvåret ett mycket lummigt intryck. Vid 1950-talets restaurering, ledd av arkitekten Erik Lundberg, togs ett helhetsgrepp på kyrkorummet som präglar det än idag, trots enstaka smärre förändringar. Med de nya bänkkvarterens placering, omflyttning av inventarier, färgsättning och belysning har kyrkorummet fått en tydlig väst-östlig riktning som kommit att dominera över korsarmarna i norr och söder, trots att den ursprungliga korsformen finns kvar. Genom att återföra och rekonstruera 1600-talets rektangulära fönsterform och glasmålningar återskapades en mycket viktig del av det karolinska kyrkorummet. Äldre årsringar av hög konstnärlig klass som sparats av Lundberg är bl a altaruppsatsen med sin Westinska altartavla, senare kopierad till många kyrkor, predikstolen och orgeln, alla i empirestil. Ett viktigt bidrag från 1700-talets början är Caspar Schröders Berniniinspirerade skulpturgrupp i dopkapellet, vilket saknar motstycke i landet. Det fick vid 50-talets restaurering en ny placering i norra korsarmen och har därmed kommit att spela en mycket större roll i rummet samtidigt som altaruppsatsen kom i fokus i koret. Den av Lundberg ritade bänkinredningen, det nya altaret och armaturerna i mässingsplåt har ett tydligt modernt uttryck som ger en speciell karaktär åt kyrkorummet. De höga vitkalkade valven, de odekorerade vita väggarna och ljuset som väller in genom de stora fönstren gör att kyrkorummet upplevs som mycket ljust. Dagsljuset och ljuset från de många stearinljusen reflekteras i de många inslagen av förgyllning och mässing i den fasta inredningen och inventarierna, vilket skapar en varm atmosfär. Kyrkan hyser många inventarier av yppersta konsthistoriska och konstnärliga värde; begravningsvapen, epitafier, silverföremål, textilier, porträtt och andra målningar m m. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkan som en av de första centralkyrkorna i Sverige " kyrkans viktiga roll i stadsbilden och i Kungsholmens siluett " exteriörens barockkaraktär " glasmålningarna från byggnadstiden, 1688 " det Schröderska dopkapellet med sina skulpturer i Berniniinspirerad barock " de olika empireinslagen i rummet så som altaruppsatsen med Westins altartavla, predikstolen och orgeln " helhetsgreppet som togs vid 1950-talets stora restaurering, ledd av Erik Lundberg " kyrkogårdens många olika typer av gravvårdar från olika tider " kyrkogårdens lummighet. |
