Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, RÅDSTUGAN 2 STORKYRKAN (S:T NICOLAI KYRKA)

 Anläggning - Värdering

STORKYRKAN (S:T NIcOLAI KYRKA)
1/20/06
Motivering
Storkyrkan har en mycket viktig funktion som historiebärare inte bara av Stockholms och den svenska kyrkans historia utan även Sveriges. Här sammanträdde stadens råd under medeltiden, här tog reformationen sin början i Sverige och många av landets regenter kröntes här. Med sin strategiska placering i Gamla Stan och Stockholm är kyrkan med sitt torn oersättlig i stadsbilden.

Under sin mer än 700-åriga historia har kyrkan genomgått förändringar som helt ändrat dess utseende och karaktär. Sedan 1700-talets första hälft har dock exteriören inte ändrats nämnvärt. Fasaden är anpassad efter byggnaderna runt kyrkan och har liksom de den romerska barocken som förebild med en övervägande horisontell prägel.

Interiören ger ett helt annat intryck och har inte samma enhetlighet som exteriören. Kyrkorummets pelare och valv har en medeltida höjdsträvan. Höjden ger tillsammans med de fem skeppen en väldig rumsvolym, ungefär densamma som vid 1500-talets slut. Inredningen har förändrats desto mera genom tiderna. Nu har de äldre inventarierna och inredningen en avgörande betydelse för rummet. Kyrkans många inventarier och fasta inredning från 1400-, 1500-, 1600- och 1700-talen sätter sin prägel på rummet, delvis genom sin storlek men framför allt p g a sin enastående kvalitet i form och hantverk. Flera av dem, t ex den sjuarmade ljusstaken, S:t Göran och draken, silveraltaret och kungastolarna har inte någon motsvarighet i Sverige.

Det råa teglet i pelare och valvribbor skiljer sig markant från slätputsen i valv och väggar och framför allt från alla de förgyllda och snidade träytor som en stor del av inredningen och inventarierna har. Olika typer av material och bearbetning står i stark kontrast till varandra och skapar en viss spänning i rummet. Kyrkans markerade centralaxel med fokus på koret förstärks av de långsmala bänkkvarteren.
Senare tiders tillägg, såsom armaturer och lösa stolar, sätter också sin prägel på rummet men samspelar inte alltid med kyrkans äldre former och oskattbara kvalitéer.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
" byggnaden som en ytterst viktig del av Sveriges och Stockholms historia
" byggnadens betydande roll i stadsbilden, med en genomtänkt exteriör anpassad till sin närmiljö
" det medeltida murverket och dekormåleriet i sig är oersättliga dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick
" rumsvolymen
" de unika inventarierna och fasta inredningen med oerhörda konstnärliga och historiska värden.