Stäng fönster Älmhult kn, VIRESTAD 3:1 VIRESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Virestads kyrka, VIRESTADS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B Det kulturhistoriska värdet ligger i de monumentala gravvårdarna som är placerade i det kvarter som genom närheten till vägen och ingången till kyrkan var eftertraktade. Flera har även ett högt konstnärligt och kulturhistoriskt värde genom sitt utförande. Det är därför önskvärt att dessa gravvårdar återanvänds eller bevaras när gravrätten eventuellt utgår. Det är även önskvärt att de gravplatser som är täckta av grus och omgärdade av stenramar bevaras. Kvarter C Kvarter C är tidstypiskt för tiden kring 1900-talets mitt och gravvårdarna placerade med ryggarna mot rygghäckar är även det typiskt för tiden 1940 - 60-talen. Intressant är det stora antalet titlar som ger en bra bild av den tidens Virestad med ett stort antal hemmansägare men där även lantbrevbäraren, målaren och bankens kamrer hade sin funktion. När gravrätter går ut och nytillskott tillkommer är rekommenderas återanvändning av de äldre gravvårdarna. De kvarvarande gravplatserna som är omgärdade av stenramar bör bevaras. Kvarter D Gravvårdarna i kvarterets södra del som är omgärdade med häckar och järnstaket visar på ett gravskick som under tiden kring 1900 var vanligt vid gravvårdar över de högt uppsatta inom samhället, i det här fallet församlingens präster och deras familjer. Det är av stor vikt att grustäckta gravplatser omgärdade med stenramar, kedjor eller häckar bevaras och underhålls. Kvarter E Ett kvarter som genom sin långsmala form och sitt läge längs med kyrkogårdsmuren och trädkransen får ett lummigt utseende. Särskilt intressant inom kvarteret är gravkoret över Tiliander och hans familj liksom de ålderdomliga gravvårdarna som är placerade intill bårhuset. Kvarterets karaktär präglas av den grå/svarta färgskalan som ger området ett enhetligt utseende. Vid eventuella kompletteringar bör det ske i samma färgskala. Kvarter F Kvarter F är det kvarter som tydligast syns på den bild från 1900-talets början som visar på en kyrkogård där gravar med gravkullar och enstaka gravvårdar till synes har placerats fritt. Av detta finns väldigt få spår förutom några gravvårdar från tiden före 1940-talet som återfinns i dagens planerade rader av gravplatser. De återfinns dock inte på samma plats utan har flyttats. Monumentala och äldre gravvårdar bör om möjligt bevaras eller återanvändas. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott. Kvarter G Kvarter G är en del av det område som syns på den bild från 1900-talets början som visar på en kyrkogård där gravar med gravkullar och enstaka gravvårdar till synes har placerats fritt. Av detta finns väldigt få spår förutom några bevarade gravkullar samt gravvårdar från tiden före 1940-talet som återfinns i dagens planerade rader av gravplatser. De återfinns dock inte på samma plats utan har flyttats. De bevarade gravkullarna kan dock ändå ses som ett spår av denna tidiga typ av gravskick. Bland personalen som sköter kyrkogården finns idag god kunskap om hur gravkullarna underhålls och det är önskvärt att denna kunskap bevaras och uppehålls då gravkullar idag så gott som har försvunnit helt inom länets kyrkogårdar. Monumentala och äldre gravvårdar bör om möjligt bevaras eller återanvändas. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott. Kvarter H Kvarter H är en del av det område som syns på den bild från 1900-talets början som visar på en kyrkogård där gravar med gravkullar och enstaka gravvårdar till synes har placerats fritt. Av detta finns väldigt få spår förutom några bevarade gravkullar samt gravvårdar från tiden före 1940-talet som återfinns i dagens planerade rader av gravplatser. De återfinns dock inte på samma plats utan har flyttats. Monumentala och äldre gravvårdar bör om möjligt bevaras eller återanvändas. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott. Kvarter J Kvarter J är en del av det område som syns på den bild från 1900-talets början som visar på en kyrkogård där gravar med gravkullar och enstaka gravvårdar till synes har placerats fritt. Av detta finns väldigt få spår förutom några bevarade gravkullar samt gravvårdar från tiden före 1940-talet. Dessa återfinns i dagens planerade rader av gravplatser. De återfinns dock inte på samma plats utan har flyttats. De bevarade gravkullarna kan dock ändå ses som ett spår av denna tidiga typ av gravskick. Bland personalen som sköter kyrkogården finns idag god kunskap om hur gravkullarna underhålls och det är önskvärt att denna kunskap bevaras och uppehålls då gravkullar idag så gott som har försvunnit helt inom länets kyrkogårdar. Monumentala och äldre gravvårdar bör om möjligt bevaras eller återanvändas. Kvarterets karaktär präglas av den grå/svarta färgskalan som ger området ett enhetligt utseende. Vid eventuella kompletteringar bör det ske i samma färgskala. Kvarter K Det stora antalet ålderdomliga gravvårdar är kulturhistoriskt intressanta även om de troligtvis inte är placerade på sina ursprungliga platser. Men genom sin höga ålder och höga kvaliteten på utförandet i järn, röd kalksten är de betydelsefulla inslag på kyrkogården. De rester av en gravkullar som finns är intressant och bör om möjligt restaureras och underhållas. Nya kyrkogården samt minneslunden Denna del av kyrkogården är typisk för sin tid med gravvårdar placerade i rader och med en minneslund. Kvarteren är inte fullt utnyttjade. Önskvärt är att nya gravsättningar sker inom denna del av kyrkogården innan äldre gravvårdar inom den gamla kyrkogården avlägsnas för att bereda plats för nya. Sammanfattning Virestads kyrka uppfördes 1799-1800 på den gamla kyrkans plats. Virestad socken omnämns första gången på 1300-talet. Enligt muntlig uppgift och äldre foto var det först under 1940-talet som kvarter inrättades på kyrkogården. Före det bestod kyrkogården av en gräsbevuxen yta där gravplatserna var oregelbundet placerade och där de flesta bestod av gravkullar täckta med vintergröna och där ett fåtal var försedda med en gravvård. Den nya delen av kyrkogården anlades på 1990-talets början vilket innebär att den gamla kyrkogården har använts kontinuerligt som enda begravningsplats fram till dess. De äldsta gravstenarna är ifrån 1800-talets andra hälft. Det finns inga spår av oregelbundenhet kvar från tiden före omgrävningen men däremot finns ett antal gravkullar kvar liksom gravvårdar som dock troligtvis inte står på ursprunglig plats. Bland personalen som sköter kyrkogården finns idag god kunskap om hur gravkullarna underhålls och det är önskvärt att denna kunskap bevaras och uppehålls då gravkullar idag så gott som har försvunnit helt inom länets kyrkogårdar. Äldre gravstenar kan med fördel återanvändas. I övrigt är kyrkogården på grund av den stora blandningen av gravvårdar relativt okänslig för nytillskott. En inventering av gravvårdarna bör dock göras där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör vårdas och bevaras och när gravrätten upphör vårdas av församlingen. |
