Stäng fönster Eskilstuna kn, HUSBY-REKARNE 9:1 HUSBY-REKARNE KYRKA
Anläggning - Värdering
| HUSBY-REKARNE KYRKA | |
| 1/16/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ Husby-Rekarne församlings norra del består av en bruten slättbygd i anslutning till Eskilstunaån och Strömsholmsåsen. Största andelen av fornlämningarna i området ligger inom gravfält från järnåldern, där de flesta är från dess yngre del. Husby-Rekarne kyrka är byggd sydväst om samhället Skogstorp i ett omgivande jordbrukslandskap. Vägen till kyrkan går genom säteriet Ryningsbergs ägor. I anslutning till kyrkan i söder ligger sockenstugan från 1763, kyrkstallet från slutet av 1800-talet och kyrkskolan från 1886. Det rödtimrade sockenmagasinet ligger i sydväst och är från mitten av 1700-talet. Herrgården Rossvik, vars ägare uppfört kyrkans gravkor, ligger några kilometer söder om kyrkan. Rossvik var en sätesgård redan under medeltiden. KYRKOANLÄGGNING Husby-Rekarne kyrka med kyrkogård är byggd på en höjd, med senare utvidgningar som ligger norr om kyrkan. Kyrkogården omges av en hög naturstensmur, som på 1700-talet blev försedd med sadeltak och enkupigt lertegel. Den magnifika muren sträcker sig även runt utvidgningen i norr. En trädkrans inramar kyrkogården. Det finns tre entréer till kyrkogården. Vid ingångarna sitter svarta smidesgrindar placerade i muröppningarna i norr, söder och väster. Kyrkogården är terrasserad mot öster och väster. Kyrkogården har i norr och söder formklippta häckar och buskar som ger kyrkogården en formell karaktär. Norr om kyrkan finns äldre gravvårdar med stenramar och utefter kyrkogårdsmuren i väster finns gravvårdar med gjutjärnskors. Strax söder om kyrkan är ett fristående gravkor, det Fleetwoodska koret, som byggdes mellan åren 1790 och 1795 för dåvarande ägaren till Ryningsberg. I kyrkogårdens sydöstra hörn, intill muren, byggdes ett bårhus 1903. Båda byggnaderna är vitputsade och har tak täckta med kopparplåt. KYRKAN Husby-Rekarne kyrka består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med ett smalare kor i öster, ett vapenhus i söder, en sakristia norr om koret och ett gravkor söder om koret. Medeltida murverk finns kvar i östra delen av långhuset, vapenhuset, koret och sakristian. Murarna är i huvudsak uppförda av natursten, med senare påmurningar av tegel. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade med vissa blinderingar utförda i putsen. Den spritputsade sockeln är kalkavfärgad i grått. Kyrkans sadeltak är klädda med kopparplåt. Både tornet och gravkoret kröns av en sluten lanternin. Tornet avslutas med en smal spira och gravkoret med en svängd huv. Långhuset har svartmålade fönsterbågar av järn och blyspröjsade rutor. Ingångar finns i tornets västra del och i vapenhuset mot söder. Portarna är målade i gult. Det vitkalkade kyrkorummet täcks av ribbkryssvalv. Östra valvet är ett stjärnvalv. Samtliga valv är dekorationsmålade. Uppgifter om målningarnas datering och målarens namn är osäkra, men har daterats till årtalet 1604. Målningarna överkalkades 1717, men togs fram igen 1902, då de även kompletterades. Koret täcks av ett åttadelat ribbvalv, dekorationsmålat vid samma tid. Husby Rekarne kyrka byggdes under 1100-talet med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor i öster samt ett smalare torn i väster. Under 1300- eller 1400-talet byggdes en sakristia i norr, ett vapenhus i söder och valv slogs inne i kyrkans långhus och kor. Före medeltidens slut förhöjdes troligen tornet, som då också försågs med en ny spira. Omkring år 1500 målades valven i långhuset. Enligt en datering på en flöjel byggdes gravkoret i söder år 1643, för ryttmästaren Bengt Sparre och hans hustru Kerstin Bååt på Rossvik. Korets valv målades troligen i samband med byggnationen. År 1737 revs tornet för att två år senare vara ersatt med ett nytt torn, med material hämtat från det nedbrunna slottet i Eskilstuna. De invändiga målningarna kalkades över 1717. Målningarna togs återigen fram vid en större renovering 1902, då målningarna kraftigt bättrades. Vid renoveringen sattes även öppna bänkar in i kyrkorummet. Påbättringarna togs bort 1943, då också en sluten bänkinredning återinsattes. På 1880-talet byttes spåntaket ut mot järnplåt, vilket ersattes med kopparplåt 1958. Kyrkan har renoverats vid flera tillfällen på 1900-talet, bland annat 1970-72 då korgolvet lades om och spisen i gravkoret återställdes. Renoveringen leddes av arkitekt Ove Hidemark och Göran Månsson. Vid en renovering mellan 1986-1990 inreddes WC under läktaren och vid senaste renoveringen 2007 sattes ett fristående altare in i koret, båda renoveringarna ledda av arkitekt Björn Norman. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Stora delar av Husby-Rekarne kyrka är medeltida, såsom östra delen av långhuset, koret, vapenhuset i söder och sakristian i norr. Den medeltida kyrkan syns i exteriören främst på det bevarade smalare koret i öster och vapenhusets tegelornament. Kyrkobyggnadens utseende präglas av tornets ihopbyggnad med långhuset, tornets och gravkorets lanterniner, svängda huvar och det kopparklädda plåttaket. Framträdande och karaktärsskapande på kyrkogården är den för Sörmland ovanliga murade bogårdsmuren med tegeltäckt tak, vilket ger en tydlig inramning av kyrkoanläggningen. Miljön runt kyrkan med bevarade administrativa byggnader kring kyrkbacken i söder är viktig. I kyrkointeriören är de olika tidsskikten väl synliga. Mest framträdande är de bemålade valven. Målningarna uppvisar något olika stilar och uppgifterna om datering och utförare är ännu inte helt klarlagt. Rossviks gravkor är en sparsmakad representant från stormaktstiden. Gravkorets öppna spis troligen uppmurad omkring 1690, med spår av äldre marmorering, är helt unik i länet. Senare tiders möblering av gravkoret med modernare enkla stolar, ger dock rummet ett oroligt intryck. Korets nya fristående altare, med synligt murtegel, är också avvikande i kyrkorummet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Det medeltida murverket i östra delen av långhuset, koret, vapenhuset och sakristian utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Rossviks gravkor med den för länet helt unika öppna spisen med bevarad marmorering. - Kyrkogårdens bogårdsmur, som tillsammans med kyrkbacken i söder utgör en kyrkomiljö. - De medeltida valven med de rika målningarna. |
