Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Södertälje kn, HÖLÖ KYRKA 1:1 HÖLÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÖLÖ KYRKA
11/3/07
Motivering
Hölö kyrka ligger vackert med högt läge på en kulle vid Kyrksjöns östra strand, i anslutning till öns gamla vägnät. Det kringliggande landskapet utgörs av en utpräglad äldre jordbruksbygd som är representativ för de bördiga delarna av den inre skärgården. Där flätas svallande öppna dalgångar samman med trädbevuxna kullar. Omkring 1,5 kilometer öster om kyrkan utsträcker sig Norafjärden, en urgammal farled mot Mälaren.
Till kyrkplatsen hör en kyrkogård, anlagd på de kringliggande sluttningarna söder och norr om kyrkan. Den härrör i sina äldsta delar från medeltiden men omgestaltades på 1790-talet i samband med kyrkans förnyelse. Kyrkogården har därefter utvidgats i flera etapper, senast i norr. I sina äldre delar omgärdas den av en låg stenmur och infarterna markeras av putsade pelare. Ett nytt bårhus uppfördes på 1920-talet i väster, nedanför tornet.
Ett flertal äldre byggnader med anslutning till kyrkan och gamla kyrkbyn är ännu bevarade. De är betydande och representativa för den gamla kyrkomiljön.

Den äldsta kyrkobyggnaden på platsen uppfördes på 1100- eller 1200-talet. Redan på 1300-talet tillbyggdes den lilla ursprungliga stenkyrkan och kring 1400-talets mitt skedde ytterligare en utvidgning när tornet ombyggdes till sin nuvarande form och storlek. Tornets ribbvalv härrör från denna period. Det dröjde sedan till 1750-talet innan nya ändringar infördes; då fick tornet en ny kröning i form av en tidsenlig huv med lanternin. Sin nuvarande karaktär präglad av tidens klassicistiska stil fick dock kyrkan några årtionden senare, på 1790-talet. Då revs hela byggnaden utom tornet och ett nytt och större långhus samt en sakristia uppfördes.
I stort har kyrkan sedan dess förblivit oförändrad utvändigt, med undantag av färgsättningen. Interiören har dock renoverats och förnyats ett flertal gånger. Den ursprungliga strama inredningen med öppna bänkar samt avskalat kor och valv berikades vid 1902-års restaurering. Då tillkom korets utsmyckning av pilastrar, ribbor, attribut med ny altarring m.m. medan tunnvalvet över långhuset utsmyckades med ribbor, fältindelningar och målningar. Samtidigt upptäcktes under golvet Stureska graven, som sedan återställdes i kyrkorummet. Den senaste stora renoveringen genomfördes 1993 då kompletterades inredningen under läktaren medan bänkinredningen och korets färgsättning delvis ändrades.
Av stor betydelse i kyrkans historia blev det närliggande kungliga Tullgarns slott. Det var exempelvis Fredrik Adolf, bror till Gustav den tredje, som i mitten på 1700-talet initierade en förnyelse av kyrkan. Inflytandet från godsinnehavarna på Tullgarn har även präglat bl.a. inredningen, begravningsminnen och gravmonument. Till de förnämsta inventarierna hör predikstolen från 1672, altartavlan av Per Hörberg och i synnerhet Karl Stures gravmonument i praktfull renässansstil.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Hölö kyrka med kyrkogård och omgivande bebyggelse har utgjort ett samlat sockencentrum med lång kontinuitet, vid sidan om Tullgarns slott. Kyrkogården har en ålderdomlig prägel med kallmurad stenmur, putsade grindstolpar, bårhus och äldre gravvårdar.
Om kyrkans medeltida ursprung vittnar det kraftiga västtornet med runda blinderingar under takfoten och ribbvalv i vapenhuset. Tornhuven med lanternin från 1750-talet är representativ för sin tid. Långhuset och sakristian som uppfördes på 1790-talet är exempel på välbevarade nyklassicistiska kyrkobyggnader.
Även kyrkorummet har en nyklassicistisk karaktär med putsat tunnvalv, stora stickbågiga fönster, korabsid med altartavla av Pehr Hörberg och samtida läktare i väster. Korabsidens pilasterdekor och takets listverk som tillkom 1902 förstärker den nyklassicistiska karaktären.

Hölö kyrka ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården; K 3.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med sitt enskilda och dominerande läge med kringliggande jordbruksbygd utgör tillsammans med sin kyrkogård och kringliggande äldre bebyggelse en samlad och homogen miljö som speglar en tusenårig historia
- Medeltida murverk som ingår i nuvarande kyrka och utgör ett viktigt historiskt dokument över kyrkans byggnadshistoria
- Tornets konstruktion och utformning som är representativ för 1400-talets kyrkoarkitektur
- Långhusets och sakristians välbevarade exteriörer som är representativa för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Interiörens bibehållna ursprungliga karaktär som förstärktes genom 1902 års klassiserande restaurering
- Äldre inredningar som härrör från den äldre kyrkan; i synnerhet predikstolen och ljuskronorna
- Gravmonumentet i praktfull renässansstil över Karl Sture är av hög kvalitet och ett av de få i sitt slag i landet. Gravmonumentet speglar också den starka kopplingen som funnits mellan kyrkan och ägarna till Tullgarns slott.
- Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär med putsade grindstolpar, kallmurade naturstensmurar, bårhus och äldre gravvårdar.