Stäng fönster Örebro kn, HOVSTA KYRKA 1:1 HOVSTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HOVSTA KYRKA | |
| 5/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Hovsta kyrka är belägen på en höjdsträckning med åkermark på den ena sidan och samhället Lillån norr om Örebro på den andra. I miljön kring kyrkan finns f.d. prästgård, f.d. arrendatorsboställe, skola och en bit bort ett nyare församlingshem. KYRKOANLÄGGNINGEN - KYRKOGÅRDEN - Den åt väster något sluttande kyrkogården omges av en kallmurad stenmur samt en äldre trädkrans, i söder och i väster har muren funktion av terassmur. I söder och i öster ligger en gräsvall upp mot insidan av muren. Till den äldre delen av kyrkogården finns det tre entréer, i söder, öster och i norr. Vid norra entrén finns en stiglucka, en av fyra kvarvarande i Örebro län samt ett timrat sockenmagasin från 1760-talet. Stigluckan är slätputsad och avfärgad vit med avvalmat tak av spån. Kyrkogården utvidgades på 1950-talet med ett område söder om kyrkan och ett bisättningsrum, ritat av arkitekt Lars Arborelius, inrymdes i den terrasserade sluttningen mellan det nya området och tillfarten till kyrkan. Utvidgningen når man direkt från den befintliga kyrkogården med även från entréer i öster och söder. Utvidgningen omgärdas av en planterad häck. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem med asfalterade gångar, övriga ytor är bevuxna med gräs. På södra sidan finns en rektangulär, terrasserad gravplats med en 1804 rest gravsten över kanslirådet a. F. Falkenstedt och hans hustru m. L. Svedenstjerna. KYRKAN - Hovsta kyrka har ett långsmalt, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkan har kvar sitt medeltida torn med avtrappat murliv. De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Även sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Tornet har ingen puts utan murverket av kalk- och sandsten står bart, tornet har en markerad sockel. Samtliga tak är täckta med spån. Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn, rikt utformat och med avtrappat murliv. Tornets övre hälft har tre våningar med ljudöppningar; den understa med enkla öppningar, den mellersta med tudelade och den översta också tudelade med betydligt större öppningar, uppburna av dekorativt utformade kolonnetter av sten. Allra överst finns en dekorativ bågfris i kalksten. Västportalen är samtida med tornet, rundbågig med enkla profilerade impostlister. Kyrkans nuvarande utseende härrör från 1774-88, då långhuset förlängdes mot öster. Troligtvis uppfördes här under 1100-talet eller tidigt 1200-tal en tornlös kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare kor och sydportal. Ganska snart tillfogades tornet, som även det är från tidig medeltid. 1707 renoverades tornet. Några av öppningarna murades igen och det dittills oputsade tornet försågs med puts. Tornet erhöll en smal, hög spira av senbarock typ. 1774-1788 förlängdes kyrkan åt öster till sin nuvarande längd med tresidigt avslutat korparti. Sakristian bibehölls, den romanska sydportalen murades igen och kyrkans fönster förstorades. Invändigt tillkom det nuvarande spegelvalvet. Inte förrän sent under 1800-talet skedde nästa stora förändring av kyrkan. 1892-94 genomfördes en invändig renovering i tidens anda, då kyrkorummet bland annat fick en ny öppen bänkinredning, nytt altare och altarring. Under 1900-talet genomgick kyrkan flera renoveringar. Den första skedde 1911 under ledning av stadsarkitekt Magnus Dahlander, Örebro. Bland annat fick kyrkorummet en ny öppen bänkinredning, fönstren försågs med nya glas, läktaren förändrades samt en ny orgel tillkom bakom befintlig fasad. 1951 genomfördes en omfattande renovering med syftet att återskapa en äldre kyrka. Bland annat putsades kyrkan om utvändigt och avfärgades vit. Sydportalen frilades och några av tornets ej synliga medeltida ljudöppningar markerades i putsen. Långhusets fönster förminskades och samtliga fönster försågs med antikglas. Invändigt frilades ett brett valv mellan torn och långhus. Kyrkorummet fick en ny sluten bänkinredning. Knäfall och läktarbarriär gjordes slutna och all inredning ommålades. En mindre invändig renovering genomfördes 1981. En utvändig renovering utfördes 1988, vilken berörde tak och fasader. Båda restaureringarna skedde under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. 1994 renoverades åter kyrkan invändigt, även denna gång under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Koret försågs med ett nytt flyttbart altare av trä. Orgelfasadens äldre färgsättning togs fram. Ny öppen bänkinredning, ny färgsättning i kyrkorummet, taket målades ljust blått. 1998 togs putsen bort på tornet och de igenmurade gluggarna öppnades. 2000 tillkom ett nytt fristående murat altare, ritat av arkitekt Jerk Alton, Kumla. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har till stora delar kvar sitt medeltida murverk med ett för Närke typiskt romanskt medeltida torn med avtrappat murliv. Tornet är ovanligt rikt utformat med kolonnettförsedda ljudöppningar. Exteriören har dels en medeltida karaktär med sitt romanska torn med samtida portal samt återupptagen sydportal, dels en 1700-talskaraktär med sitt förlängda långhus och tresidigt avslutade korparti. Det långsmala nyklassicistiska kyrkorummet har kvar sin medeltida bredd och präglas av olika renoveringar på 1900-talet med inventarier från olika århundraden. Koret är omgestaltat med fristående altare enligt nya liturgiska krav. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det för landskapet Närke karakteristiska romanska tornet med avtrappat murliv och höga spira av 1600-talstyp. - Kyrkans medeltida murverk med bevarad kvaderritsning i tornet samt de medeltida väst- och sydportalerna. |
