Stäng fönster Vimmerby kn, VI 92:1 M.FL. SÖDRA VI KYRKA
Anläggning - Värdering
| SÖDRA VI KYRKA, Södra Vi kyrkogård | |
| 5/20/06 |
| Motivering |
|---|
|
Södra Vi kyrka invigdes 1755. Kyrkan är byggd i en brytningstid mellan barock och nyklassicism. Omkring mitten av 1700-talet byggdes få kyrkor i Kalmar län. I slutet av 1700-talet förändras detta och under 1800-talet byggdes ett stort antal av länets kyrkor. Bland kyrkorna som uppfördes i mitten av 1700-talet finns Hallingebergs kyrka som exteriört har likheter med kyrka i Södra Vi. Till likheterna hör framförallt långhusets breda, vilande karaktär samt tornhuvarnas klockform. I bygget av de båda kyrkorna var biskop Andreas Rhyzelius engagerad. Hallingebergs kyrka ritades av arkitekten Carl Hårleman medan Södra Vi ritades av biskop Rhyzelius. Södra Vi kyrka har renoverats vid ett flertal tillfällen. Exteriört har dock inga stora förändringar av byggnaden genomförts sedan tornet stod klart 1764. Interiört präglas rummet av det nyklassicistiska stilidealet med det ljusa och öppna kyrkorummet, trätunnvalvet och de stora ljusinsläppen. Kyrkans inredning är en blandning av influenser från olika stilar, dels från kyrkans tillblivelsetid eller äldre, dels som ett resultat av de tre stora renoveringar som gjorts under 1900-talet. Predikstolen överfördes från den gamla kyrkan och bär barockens signum. Från kyrkans tillblivelsetid är altaruppsatsen med drag av såväl rokoko som nyklassicism, orgelfasaden och de båda trapporna från långhuset till läktaren. Vid renoveringen 1907 utökades läktaren och en ny läktarbarriär byggdes. De svängda pelarna som bar upp läktaren skräddes av och kläddes in med masonit. Kyrkan och flera inventarier fick också en ny färgsättning som gick i gult. År 1955 målades kyrkan på nytt i vad som ansågs vara en ursprunglig färgsättning. Bänkinredningen byggdes om och fick den utformning den har idag. Sakristian fick ny ingång och den dekorerade taklisten från kyrkans tillblivelsetid återställdes. Vid den senaste renoveringen 1993-94 tillverkades en ny altarrundel med inspiration av den som fanns före 1907. Korbänkarna i söder togs bort och en handikapptoalett byggdes i vapenhuset. Trots de många förändringar och den blandning av stilar som finns i kyrkorummet ger det ett sammanhållet intryck. Bevarade inventarier från den gamla kyrkan t.ex. predikstolen och de medeltida skulpturerna liksom de bemålade brädorna från gamla kyrkan, som idag finns i taksvallet, utgör länkar till socknens historia. De är också värdefulla ur såväl konsthistorisk som religiös synvinkel. Kyrkan saknar läktarunderbyggnad vilket idag är ovanligt. Här finns dessutom de båda trapporna från långhusets bakre del bevarade. Kyrkan ligger i norra delen av Södra Vi samhälle och utgör en viktig plats i bygden. Här har socknens religiösa centrum legat under lång tid. Kyrkogården anlades i samband med den första kyrkans uppförande. Den kyrkogård vi idag ser har utvidgats vid flera tillfällen. De äldre delarnas struktur bär framförallt drag av de kyrkogårdsideal som fanns vid tiden kring sekelskiftet 1900. Här finns äldre företeelser som grusgravsområden, linjegravsområden och påkostade familjegravplatser. Kyrka och kyrkogård utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö. Sammanfattningsvis: ·Kyrkan är framförallt exteriört välbevarad och utgör ett av få exempel i länet på en kyrkobyggnad från 1750-talet. ·Kyrkans byggnadsdetaljer och inredning från olika tider utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk. ·Kyrka och kyrkogård tillsammans med närliggande bebyggelse skapar en värdefull kulturmiljö. |
