Stäng fönster Täby kn, KLOCKSTAPELN 1 M.FL. TÄBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| TÄBY KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Täby kyrka ligger i en av Upplands fornlämningsrikaste socknar, vilket tyder på en tidig befolkningstäthet.I dag tillhör Täby församling en av de folkrikaste i landet. Av församlingens fem kyrkor är Täby kyrka den mest använda, trots att den ligger en halvmil från dagens centrum. Den hör till de mera märkliga och uppmärksammade kyrkorna i Sverige. Miljön närmast kyrkan påminner om ett äldre sockencentrum med prästgård, skola och före detta ålderdomshem. I övrigt har miljön genom förtätning av bebyggelsen under senare decennier närmast fått en urban förortskaraktär. Kyrkan byggs under senare hälften av 1200-talet och är ett tidigt exempel på salkyrka. Förmodligen har den tillkommit på initiativ av och bekostats av en av socknens frälsefamiljer. Själva kyrkplatsen har en ålderdomlig prägel med en sedan medeltiden i stort sett oförändrad exteriör och till stora delar medeltida kyrkogårdsmur med stigluckor samt 1700-talets klockstapel och trädkrans av lind. Att kyrkan ansetts betydelsefull vittnar också interiörens påkostade målningar på väggar och valv, 1600-talets gåvor från slottskyrkan i Stockholm och 1780-talets inredning, ritad av arkitekten Jean Eric Rehn. Adliga släkters gåvor till kyrkan, såsom epitafier och gravminnen, visar på historiska samband mellan betydelsefulla personer i bygden och i huvudstaden. Kyrkorummets välkända och omfattande, nära nog i originalskick bevarade och i valven aldrig överkalkade målningar av Albertus Pictor ger kyrkan en särställning. Att långhusets murverk och höga, spetsiga gavelröste så gott som i sin helhet står kvar i sitt 1200-talsskick är mycket speciellt. Sakristian byggdes troligen under tidigt 1300-tal, medan vapenhuset med träport och lås tillkom samtidigt med valven i kyrkan vid 1400-talets mitt. Exteriören är sedan 1700-talet putsad och från 1880-talet gestaltad med spritputs och släta omfattningar. Kyrkorummets kalkmålningar av Albertus Pictor och altarskåpet härrör från 1400-talets slut. De aldrig överkalkade valven tillhör Albertus Pictors kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter med bildmotiv som Nådastolen och Tronande Kristus och Maria. Målningarna har en rikedom av dekorativt slingrande växtornamentik utmed valvribbor och väggpelare. Allt sammantaget gör att kyrkan främst upplevs som medeltida. Invändiga årsringar från 1600-tal, 1780-tal och 1990-tal vittnar om en lång historia med flera viktiga förändringsskeden. Predikstolen är ett vittnesbörd såväl om Stockholms slottskyrka, från vilken den skänktes på 1690-talet, som om en större förändring i Täby kyrka vid den tiden. En ny förändringsfas på 1780-talet kan avläsas genom altarbordet, altarringen och läktarbarriären, allt ritat av arkitekten Jean Eric Rehn, samt i kyrkans putsade fasader och fönstrens form. Färgsättningen av 1780-talsinredningen, i vitt och guld, härrör dock från 1800-talet. Inslag från 1990-talet är orgelfasaden, en pastisch i nyklassicistisk stil som av funktionella skäl fått ersätta originalet från 1792, som var utformat i samklang med Jean Eric Rehns nyklassicistiska inredning. Altarringen avkortades för att skapa mera utrymme i koret vid begravningar. Nya bänkar i modern stil och röd färg fick ersätta bänkar från 1929, vilka var utformade i syfte att bättre passa till den nyklassicistiska inredningen än 1880-talets öppna bänkar. Läktarunderbyggnadens panelvägg är också ett inslag från 1990-talet. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · kyrkogårdsmuren, södra stigluckan, klockstapeln och kyrkogårdens trädkrans bidrar till kyrkplatsens ålderdomliga karaktär · byggnaden som helhet, med dess medeltida, oförändrade grundplan, den medeltida takstolen, höga spetsiga gavlar och branta takfall samt valv och målningar utgör ett nationellt omistligt kulturarv · murverket i sig är ett oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick · kyrkorummets tidsprägel och karaktär av medeltid och sent 1700-tal ger besökare en historisk dimension och möjlighet att föreställa sig kyrkan och dess användning under olika tider · de aldrig överkalkade valvmålningarna av Albertus Pictor utgör ett omistligt konsthistoriskt dokument · altarskåpet med sin placering i koret sedan 1400-talets slut · predikstolen berättar om slottskyrkan i slottet Tre Kronor och om förändringsskeden i Täby kyrka samt om sin tids konsthantverk · 1780-talets inredning (altarbord, altarring, läktarbarriär) är utförd av en av sin tids mest framstående arkitekter, Jean Eric Rehn och vittnar om ett viktigt förändringsskede i kyrkan · gravhällar, varav den äldsta från 1300-talet, och epitafier i kyrkan är viktiga personhistoriska vittnesbörder. |
