Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, TRÄSLÖV 8:276 M.FL. TRÄSLÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

TRÄSLÖVS KYRKA
11/16/06
Motivering
TRÄSLÖVS KYRKA är belägen i Träslövs kyrkby, i Varbergs östra utkanter. Kyrkan ligger tydligt exponerad på en flack höjdsträckning på norra sidan av landsvägen mellan Varberg och Hunnestad, med vida vyer över ett öppet landskap. I anslutning till kyrkan ligger prästgård och f d kyrkskola (1800-tal). Till anläggningen hör ett samtida bårhus uppfört i stil med kyrkan samt en yngre vaktmästeribyggnad.

Kyrkogården kringgärdas av en stenmur med smidesgrindar. En ung trädrad växer innanför muren. Gravvårdar finns på samtliga sidor runt kyrkan med det största gravvårdsområdet i väster. Gravkvarteren är gräsbevuxna och saknar gångar. Även den yngre, södra kyrkogården på andra sidan vägen kringgärdas av en stenmur med innanförliggande trädrad.

Kyrkan uppfördes 1850 i nyklassicistisk stil och ersatte en medeltida föregångare, ca 2 km nordost om den nuvarande, som revs 1851. Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster och torn i väster med flack huv och en smäcker hög lanternin med fönster och kort spira. Kyrkobyggnadens vitputsade fasader artikuleras med hörnpilastrar och gesimser. Murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar och har klassicerande omfattningar runt ljudluckor och portaler. Exteriören i tidstypisk stram klassicism är välbevarad sedan byggnadstiden.

Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, indelat i fält av tvär- och längsgående träribbor, som är karaktärsskapande för interiören. Interiören har en nyklassicistisk prägel, där stora delar av inredningen som är målad i vitt och guld härrör från byggnadstiden. Altaruppsatsen med rundbågigt överstycke och klassicerande drag dominerar korpartiet. Den inramar en altartavla föreställande korsfästelsen, som skänktes till den nuvarande kyrkans föregångare i början av 1700-talet. I klassicerande stil är även, läktaren, psalmnummertavlorna och altarringen. Orgelfasaden härrör troligen från en Söderlingorgel från 1857, om- och tillbyggd av orgelbyggare Molander 1886. Predikstolen är utförd i gustaviansk stil. Den öppna bänkinredningen är senare ombyggd. Korbänken i söder är troligen ursprunglig. Från kyrkans äldre föregångare överfördes den sjusidiga dopfunten från 1600-talet, skuren i ek. I koret finns glasmålningar. Läktarunderbyggnader tillkom 1966. Den nuvarande färgsättningen med gula väggar och gråblått tak tillkom 1988. De främre bänkskärmarna borttogs 2004.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar och trädrader.
- Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör.
- Den välbevarade fasta inredningen från byggnadstiden.
- Dopfunten från 1600-talet.
- Orgeln