Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, BREDSÄTTRA KYRKA 1:1 BREDSÄTTRA KYRKA

 Anläggning - Värdering

BREDSÄTTRA KYRKA
6/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden:
Kvarter A-C
De tre gravkvarteren har samma karaktär med ryggställda rader med gravvårdar stående i gräsmatta. Det område i kvarter C som ligger norr om kyrkan ska ha tillkommit vid en utvidgning av kyrkogården 1852-54. De södra delarna av kvarter A och B tillkom vid en utvidgning av kyrkogården 1872. I dag syns inga tydliga spår av de gamla gränserna. Gravvårdarna utgör en blandning av olika typer av vårdar som varit vanliga från 1800-talets andra hälft fram till idag. Flera av dessa har en utformning som är typisk för deras tillblivelsetid. Hos enskilda gravvårdar finns också lokal- och personhistoriska värden att värna dels genom de titlar som finns angivna, dels genom den kunskap som finns om en del av de gravsatta. Gravvårdar från mitten av 1800-talet och äldre samt gravvårdar av gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning.


KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Bredsätra kyrka och kyrkogård ligger på Ölands östra sida i höjd med Borgholm. I kyrkplatsens närhet fanns tidigare gravfält från järnålder. Öster om kyrkplatsen ligger Sikavarp med ruinen av ett kapell byggt på 1200-talets första hälft. Den första kyrkan i Bredsätra byggdes i mitten av 1100-talet. Det finns dock uppgifter som talar för att här kan ha funnits en ännu äldre träkyrka i socknen.

Kyrkogården anlades när den första stenkyrkan byggdes i mitten av 1100-talet. Den omfattade då ett område närmsta söder om kyrkan. Kyrkogården har utvidgats vid två tillfällen. Första gången var 1852-54 då ett nytt område i norr införlivades och andra gången 1872 då ett nytt område i söder tillkom.

Idag präglas kyrkogården av de förändringar som gjorts under 1900-talets andra hälft. Gravplatsomgärdningar har tagits bort liksom gravkullar med murgröna. Grusbelagda gravplatser har sått in med gräs och gravvårdarna har ordnats i ryggställda rader med häckar av liguster och måbär emellan. Detta var en utveckling som många av våra kyrkogårdar genomgick från 1960-talet och framåt Bredsätra kyrkogård har använts under lång tid och några spår av äldre tiders begravningstraditioner finns bevarade. Det är gravhällarna från 1200-talet samt den lilla gravvård från 1755 som återfanns vid arbeten på kyrkogården. Från 1800-talets andra hälft finns flera gravvårdar på kyrkogården. Från denna tid fram till idag finns en blandning av gravvårdar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal. Ett typiskt öländskt särdrag är den rika förekomsten av gravvårdar av kalksten. Gravvårdarnas inskriptioner rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angiven på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar från mitten av 1800-talet och äldre ska tillsammans med vården av gjutjärn föras in på församlingens inventarieförteckning.

Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö omgiven av en kyrkogårdsmur. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider.

Sammanfattningsvis:
• Bredsätra kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern.
• Gravvårdarnas inskriptioner berättar om socknens utveckling från mitten av 1800-talet fram till idag.