Stäng fönster Höganäs kn, HÖGANÄS 36:20 HIMMELSFÄRDSKYRKAN I HÖGANÄS
Anläggning - Värdering
| Himmelsfärdskyrkan i Höganäs, HÖGANÄS KYRKA (HIMMELSFÄRDSKYRKAN) | |
| 4/21/17 |
| Motivering |
|---|
|
Himmelsfärdskyrkan är uppbyggd i tjugotalsklassicism, med drag av jugendstil och en begynnande funktionalism. Inspiration har också hämtats från cistercienserordens strama arkitektur och skånska arkitekturtraditioner men tolkningen av olika stilelement är mycket tidstypisk och klart igenkännbar inte bara som ett verk av Tengbom utan även som ett verk sprunget ur tjugotalet. Ivar Tengbom verkade under en tid som har blivit utmärkande för svensk arkitektur och form tillsammans med arkitekter som Gunnar Asplund och Ragnar Östberg och konstnärerna Simon Gate och Edvard Hald. I efterhand har det formstarka svenska tjugotalets fått epitetet Swedish Grace. Som ett välbevarat exempel på denna tids arkitektur och som ett av Tengboms främsta verk har Himmelsfärdskyrkan mycket höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Kyrkans exteriör hämtar framför allt inspiration från den strama cistercienserarkitekturen vilken blandas med influenser från skånsk kyrkoarkitektur och 20-talsklassicismen. Muröppningarna är små med romanska stildrag i kontrast till kyrkorummet stora fönsteröppningarna som knyter an till 1800-talets kyrkoarkitektur med krav på ljusa kyrkorum. Andra detaljer såsom plåtningen kring klockornas takkupor och ytterportarnas omfattningar och plåtning har ett mer tidstypiskt utseende. Gavlarnas blinderingar knyter an till den skånska murtraditionen. Kontraster finns mellan fasadens strama och monumentala former och de små muröppningarna med rundade former. På många sätt kan fasaderna karaktäriseras som motsägelsefulla och ett hopkok av olika stilar. På tornet växer vildvin som växlar från grönt till rött under året och bidrar till den exteriöra färgsättningen tillsammans med kyrkans gula puts. Tillbyggnaderna i form av församlingshemmet söder om tornet bygger vidare på kyrkans klosterliknande form och är exteriört väl inpassade i denna miljö trots framför allt den senare tillbyggnadens moderna karaktär. Interiört utgör de ursprungliga utrymmena för kyrkoråd och konfirmander en föregångare till småkyrkorna där funktioner för församlingsverksamhet integreras i kyrkobyggnadens lokaler. Dessa utrymmen har ett högt kulturhistoriskt värde även om de är ersatta av nya lokaler i de senare tillbyggnaderna. Invändigt är tjugotalets stilepok mycket påtagligt i entrén och de mindre utrymmena medan kyrkorummet strävar efter mot en mer klassicerande stil med rena linjer som skapar en kraftfull skuggverkan och dynamik. Interiören är mycket effektfullt planlagd med de små, mörka entréerna och trapphallar och det ljusa kyrkorummet med det höga koret som en scen i fonden. Belysningen från fönster och elektriska ljuskällor har ägnats stor uppmärksamhet med finurliga lösningar bland annat i form av nischer och öppningar för glödljusen. Utrymmena bör ses utifrån den tidiga elektricitetens ljussättning med få och relativt svaga ljuskällor. Kyrkorummets väggar är idag mycket vita men kan ursprungligen ha haft en mildare bruten vit eller beige nyans. Förutom belysning och fönster har räcken, golvbeläggning, snickerier formgetts på ett medvetet sätt vilket bidrar till kyrkans tidstypiska charm. Detaljerna är av hög kvalitet hantverksmässigt och konstnärligt. Takmålningar i kyrkorådsrummet och konfirmandrummet är ett exempel på hur konsten samverkar med kyrkans arkitektur. Trots att Himmelsfärdskyrkan byggdes i en brytningstid mellan det moderna och traditionella är kyrkorummet att betrakta som traditionellt uppbyggt, med ett upphöjt kor i öster och en tydlig öst-västlig riktning genom kyrkorummets mittgång och bänkarnas möblering. Den största förändringen av kyrkorummet har sannolikt varit ombyggnaderna av orgelläktaren med ny orgelfasad. Kyrkans nuvarande orgel är dock av mycket hög kvalitet vad gäller arkitektur, material, planering, klang och hantverk. |
