Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungsbacka kn, FRILLESÅS PRÄSTGÅRD 1:2 FRILLESÅS KYRKA

 Anläggning - Värdering

FRILLESÅS KYRKA
10/24/06
Motivering
FRILLESÅS KYRKA är belägen på en höjd i Löftaåns dalgång, en halv kilometer öster om Frillesås tätort i norra Halland. Den nuvarande kyrkan uppfördes ca en kilometer öster om den medeltida kyrkplatsen. Kyrkogården har en oregelbunden karaktär med stora höjdskillnader och flera stora äldre träd. Den inhägnas av en kallmurad stenmur som genombryts av smidesgrindar. Särskilt märks flera gravvårdar från 1600- och 1700-talen. Till anläggningen hör ett bårhus (1994) sydöst om kyrkan.

Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1864-66 efter ritningar av Albert Törnqvist och invigdes 1874. Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt vitputsat långhus med polygonalt korutsprång åt öster och torn med spira i väster. Exteriört präglas kyrkan i huvudsak av nyromanska stildrag, inspirerat av italiensk renässansarkitektur. Murarna genombryts av parvis kopplade rundbågiga fönsteröppningar och fasaderna artikuleras av strävpelare, dekorativa rundbågefriser och detaljer i tegel. Exteriören är välbevarad och byggnadstidens nyromanska karaktär präglar kyrkan än idag.

Kyrkorummet täcks av ett tredingstak av trä med ett smalare och lägre kor åt öster. Inredning och inventarier är till stora delar samtida med kyrkan. Predikstolen och altarskranket ritades av arkitekt Törnqvist och byggdes 1865 av Johannes Johansson från Mjöbäck och skiljer sig stilmässigt från Mjöbäckssnickarnas övriga verk. Altartavlan från 1871 föreställande Kristi himmelsfärd målades av konstnären C G Holmgren. Orgelfasaden härstammar från kyrkans första Söderlingorgel från 1870-talet.

Interiören fick en nationalromantisk karaktär i samband med en renovering 1919 då en öppen bänkinredning med höga gavlar insattes och takbjälkar och vindfång omformades. Den nuvarande ljusa färgsättningen tillkom vid en renovering 1978. Då insattes en ny bänkinredning med lägre gavlar, korgolvet sänktes och läktarunderbyggnader tillkom. Därmed nedtonades 1910-talets tidsskikt. Bland äldre inventarier som överfördes från den gamla kyrkan märks den romanska dopfunten från 1200-talet med fot från 1950-talet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, grindar, grusade gångar, äldre träd och äldre gravvårdar.
- Den sedan byggnadstiden föga förändrade exteriören.
- Predikstolen och altarskranket av Johannes Johansson från Mjöbäck.
- Orgelfasaden och altartavlan från 1870-talet samt altartavlans omfattning.
- Den medeltida dopfunten.