Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sorsele kn, MATSORLIDEN 1:1 VIKTORIAKYRKAN

 Anläggning - Värdering

Viktoriakyrkan, VIKTORIAKYRKAN
8/25/09
Motivering
Viktoriakyrkan i Guvertsfjäll har en traditionell disposition och utformning, främst vilande på klassicistisk grund i likhet med sockenkyrkan i Sorsele. Typen känns igen från många såväl äldre som ungefär samtida enklare kyrkor i Västerbottens inland och fjälltrakter, exempelvis kyrkorna i Dikanäs, Latikberg och Voitjajaure. Vad som främst utmärker Viktoriakyrkan är siluetten, med dess branta spåntäckta tornspira med sina ovanliga postament.

Interiören är om möjligt ännu mer anspråkslös, men bär, som arkitekturhistorikern Anders Björkman uttryckt det, ändå på en ”sakral ändamåls-enlighet som i någon mening hör ihop både med samtidens avskalade funktionalism och med det landsortens formspråk som inte förhäver sig.” Från början utgjordes interiören av en mycket sparsmakad och enkel predikolokal med ljus färgsättning, jämn belysning från sidorna och mycket få dekorationer. Färgsättningen var lugn och dämpad och troligen var såväl bänkar som predikstol, altare och altarring målade i olika gråskalor.

Den bjärta färgsättning med mycket rött och grönt i som interiören fick vid om-målningen 1973–74 är möjligen en aning intressant som vittnesbörd om 1970-talets fria rumskolorering och en färgsättning som är typisk för den i länet så flitige restaurerings-arkitekten Bengt Lidström, men samtidigt fråntar den kyrkointeriören en hel del av dess autenticitet.

Kyrkans arkitekt Karl Martin Westerberg är rikt representerad i länet, både vad gäller nya kyrkor (Latikberg, Viktoriakyrkan, Vänjaurbäck, Granö och Bastuträsk) samt kyrkorestaureringar (Finnträsk, Fällfors, Dikanäs, Latikberg m.fl.). Efter Bastuträsk och Granö kyrkor, som båda är för unga för att vara automatiskt skyddade enligt kultur-minneslagen, är Viktoriakyrkan den minst förändrade av Westerbergs kyrkor i länet. Särskilt gäller det exteriören, men även interiören, med undantag av färgsättningen. Kyrkans främsta värden ligger dock inte i första hand i dess arkitektur, utan snarare i det oväntade mötet med en kyrka mitt i vildmarken, den stora bedrift det måste ha varit att uppföra en så stor kyrkobyggnad i väglöst land, samt inte minst dess märkliga tillkomsthistoria.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna

Viktoriakyrkan har ett högt immateriellt värde, som är förenat med dess tillkomsthistoria och med kungahuset.

Kyrkan är nästan helt oförändrad utvändigt. Invändigt är i stort sett bara färgsättningen och altarprydnaden ändrad.

Härberget hör historiskt ihop med kyrkomiljön och bidrar till upplevelsen av den. Byggnaden med sin 1930-talskaraktär är också välbevarad.

Begravningsplatsen med staket och likbod förstärker kyrkomiljöns sakrala prägel.