Stäng fönster Askersund kn, ASKERSUND 1:96 SOFIA MAGDALENA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SOFIA MAGDALENA KYRKA | |
| 1/1/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Askersunds stad är belägen vid Vätterns norra strand invid riksväg 50. Den gamla stadskärnan har en rätvinklig rutnätsplan från 1644 med bevarad tomtstruktur, småskalig trästadsbebyggelse med stadsgårdar, glesare utkantsbebyggelse och inslag av institutionsbyggnader i sten och puts samt hamnmiljöer. Idag har staden två kyrkor Askersunds landskyrka från 1660-talet belägen på en grusås vid stadens södra infart samt Sofia Magdalena kyrka från 1778-80 inne i Askersunds stad. Sofia Magdalena kyrka är belägen på en bergshöjd, Norra bergen, norr om stadens centrum. I närmiljön kring kyrkan finns en kyrkoadministrativ miljö med två s.k. kyrkoflyglar och prästgård. Söder om prästgården finns idag en park som utgörs av en äldre kyrkas begravningsplats. Ett fåtal gravstenar finns fortfarande kvar i parken. Askersunds stad är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN – Sofia Magdalena ligger på en mindre kyrkotomt som sluttar åt sydväst. Kyrkotomtens västra del framför tornet består av en grusad plan med kvadratiska flygelbyggnader i södra respektive norra hörnet, vilka uppfördes samtidigt med kyrkan. Flyglarnas västra fasader går i liv med Storgatan, som löper väster om kyrkan och som avgränsar kyrkomiljön. Mellan flygelbyggnaderna leder en stentrappa upp till den grusade planen. Den norra flygeln uppfördes som skolhus (1777) och den södra som fattighus och hospital (1778). Flyglarna är identiska med varandra, uppförda i två våningar med tälttak, putsade fasader avfärgade lika kyrkan och med ingångar från öster. Flyglarna används idag av församlingens administration. På kyrkans norra sida finns främst en asfalterad parkeringsplats och en bred grusad gång längs med kyrkans norra fasad. Från parkeringsplatsen leder en bred gång av råhuggen kalksten fram till kyrkans norra entrédörr. För övrigt utgörs kyrkotomten av en gräsbevuxen naturtomt med inslag av lövträd och buskvegetation, delvis med berg i dagen. Öster om sakristian är det en markant nivåskillnad till en nedanförliggande fotbollsplan. KYRKAN - Sofia Magdalena kyrka uppfördes åren 1778-80 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkan ersatte en tidigare träkyrka som brunnit ned då staden eldhärjades 1776. Den nya kyrkan placerades nordost om den gamla kyrkogården. Namnet Sofia Magdalena syftar till Gustav III: s gemål som bidrog med medel till kyrkans uppförande. Kyrkan är enskeppig med smalare rakt avslutad sakristia i öster, torn i väster och rundningar i hörnen mellan de olika byggnadskropparna. Fasaderna är slätputsade och avfärgade gula med viss dragning åt rosa. Långhusets tak är täckt av ett sadeltak med svängd takfot och belagt med tegel. Tornet avslutas av fyra frontoner och en plåtklädd låg huv. Samtliga fönster och portaler är rundbågiga. Huvudportalen är belägen i tornets bottenvåning och nås via en fritrappa i sten. Centrerad på långhusets norra fasad finns ytterligare en portal som tidigare även hade en motsvarighet på den södra sidan. Den södra portalen igensattes 1916. Kyrkorummet täcks av ett lågt trätunnvalv som avskiljs från väggytorna av en profilerad skugglist. I korväggens mitt finns en nisch i vilken altaret är placerad. Nischen flankeras av två arkadbågar som via rundade passagepartier leder in till den bakomliggande sakristian. 1844 införskaffades den första orgeln till kyrkan och samtidigt byggdes läktaren i väster. 1868 omgestaltades kyrkorummet och fick delvis ny inredning, bl. a. ny predikstolen och altaruppsatsen samt nya psalmnummertavlor. Den gamla predikstolen med rokokoformer såldes till missionsförsamlingen i Zinkgruvan (idag är den återförd till kyrkan och förvaras i tornet). Även fönstren byttes ut mot nya och bänkarna ommålades. 1916 skedde en renovering av kyrkan efter förslag av arkitekt Charles Lindblom. Den gamla bänkinredningen byttes ut mot den nuvarande öppna. Samtidigt lades golvet om med kalksten i gångarna och trä i bänkkvarteren. Portalen på södra sidan murades igen och bildade en nisch för en kamin. Norra och västra portalerna försågs med nya portar. Långhusets tak lades om med tegel och tornhuven kläddes med ny plåt. Vid detta tillfälle installerades även elektrisk belysning i kyrkan. 1951-52 genomfördes - efter en lång planeringstid - en yttre och inre renovering under ledning av arkitekt Erik Fant. Invändigt byggde man om kyrkans bakre parti med nya läktartrappor och bänkar under läktaren togs bort. Den tidigare färgsättningen i vitt, blått och brunt byttes ut mot den nuvarande i grönt. Fönstren i arkadbågarna mot sakristian sattes igen och antikglas sattes in i de övriga fönsterbågarna. Elledningarna byttes ut. Utvändigt putsade och avfärgades fasaderna, långhusets södra takfall fick nytt tegel och tornets plåt byttes ut mot ny. Sakristian gavs en ingång direkt utifrån på dess norra sida. 1965 ändrades kyrkans namn från Askersunds stadsförsamlings kyrka till kyrkans nuvarande namn, Sofia Magdalena kyrka. 1980 genomfördes en fasadrenovering med tvättning, lagning och avfärgning i en gulaprikos kulör, utfört efter förslag av arkitekt Jerk Alton, Kumla. 2006 genomgick kyrkan en grundlig ut- och invändig renovering. Huvudinriktningen vid de invändiga åtgärderna var att de skulle ske så varsamt som möjligt och med stor hänsyn till renoveringen från 1951-52. Utvändigt lades bl. a. nytt tegeltak och fasaderna avfärgades i gul kulör. Invändigt målades dåliga ytskikt om men befintlig färgsättning bibehölls. Konservatorsåtgärder utfördes på altaruppsats, predikstol, orgel och orgelläktare. Altarringens främre del gjordes delbar. Tekniska installationer förnyades. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Sofia Magdalena kyrka med kyrkoflyglar och den närbelägna prästgården utgör en samlad kyrkoadministrativ miljö. Kyrkans utformning med drag av rokoko är ovanlig. Kyrkan ritades av en av det sena 1700-talets mest framträdande arkitekter, Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkans exteriör är välbevarad med undantag av taktäckningsmaterialet samt den igensatta sydportalen. Invändigt har kyrkorummet förnyats i etapper med tillskott av ny inredning i form av orgel och orgelläktare 1844, altaruppsats och predikstol 1868 samt bänkinredning 1916. Interiören präglas främst i dag av den restaurering som genomfördes 1951-52, vars karaktär bibehölls vid renoveringen 2006. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan tillsammans med sina två kyrkoflyglar och närbelägna prästgård utgör en ovanligt välbevarad och samlad kyrkoadministrativ miljö. - Kyrkans interiör speglar den restaureringsideologin som rådde i Sverige vid mitten av 1900-talet, en tidsperiod som nu endast är företrädd i ett fåtal kyrkor i Örebro län. |
