Stäng fönster Gislaved kn, KYRKAN 1 GISLAVEDS KYRKA
Anläggning - Värdering
GISLAVEDS KYRKA | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Kvarter A har trots senare tiders förändringar kvar en tydlig struktur med familjegravar längs kyrkogårdsmur och gångar samt i kvarterets inre en yta som idag präglas av låga sentida vårdar, men som ursprungligen kan ha varit allmän linje. Grusbäddar och inramningar har borttagits från större delen av familjegravarna, vilket lett till en utslätning av karaktären. Därmed ligger det kulturhistoriska värdet främst i enstaka och grupper av gravar. Omgärdade grusgravar bildar en nästan helt sammanhängande rad längs kyrkogårdsmuren i väster, förmedlande en god bild av gravkulturen under 1900-talets första decennier. Inramningarna är rikt varierade, från smidesstaket till stenkonstruktioner. Vidare finns några enstaka grusgravar i nordost vid kyrkporten. Karaktärsskapande på egen hand är den stora Mårtenssonska graven. Denna grav ger tillsammans med de vanligen högresta stenarna från förra sekelskiftet ett historiskt djup och en viss dynamik åt kvarteret. Vårdar med titlar speglar Gislaved som stations- och industrisamhälle. Av särkilt intresse är ett gjutjärnskors som representerar den första industriella gravvårdsproduktionen, knuten till bygdens järnbruk. Kvarter B är ett utpräglat köpegravskvarter från förra sekelskiftet med en stor andel bevarade gamla familjegravar, vars vårdar präglar intrycket. Karaktären är dock försvagad till följd av borttagande av grusbäddar och stenramar. De fyra grusgravar som kvarstår har ett värde genom det de berättar om ett tidigare förhärskande gravskick. I övrigt är det kulturhistoriska värdet främst knutet till det äldre vårdbestånd som genom sin ålder och utformning ger ett historiskt djup och en dynamik åt kvarteret. Titlarna berättar om framstående personer och yrkesroller i stations- och industrisamhället Gislaved under 1800-talets slut och 1900-talets förra hälft. Kvarter C har en stram uppbyggnad från 1935 med terrasseringar och vårdar med låg profi l samt hällar. En tidigare mer utvecklad formgivning med häckinramade familjegravar finns idag föga spår av, varför intrycket snarast är det av ett typiskt efterkrigstida gravkvarter. Det kulturhistoriska värdet ligger i den övergripande gestaltningen och enstaka vårdar med titel, vilka berättar om Gislaveds 1900-talshistoria som industriort. Den västra delen av 1935 års utvidgning har genom sitt vårdbestånd en efterkrigstida karaktär, vanlig på svenska kyrkogårdar. Gravstenarnas enhetligt låga profi l återspeglar ståndssamhällets utjämning. Det kulturhistoriska värdet ligger i de övergripande strukturerna. Kvarter H har en för mellankrigstiden ovanligt modern asymmetrisk planering med rundade former. Inneslutet i H ligger ett halvrunt urnkvarter från 1947 med enhetliga små liggande stenar. Enstaka vårdar inom området har också ett värde. Bland de äldre vårdarna fi nns några med titel, vilka berättar om Gislaveds 1900-talshistoria, några har också rent konstnärliga kvaliteter. Stämningsskapande för kvarteren är en stor blodbok. Kvarter AN har en stram karaktär från 1947 med raka rader av låga vårdar längs rygghäckar som bildar mindre rum. Detta efterkrigstida kyrkogårdsideal är en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar. Ett värde fi nns dock i de övergripande strukturerna och enstaka vårdar med titel (vilket förmedlar lokal- och personhistoria) eller konstnärliga kvaliteter. kyrkogården som helhet Gislaveds kyrkogård ligger på en höjd mitt i samhället vid den gamla marknadsplatsen som nu är park. Kyrkogården är anlagd 1880 och utvidgad vid ett fl ertal tillfällen. Första utvidgningen skedde åt norr 1906. Den ursprungliga utsträckningen åt detta håll markeras nu endast av två almar ur den gamla trädkransen. 1935 utvidgades kyrkogården ytterligare åt norr, samt delvis åt väster och senast 1947, varvid den västra utökningen fullbordades. Den gamla delen från 1880 – 1906 har kvar sina kallmurar och sin trädkrans, vilket gör den till en avgränsad enhet, med drag av traditionell landsortskyrkogård. De övriga delarna omges likaså av kallmurar och delvis av trädrader, vilket gör att kyrkogården ändå upplevs som en helhet. Grus- och asfaltgångar binder samman de olika partierna. Kyrkogårdens gamla del med kyrkan i mitten består av två stora kvarter på var sida om denna, A i söder och B i norr. Den ursprungliga karaktären har försvagats genom borttagning av fl ertalet grusbäddar och gravramar. Vi kan dock ännu avläsa strukturerna och en stor del av det äldre vårdbeståndet står kvar. De gamla, ofta högresta, stenarna står för historiskt djup och ger ett dynamiskt intryck. Stora familjegravar är placerade längs med gångarna och kyrkogårdsmurarna, de mest synliga lägena med hög status. Kvarter A:s inre präglas idag av låga sentida vårdar. 14 gravar har kvar sina grusbäddar med inramning, även om de är något spridda så utgör de ett karaktärsskapande inslag. En koncentration fi nns längs västra kyrkogårdsmuren med rikt varierade inhägnader, från smidesstaket till stenkonstruktioner. Denna gravrad ger en sammanhållen bild av kyrkogårdens ursprungliga karaktär. Enstaka gravar har i storlek och form en rent individuell prägel och betyder mycket för intrycket av det enskilda kvarteret. 1935 års utvidgning i nord och nordväst, kvarter C, H, J och AB, projekterades av arkitekt Dag Ribbing vid Kooperativa förbundets arkitektkontor. KF ägde den för Gislaved så betydelsefulla gummifabriken och svarade genom Ribbing för fl era off entliga byggnader i samhället. C har en tidstypisk stram uppbyggnad med terrasseringar. Den ursprungliga ambitionen med olika grupperingar av gravvårdstyper och gravarrangemang blev dock aldrig fullt förverkligad och har delvis även utslätats genom borttagning av grusbäddar och häckramar. Kvarter H har en för tiden ovanligt modern, asymmetrisk uppbyggnad med rundade gravlinjer kring ett centralt urngravskvarter, som tog form först 1947. En stor blodbok är ett stämningsskapande inslag. Stramare i sin form är kvarteret från 1947, AN, med rygghäckskantade gravrader, en typisk efterkrigstida karaktär som är vanlig på landets kyrkogårdar. Vårdbeståndet inom dessa kvarter är tidstypiskt homogent med låg profi l och strama former, vilket kan sägas refl ektera ståndsutjämningen inom samhället. Det kulturhistoriska värdet inom kvarteren är främst knutet till de övergripande strukturerna och enstaka vårdar med titel eller konstnärlig kvalitet. Inom hela kyrkogården förekommer vårdar med titel. Genom dessa förmedlas en bild av Gislaveds framväxt som stations- och industrisamhälle. Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och försvunna yrken. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kyrkogårdens ursprungliga del utgör en genom murar och trädkrans väl avgränsad enhet. - Kallmurar, grindstolpar, smidesgrindar, grusgångar och trädrader är viktiga delar av kyrkogårdens gestaltning. - Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats, inklusive eventuell grusbädd och inhägnad. Gjutjärnskorset skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Strukturerna inom de nyare delarna med böjda gravlinjer och rumsskapande häckar. |