Stäng fönster Jönköping kn, KYRKAN 9 M.FL. HUSKVARNA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HUSKVARNA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Det kulturhistoriska karaktären är främst kopplat till kvarterets tidstypiska utforming och till vårdar med person- eller lokalhistoriskt värde. Kvarter B Den stora mängd grusgravar som fi nns bevarad på Huskvarna kyrkogård hör till ovanligheterna och de bör hållas intakta så länge som möjligt. Kvarteret har genom dessa tillsammans med de många stora och högresta vårdarna en särställning på kyrkogården och ger en god bild av påkostade köpegravskvarter från början av förra seklet. Den kulturhistoriska karaktären är speciellt kopplad till gravvårdarnas storlek, deras höjd och reslighet förekomst av titlar samt grusgravarna med omgärdningar. Äldre gravvårdar bör ej avlägsnas nya vårdar bör hålla sig till de karaktäristiska dragen bland övriga vårdar. Kvarter C De kulturhistoriska värdena i kvarter C ligger i kvarterets homogena utformning och att det är så pass litet och tydligt avgränsat. Trots att endast ett fåtal gravvårdar fi nns kvar från 1940-talet är kvarterets karaktär mycket väl bevarad. Kvarter D Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar med liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och enhetliga regelbundenhet. Kvarter E Kvarteret har en särställning på kyrkogården på grund av att det är så litet. De främsta kulturhistoriska värdena ligger i de enhetliga grav vårdarna och att kvarteret är så pass likartat och tydligt avgränsat. Den tidstypiska utformningen med de böljande linjerna bör bevaras. Kvarter F Kvarterets främsta kulturhistoriska värde är kopplat till de enskilda gravvårdarna. De fåtal gravvårdar från allmänna linjen som står kvar på ursprunglig plats och som påminner om detta gravskick bör även framledes få stå kvar eftersom dessa inte förekommer på någon annan plats på kyrkogården. Genom att även bevara grusgravarna och de mer påkostade gravvårdarna skildras den sociala bredden i samhället. Nya gravvårdar kan med fördel resas för att komplettera gravraderna, dessa bör då anpassas i utförande och storlek till äldre befintliga. Kvarter G Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de flesta kyrkogårdar i landet. Speciellt för just det här området är att vårdarna står så tätt, vilket är en egenskap som bör värnas. Kvarter H Det kulturhistoriska värdet ligger i utformningen av gravvårdarna och den tydliga skillnad som finns vid jämförelser med äldre kvarter. Kvarter I Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till kvarterets tidstypiska utforming och till vårdar med person- eller lokalhistoriskt värde. Minneslunden Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. kyrkogården i dess helhet Det största uttrycket på kyrkogården ger det stora centrala området med dess många bevarade grusgravar. Det innefattar den äldsta delen från 1881 och den något yngre från 1920. Här fi nns det ursprungliga grusgångssystemet bevarat som tillsammans med de många grusbäddarna, de stora och påkostade gravvårdarna, staketen, stenramarna och häckomgärdningarna ger en tydlig bild av en kyrkogård från förra sekelskiftet. Övriga kvarter på kyrkogården är även de mycket representativa för sin tid och väldigt få förändringar har gjorts. Kvarter C präglas av sin småskalighet och rätvinklighet i motsats till kvarter E där den böljande linjen är huvudinslaget. Kvarter F hålls samman av rygghäckarna som är ett viktigt inslag i kvarteret. Även här fi nns bevarade grusgravar längs den norra granhäcken. Kvarter G är ett typiskt 1970-talskvarter med täta rader med moderna vårdar medan kvarter H tydligt visar den individualism som blev vanlig decenniet efter. Kvarter A och I är de senaste utvidgningarna från 1990-talet och där används vegetationen som en del av den rumsliga upplevelsen. Varje kvarter har säregna egenskaper som bör värnas, nya gravvårdar bör underordnas de befi ntliga och placeras på tomma gravplatser i kvarteren. Moderna gravvårdar kan med fördel placeras i kvarter A och I. Det äldsta och mest ursprungliga kvarteret är kvarter B där de fl esta av kyrkogårdens grusgravar fi nns. Här fi nns de mest påkostade gravvårdarna och här syns fortfarande det äldre skick som idag är bortrationaliserat på många kyrkogårdar. Även kvarter F har kvar en del äldre vårdar men präglas annars av en stor blandning från olika epoker. Kvarter A och I speglar vårt samtida begravningsskick bäst, både genom närvaron av minneslunden och genom utformningen på gravvårdarna. Titlar på gravstenar förekommer ofta i grusgravskvarteret men sparsamt på den övriga kyrkogården. Vårdar med titlar utgör historiska dokument som berättar om yrken och social sammansättning i Huskvarna, från bruket och från Huskvarna som stad. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Kvarter B är ett ovanligt stort och välbevarat exempel på en stadskyrkogård med grusgravar från förra sekelskiftet. - De olika kvarterens inbördes skillnader visar tydligt utvecklingen av kyrkogårdens utformning under 1900-talet. - Äldre träd är viktiga för den ålderdomliga karaktären i kvarter B och runt Garpa skans. - Rygghäckar i kvarteren är viktiga som rumsbildare och är ett typisk efterkrigstidsinslag. - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. - Eventuella nytillskott inom grusgravsområdet bör underordnas befintlig karaktär. Vid byta av gravrättsinnehavare ska eftersträvas att grusbädd och häckinramning bibehålls. |
