Stäng fönster Jönköping kn, ÄNGLAKÖREN 6 LJUNGARUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
LJUNGARUMS KYRKA | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Kvarter 1 – 3 Kvarter 1 – 3 har idag en typisk efterkrigstida karaktär med låga vårdar längs strukturskapande rygghäckar, en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i det fåtal äldre vårdar som bevarats av allmänna linjen. Dessas bibehållande på plats fyller ett pedagogiskt syfte och ger ett historiskt djup åt kvarteren. Ett värde har även vårdar med titlar genom att de berättar om yrkesroller under 1900-talets förra hälft och speglar det då allt mer växande industriella inslaget i socknen. Kvarter 4 Kvarter 4 utgör med sina fåtaliga, oregelbundet stående äldre vårdar inom en gräsyta, den mest ursprungliga delen av kyrkogården. Större delen av vårdarna har ett högt kulturhistoriskt värde antingen genom sin ålder och utformning eller genom att de vittnar om betydelsefulla personer. Flera vårdar rymmer båda aspekterna. Några gravar är knutna till adelssläkterna på de gamla säterierna i socknen. Nya gravsättningar inom kvarteret bör undvikas eller placeras i anslutning till befi ntliga gravar i söder och då ges en utformning med hög kvalitet. Kvarter 5 – 7 Kvarter 5 – 7 har genom sina rätvinkliga grusgångar kvar en del av sin karaktär från 1900-talets förra hälft. Till detta kommer inslaget av bevarade grusgravar söder om kyrkan, varav två med järnstaket från 1800-talet. Dessa rester speglar hur det tidiga 1900-talets välordnade köpegravskvarter tedde sig, en karaktär som idag ofta gått förlorad. Kvarterens värde ligger således i dess struktur och i enskilda gravar där ålder samt förekomst av titlar eller inhägnad bör vara vägledande vid bevarande. Dessa gravar ger kvarteren en dynamik och ett historiskt djup medan det övriga vårdbeståndet står för en vanlig efterkrigstida karaktär. Fyra äldre gravhällar vid koret har en utsatt, sentida placering i gräset, vilken på sikt förstör deras höga värden. Ett viktigt inslag i intrycket av kyrkogården är den Slettengrenska gravens två resliga cypresser. Kvarter 8 Kvarter 8 har en tydlig hierarkisk struktur med kyrkogårdens mest statusladdade område på en terrass mot kyrkans kor. Dennas gravrad är ett sammanhållet och välbevarat uttryck för det förra sekelskiftets kyrkogårdsideal och bildar kyrkogårdens värdefullaste parti. Merparten av gravarna har grusbädd. Resliga cypresser skiljer dem från övriga kvarteret. Här vilar under påkostade vårdar familjer knutna till socknens gods. Titlarna berättar om höga samhällspositioner och närheten till residensstaden Jönköping. En av gravarna omges av ett gjutjärnsstaket. Kvarterets lägre liggande östra del har idag en efterkrigstida karaktär med låga vårdtyper och rygghäckar, en vanlig företeelse på landets kyrkogårdar. Enstaka äldre vårdar ger dock ett historiskt djup och förekomst av titlar berättar om yrkesroller under 1900-talet. Kvarter 9 – 10 Kvarter 9 – 10 är ett uttryck för det sena 1900-talets lättskötta kyrkogårdsideal med stora sammanhängande gräs- respektive buskageytor, en vanlig karaktär på landets kyrkogårdar. De ännu fåtaliga vårdarna har kvar efterkrigstidens kollektivistiskt diskreta mått, men variation i form och material avspeglar samhällets ökande individualisering. kyrkogården som helhet Ljungarums kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. Tillsammans med kyrkskolan bildar kyrka och kyrkogård ett mindre sockencentrum, numera omgivet av sentida bostadsbebyggelse men framträdande genom sitt krönläge. Kyrkogården är utvidgad vid ett fl ertal tillfällen, senast 1909 åt väster och på 1980-talet åt sydost. De olika delarna är dock klart åtskilda i karaktär och genom att den ursprungliga delen upptager en platå. Kyrkogården omgärdas till stor del av ett sentida trästaket. Den norra ingången från 1830- talet är karakteristisk med vitputsade murstolpar och smidesgrind. Delvis omges kyrkogården av trädrader. Ett antal äldre, storväxta träd betyder mycket för intrycket av kyrkogården. Kyrkogården har genom sina olika delar en något sammansatt karaktär. Den ursprungliga delen kring kyrkan har kvar drag av det utseende många kyrkogårdar hade under 1900-talets första hälft med strikta grusgravskvarter. En viktig komponent utgör nätet av rätvinkliga grusgångar. Den äldre delens västra hälft är som kontrast en sammanhängande gräsyta med ett fåtal oregelbundet placerade äldre gravar, därmed i viss mån speglande förhållandet innan kyrkogårdens ordnande kring förra sekelskiftet. Bland en stor del av de äldre vårdarna på kyrkogårdens gamla del fi nns höga konst-, lokal- och personhistoriska värden. Förekomst av titlar berättar om statusfyllda positioner och yrkesroller inom socknen i en gången tid. En viktig faktor bland dessa är närheten till residensstaden Jönköping. Flera gravar är knutna till socknens gods, framförallt det närbelägna Strömsberg. Den mest helgjutna bilden av förra sekelskiftets kyrkogårdsideal får man i raden av grusgravar öster om koret, den mest ansedda gravplatsen. Resliga obelisker och cypresser understryker radens karaktär och de gravlagdas status: landshövdingar och överstar m.m. I övrigt är endast ett fåtal grusbäddar bevarade på kyrkogården och det uteslutande söder om kyrkan. Tre av gravarna omges av konstfullt utformade järnstaket. Av ett särskilt högt värde är de gravvårdar av kalksten som representerar den hantverksmässiga framställningen av gravkonst innan industrialismen. Fyra kors av gjutjärn är uttryck för en sällan bevarad företeelse på länets kyrkogårdar. I övrigt rör det sig om ordinära småskaliga gravvårdar från efterkrigstiden på denna del av kyrkogården. Det är även dessa som dominerar intrycket av kyrkogårdens utvidgningar i kombination med rygghäckar av thuja, en vanlig karaktär på svenska kyrkogårdar. Där ligger det huvudsakliga värdet i enskilda vårdar, såsom rester av allmänna linjen i nordväst och förekomst av titlar som delvis speglar socknens industrialisering under 1900-talet. En minneslund representerar vår tids förändrade gravseder. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter änd- ras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kyrkogårdens genom nivåskillnader och äldre träd klart urskiljbara äldre del. - Murade grindstolpar, smidesgrind, grusgångar och äldre träd är viktiga delar av kyrkogårdens uttryck. - Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Vårdar äldre än 1850 och järnvårdar skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Gravarrangemang som grusbäddar, stenramar, järnstaket och cypresser utgör väsentliga delar i den enskilda gravens och kvarterets gestaltning. - Nytillskott bör betraktas restriktivt i kvarter 4. |