Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Jönköping kn, ÄNGLAKÖREN 6 LJUNGARUMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

LJUNGARUMS KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter 1 – 3
Kvarter 1 – 3 har idag en typisk efterkrigstida karaktär med låga
vårdar längs strukturskapande rygghäckar, en vanlig företeelse på
svenska kyrkogårdar. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i det
fåtal äldre vårdar som bevarats av allmänna linjen. Dessas bibehållande
på plats fyller ett pedagogiskt syfte och ger ett historiskt djup
åt kvarteren. Ett värde har även vårdar med titlar genom att de berättar
om yrkesroller under 1900-talets förra hälft och speglar det
då allt mer växande industriella inslaget i socknen.

Kvarter 4
Kvarter 4 utgör med sina fåtaliga, oregelbundet stående äldre vårdar
inom en gräsyta, den mest ursprungliga delen av kyrkogården.
Större delen av vårdarna har ett högt kulturhistoriskt värde antingen
genom sin ålder och utformning eller genom att de vittnar om betydelsefulla
personer. Flera vårdar rymmer båda aspekterna. Några
gravar är knutna till adelssläkterna på de gamla säterierna i socknen.
Nya gravsättningar inom kvarteret bör undvikas eller placeras
i anslutning till befi ntliga gravar i söder och då ges en utformning
med hög kvalitet.

Kvarter 5 – 7
Kvarter 5 – 7 har genom sina rätvinkliga grusgångar kvar en del av
sin karaktär från 1900-talets förra hälft. Till detta kommer inslaget
av bevarade grusgravar söder om kyrkan, varav två med järnstaket
från 1800-talet. Dessa rester speglar hur det tidiga 1900-talets
välordnade köpegravskvarter tedde sig, en karaktär som idag ofta
gått förlorad. Kvarterens värde ligger således i dess struktur och i
enskilda gravar där ålder samt förekomst av titlar eller inhägnad
bör vara vägledande vid bevarande. Dessa gravar ger kvarteren en
dynamik och ett historiskt djup medan det övriga vårdbeståndet
står för en vanlig efterkrigstida karaktär. Fyra äldre gravhällar vid
koret har en utsatt, sentida placering i gräset, vilken på sikt förstör
deras höga värden. Ett viktigt inslag i intrycket av kyrkogården är
den Slettengrenska gravens två resliga cypresser.

Kvarter 8
Kvarter 8 har en tydlig hierarkisk struktur med kyrkogårdens mest
statusladdade område på en terrass mot kyrkans kor. Dennas gravrad
är ett sammanhållet och välbevarat uttryck för det förra sekelskiftets
kyrkogårdsideal och bildar kyrkogårdens värdefullaste parti. Merparten
av gravarna har grusbädd. Resliga cypresser skiljer dem från
övriga kvarteret. Här vilar under påkostade vårdar familjer knutna
till socknens gods. Titlarna berättar om höga samhällspositioner
och närheten till residensstaden Jönköping. En av gravarna omges
av ett gjutjärnsstaket. Kvarterets lägre liggande östra del har idag
en efterkrigstida karaktär med låga vårdtyper och rygghäckar, en
vanlig företeelse på landets kyrkogårdar. Enstaka äldre vårdar ger
dock ett historiskt djup och förekomst av titlar berättar om yrkesroller
under 1900-talet.

Kvarter 9 – 10
Kvarter 9 – 10 är ett uttryck för det sena 1900-talets lättskötta
kyrkogårdsideal med stora sammanhängande gräs- respektive
buskageytor, en vanlig karaktär på landets kyrkogårdar. De ännu
fåtaliga vårdarna har kvar efterkrigstidens kollektivistiskt diskreta
mått, men variation i form och material avspeglar samhällets ökande
individualisering.

kyrkogården
som helhet
Ljungarums kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. Tillsammans
med kyrkskolan bildar kyrka och kyrkogård ett mindre
sockencentrum, numera omgivet av sentida bostadsbebyggelse men
framträdande genom sitt krönläge. Kyrkogården är utvidgad vid ett
fl ertal tillfällen, senast 1909 åt väster och på 1980-talet åt sydost.
De olika delarna är dock klart åtskilda i karaktär och genom att
den ursprungliga delen upptager en platå. Kyrkogården omgärdas
till stor del av ett sentida trästaket. Den norra ingången från 1830-
talet är karakteristisk med vitputsade murstolpar och smidesgrind.
Delvis omges kyrkogården av trädrader. Ett antal äldre, storväxta
träd betyder mycket för intrycket av kyrkogården.
Kyrkogården har genom sina olika delar en något sammansatt karaktär.
Den ursprungliga delen kring kyrkan har kvar drag av det
utseende många kyrkogårdar hade under 1900-talets första hälft
med strikta grusgravskvarter. En viktig komponent utgör nätet av
rätvinkliga grusgångar. Den äldre delens västra hälft är som kontrast
en sammanhängande gräsyta med ett fåtal oregelbundet placerade
äldre gravar, därmed i viss mån speglande förhållandet innan kyrkogårdens
ordnande kring förra sekelskiftet. Bland en stor del av
de äldre vårdarna på kyrkogårdens gamla del fi nns höga konst-,
lokal- och personhistoriska värden. Förekomst av titlar berättar om
statusfyllda positioner och yrkesroller inom socknen i en gången
tid. En viktig faktor bland dessa är närheten till residensstaden
Jönköping. Flera gravar är knutna till socknens gods, framförallt
det närbelägna Strömsberg. Den mest helgjutna bilden av förra sekelskiftets
kyrkogårdsideal får man i raden av grusgravar öster om
koret, den mest ansedda gravplatsen. Resliga obelisker och cypresser
understryker radens karaktär och de gravlagdas status: landshövdingar
och överstar m.m. I övrigt är endast ett fåtal grusbäddar
bevarade på kyrkogården och det uteslutande söder om kyrkan. Tre
av gravarna omges av konstfullt utformade järnstaket. Av ett särskilt
högt värde är de gravvårdar av kalksten som representerar den hantverksmässiga
framställningen av gravkonst innan industrialismen.
Fyra kors av gjutjärn är uttryck för en sällan bevarad företeelse
på länets kyrkogårdar. I övrigt rör det sig om ordinära småskaliga
gravvårdar från efterkrigstiden på denna del av kyrkogården. Det är
även dessa som dominerar intrycket av kyrkogårdens utvidgningar i
kombination med rygghäckar av thuja, en vanlig karaktär på svenska
kyrkogårdar. Där ligger det huvudsakliga värdet i enskilda vårdar,
såsom rester av allmänna linjen i nordväst och förekomst av titlar
som delvis speglar socknens industrialisering under 1900-talet. En
minneslund representerar vår tids förändrade gravseder.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter änd-
ras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar
från olika tider fi nns representerade.

Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Kyrkogårdens genom nivåskillnader och äldre träd klart urskiljbara
äldre del.
- Murade grindstolpar, smidesgrind, grusgångar och äldre träd är
viktiga delar av kyrkogårdens uttryck.
- Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Vårdar
äldre än 1850 och järnvårdar skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning.
- Gravarrangemang som grusbäddar, stenramar, järnstaket och cypresser
utgör väsentliga delar i den enskilda gravens och kvarterets
gestaltning.
- Nytillskott bör betraktas restriktivt i kvarter 4.