Stäng fönster Lund kn, GENARP 32:1 GENARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Genarps kyrka, GENARPS KYRKA | |
| 11/22/14 |
| Motivering |
|---|
|
Reformationen i Danmark på 1530-talet gav på samma sätt som i Sverige upphov till en stagnation inom kyrkobyggandet. Genarps kyrka har en särställning bland landskapets kyrkor som den enda bevarade som nyuppfördes i Skåne under 1500-talet. Byggnaden kan ses som ett uttryck för det som brukar benämnas ”adelsväldets tid” (ca 1536–1660), vilken ofta förknippas med den mängd privata renässansslott som nyuppfördes under tidsperioden. Häckeberga är idag ett 1800-talsslott ritat av Helgo Zettervall, men i Genarps praktfulla kyrka – byggd för den protestantiska gudstjänsten – vittnar ännu den moderna renässansarkitekturen om den elitkultur som spirade i det efterreformatoriska Skåne. Genarps kyrka är en av Skånes största landsortskyrkor och har stor betydelse för Genarps identitet och som symbol för bygden. Dess exteriör är i stort sett oförändrad sedan uppförandet. Planen i form av en treskeppig basilika, med vapenhus i sydvästra hörnet, korets strävpelare och spirans smäckra resning är alla exempel på den medeltida kyrkobyggnadstraditionen. Kyrkans strama och osmyckade murytor hör även de samman med den senmedeltida tegelarkitekturens formspråk, men följer också protestantismens enklare och osmyckade kyrkobyggnadsideal. Trots att Genarps kyrka uppfördes för luthersk gudstjänst skiljer den sig alltså inte i någon vidare utsträckning från medeltida kyrkor. Samtidigt tar sig renässansens former tydligt uttryck i flera av kyrkans delar, tydligast i vapenhusets och sakristians gavlar. De svängda volutformerna och dekorativt utformade ankarslutar och element som fialer och kulornament är typiska för den holländskinspirerade arkitektur som var vanlig i Skåne under tidsperioden. Den strama enkelheten och avsaknaden av strävpelare var också typiskt för det holländska protestantiska kyrkobyggandet, och det är inte omöjligt att Ufstand anlitade just en holländsk byggmästare för uppdraget. Gavlar lika de i Genarp finns exempelvis i Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, Baras kyrka, Västra Tommarps kyrka samt i slotten Svenstorp och Skarhult. Kyrkobyggnadens i stort sett oförändrade murverk och takstolskonstruktion har omistliga värden som kunskapskälla till renässansens byggnadskonst. Murarna är uppförda i kryssförband, vilket är ett tidigt exempel på denna murningsteknik som slog igenom i landet under 1600-talet. Fogarna var ursprungligen ritsade. Bly var förr ett relativt vanligt taktäckningsmaterial men merparten blytak har under senare tid ersatts av andra material som tegel, koppar eller plåt. Genarps kyrka är idag en av 28 byggnader i landet som fortfarande har kvar delar av sitt blytak. Korets blytak har därmed ett byggnadshistoriskt värde, och illustrerar samtidigt hur kyrkans övriga takfall en gång sett ut. Bly återfinns även i det enda fönster som inte byttes ut under restaureringen på 1870-talet, vilket sitter i sakristians norra murvägg. Det bevarade fönstret har ett pedagogiskt värde som exponent för hur kyrkans resterande fönster en gång såg ut. Även kyrkans interiör har varit förskonad från några större förändringar och bevarar ännu stora delar av sin ursprungliga inredning. Kyrkorummet har en väl sammanhållen ljus interiör med osmyckade väggar i vitt, vilket är typiskt för det tidigprotestantiska kyrkorummet. Mycket av kyrkans ursprungliga inredning finns bevarad och har höga kulturhistoriska värden. Herrskapsbänkarna har en viktig funktion som förmedlare av kyrkans historia med kopplingen till Hack Ulfstand och Häckeberga. Predikstolen, som var ett viktigt inslag i de nya protestantiska kyrkorna, är ett tidigt exempel i landet. Dess höga placering anbefalldes i Danmark redan på 1540-talet eftersom prästens predikan blivit allt viktigare. Även herrskapsläktaren som tillkom under 1600-talet har med sin ovanliga placering och utformning höga konst- och kulturhistoriska värden. |
