Stäng fönster Ljungby kn, BERGA 2:1 BERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
Berga kyrka, BERGA KYRKA | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Kvarter A Då kvarteret har en heterogen karaktär med gravvårdar som härrör ifrån många olika tidsåldrar och med många olika uttryck är kvarteret mindre känsligt för nytillskott vilket gör att dessa inte behöver vara så strikt reglerade. Det viktiga är att nya gravvårdar harmonierar med de befintliga och inte skiljer sig för mycket från dem i fråga om storlek, formspråk och material. Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde, ex. Tykastenen. Dessa bör bevaras för framtiden, alternativt återanvändas. Detta för att behålla karaktären på kvarteret och för att få en bild över bl.a. hantverket och idealen över tid. De gravvårdar som återanvänds bör dokumenteras med skrift och foto för att på så sätt behålla informationen om när gravvården från början är uppförd och vilka den rests över. Många utav gravvårdarna i detta kvarter har fått stora lava-angrepp vilket gör att hantverket och inskriptionerna är svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Detta görs försiktigt genom att med ljummet vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta bort dom. Kvarter B Den övervägande delen av kvarter B präglas av en blandad karaktär med både äldre och yngre gravvårdar. Då det finns många typer av gravvårdar behöver nya gravvårdars utformning inte vara så strikt reglerat. Det viktiga är att nya gravvårdar harmonierar med de befintliga i fråga om storlek, formspråk och material. I de fall där tidigare grusgravar med befintliga stenramar besåtts med gräs skulle man med fördel kunna återställa dessa till ursprungsskick. Den äldsta stenen från 1692 samt ett större antal andra gravvårdar är idag angripna av lavor som gör att hantverket som utförts samt inskriptioner blir svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Något som görs försiktigt genom att med ljummet vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta bort dem. Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden, alternativt återanvändas. I detta kvarter kan man se exempel på bra återanvändning då man behållit den gamla inskriptionen på stenen och huggit in nya inskriptioner på dess baksida. Detta gör att kvarteret dels behåller sin karaktär och dels behåller man den konsthistoria, lokalhistoria och personhistoria som stenarna har att berätta. Gjutjärnskorset bör, om så inte redan är fallet, införas på kyrkans inventarieförteckning. Kvarter C Kvarter C har en heterogen karaktär och här finns många äldre gravvårdar blandat med yngre. Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden, alternativt återanvändas. Nya gravvårdar bör harmoniera med de gravvårdar som är befintliga och inte skilja sig för mycket från dem i fråga om storlek, formspråk och material. Kvarter D och K Kvarteret inrymmer ett flertal oersättliga gravvårdar som genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten gått ut. Återanvändning utav äldre gravvårdar är ett mycket bra alternativ för att bevara stenar vilka bidrar till kvarterets ålderdomliga karaktär. Nytillskott i kvarteret bör ges en utformning vilken ansluter till omgivande gravvårdar, gärna i gråsvart färgskala. I kvarteret påträffas ett antal gravar med bevarad stenomramning men där grusfältet avlägsnats. Dessa skulle med fördel kunna återställas. Kvarter E och G Kvarteren inrymmer ett flertal oersättliga gravvårdar som genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas. Nytillskott bör uppföras i harmoni med de befintliga gravvårdarna. Hänsyn bör framförallt tas till den svart/grå färgskalan och gravvårdarnas lågt hållna karaktär. Kvarter F Kvarter F har en homogen karaktär där skalan på gravvårdarna är lågt hållen. Gravvårdarna går främst i rött granit med inslag utav diabas och grå granit. Nytillskott på kvarteret bör utformas så att man tar hänsyn till färgskala och den lågt hållna skalan, för att bevara kvarterets karaktär. Befintliga gravvårdar bör i möjligaste mån får stå kvar på sin plats även efter det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas. Kvarter H Kvarter H har en heterogen karaktär med gravvårdar med skiftande uttryck och från relativt många tidsåldrar vilket gör det mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till kvarterets lågt hållna skala och nytillskott bör harmoniera med omgivande gravvårdar. För att bevara kvarterets karaktär är det bra alternativ att återanvända gravvårdar sedan det att gravrätten gått ut. Kvarter I Kvarteret inrymmer ett flertal oersättliga gravvårdar som genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten gått ut. Detta för att behålla karaktären på kvarteret och för att få en bild av hur hantverket och idealen sett ut över tid. De gravvårdar som återanvänds bör dokumenteras med skrift och foto för att på så sätt behålla informationen om när gravvården från början är uppförd och vilka den rests över. Många utav gravvårdarna i detta kvarter har fått stora lava-angrepp vilket gör att hantverket och inskriptionerna är svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Detta görs försiktigt genom att med ljummet vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta bort dom. Kvarter L Kvarter L har en heterogen karaktär med gravvårdar utförda i både klassiska och friare former. Gravstenarna är utförda i främst röd och grå granit men här finns även nya material såsom hallandia och labrador. Detta gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till dess lågt hållna skala. De mer framträdande gravvårdarna bör få vara kvar så länge som möjligt då de ger kvarteret sin karaktär. Återanvända gravstenar kan vara ett alternativ till nya. Sammanfattande bedömning och karaktär På Berga kyrkogård har människor begravts från medeltiden och fram till våra dagar. Kyrkogården är relativt stor och omgärdas av en vällagd stenmur samt en trädkrans. Ingångar till kyrkogården finns på flera ställen i väster och söder samt att det finns en ingång i nordöstra delen. På kyrkogården finns förutom kyrkan en ekonomibyggnad. Kyrkogården har elva kvarter som ligger utsträckta i nordsydlig riktning. De äldsta kvarteren ligger i söder och ju längre åt norr man går desto yngre blir kvarteren. Berga kyrkogård har ett stort utbud utav gravvårdar från olika tidsåldrar och med mycket skiftande ideal. Många utav de gravvårdar som förekommer på kyrkogården är oersättliga och som genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten gått ut. Återanvändning utav äldre gravvårdar är ett mycket bra alternativ för att bevara stenar vilka bidrar till kvarterets ålderdomliga karaktär. Nytillskott på kyrkogården bör ges en utformning vilken ansluter till omgivande gravvårdar och kvarterens inbördes olika karaktärer. De gravvårdar som återanvänds bör dokumenteras med skrift och foto för att på så sätt behålla informationen om när gravvården från början är uppförd och vilka den rests över. De äldsta delarna av kyrkogården, kvarter A och B, rymmer påkostade gravvårdar i diabas, granit och marmor. Det finns även ett mindre antal grusgravar med omgärdningar som är viktigt att bevara. Även de gravvårdar med stenramar som tidigare varit grusgravar kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick. Bruket av grusgravar var vanligt förekommande på våra kyrkogårdar fram till 1950-talet och utgör idag en viktig länk till kyrkogårdens historia. Som på många landsortskyrkogårdar har omsättningen på gravvårdar varit stor vilket bidragit till den uppblandade karaktär vilken möter dagens kyrkogårdsbesökare. Detta gör också att kyrkogården över lag är mindre känslig för nytillskott. Dessa bör dock utformas och placeras med varsamhet och med hänsyn till kvarterens inbördes olika karaktär. Många utav gravvårdarna på kyrkogården har fått stora lava-angrepp vilket gör att hantverket och inskriptionerna är svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Detta görs försiktigt genom att med ljummet vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta bort dom. |