Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ljungby kn, BERGA 2:1 BERGA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Berga kyrka, BERGA KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Då kvarteret har en heterogen karaktär med gravvårdar
som härrör ifrån många olika tidsåldrar och
med många olika uttryck är kvarteret mindre känsligt
för nytillskott vilket gör att dessa inte behöver
vara så strikt reglerade. Det viktiga är att nya
gravvårdar harmonierar med de befintliga och inte
skiljer sig för mycket från dem i fråga om storlek,
formspråk och material.
Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några
av de yngre har en sådan utformning eller historisk
bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt
värde, ex. Tykastenen. Dessa bör bevaras
för framtiden, alternativt återanvändas. Detta för
att behålla karaktären på kvarteret och för att få en
bild över bl.a. hantverket och idealen över tid. De
gravvårdar som återanvänds bör dokumenteras med
skrift och foto för att på så sätt behålla informationen
om när gravvården från början är uppförd och vilka den rests över.
Många utav gravvårdarna i detta kvarter har fått stora lava-angrepp vilket gör att hantverket och
inskriptionerna är svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Detta görs försiktigt genom att med
ljummet vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta bort
dom.

Kvarter B
Den övervägande delen av kvarter B präglas av en blandad karaktär med både äldre och yngre gravvårdar.
Då det finns många typer av gravvårdar behöver nya gravvårdars utformning inte vara så strikt
reglerat. Det viktiga är att nya gravvårdar harmonierar med de befintliga i fråga om storlek, formspråk
och material. I de fall där tidigare grusgravar med befintliga stenramar besåtts med gräs skulle man med
fördel kunna återställa dessa till ursprungsskick.
Den äldsta stenen från 1692 samt ett större antal andra gravvårdar
är idag angripna av lavor som gör att hantverket som utförts
samt inskriptioner blir svåra att uttyda. Därför bör dessa
lavor tas bort. Något som görs försiktigt genom att med ljummet
vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna
och sedan borsta bort dem.
Ett flertal av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har
en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har
ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden,
alternativt återanvändas. I detta kvarter kan man se exempel på
bra återanvändning då man behållit den gamla inskriptionen på
stenen och huggit in nya inskriptioner på dess baksida. Detta gör
att kvarteret dels behåller sin karaktär och dels behåller man den
konsthistoria, lokalhistoria och personhistoria som stenarna har
att berätta.
Gjutjärnskorset bör, om så inte redan är fallet, införas på kyrkans
inventarieförteckning.

Kvarter C
Kvarter C har en heterogen karaktär och här finns många äldre gravvårdar blandat med yngre. Ett flertal
av de äldre gravvårdarna och några av de yngre har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de
var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden, alternativt återanvändas.
Nya gravvårdar bör harmoniera med de gravvårdar som är befintliga och inte skilja sig för mycket från
dem i fråga om storlek, formspråk och material.

Kvarter D och K
Kvarteret inrymmer ett flertal oersättliga gravvårdar som genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör bevaras på sin ursprungliga
plats efter det att gravrätten gått ut. Återanvändning utav äldre gravvårdar är ett mycket bra alternativ
för att bevara stenar vilka bidrar till kvarterets ålderdomliga karaktär. Nytillskott i kvarteret bör ges en
utformning vilken ansluter till omgivande gravvårdar, gärna i gråsvart färgskala.
I kvarteret påträffas ett antal gravar med bevarad stenomramning men där grusfältet avlägsnats.
Dessa skulle med fördel kunna återställas.

Kvarter E och G
Kvarteren inrymmer ett flertal oersättliga gravvårdar som genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör bevaras på sin ursprungliga
plats efter det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas.
Nytillskott bör uppföras i harmoni med de befintliga gravvårdarna. Hänsyn bör framförallt tas till
den svart/grå färgskalan och gravvårdarnas lågt hållna karaktär.

Kvarter F
Kvarter F har en homogen karaktär där skalan
på gravvårdarna är lågt hållen. Gravvårdarna
går främst i rött granit med inslag
utav diabas och grå granit. Nytillskott på
kvarteret bör utformas så att man tar hänsyn
till färgskala och den lågt hållna skalan,
för att bevara kvarterets karaktär. Befintliga
gravvårdar bör i möjligaste mån får stå kvar
på sin plats även efter det att gravrätten gått
ut, alternativt återanvändas.

Kvarter H
Kvarter H har en heterogen karaktär med gravvårdar med skiftande uttryck och från relativt många tidsåldrar
vilket gör det mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till kvarterets lågt hållna skala
och nytillskott bör harmoniera med omgivande gravvårdar. För att bevara kvarterets karaktär är det bra
alternativ att återanvända gravvårdar sedan det att gravrätten gått ut.

Kvarter I
Kvarteret inrymmer ett flertal oersättliga gravvårdar som genom
sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska
värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de bör
bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten gått
ut. Detta för att behålla karaktären på kvarteret och för att få
en bild av hur hantverket och idealen sett ut över tid. De gravvårdar
som återanvänds bör dokumenteras med skrift och foto
för att på så sätt behålla informationen om när gravvården
från början är uppförd och vilka den rests över.
Många utav gravvårdarna i detta kvarter har fått stora
lava-angrepp vilket gör att hantverket och inskriptionerna är
svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Detta görs
försiktigt genom att med ljummet vatten och en nylonborste
eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta
bort dom.

Kvarter L
Kvarter L har en heterogen karaktär med gravvårdar utförda i både klassiska och friare former. Gravstenarna
är utförda i främst röd och grå granit men här finns även nya material såsom hallandia och labrador.
Detta gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till dess lågt hållna skala. De
mer framträdande gravvårdarna bör få vara kvar så länge som möjligt då de ger kvarteret sin karaktär.
Återanvända gravstenar kan vara ett alternativ till nya.

Sammanfattande bedömning och karaktär
På Berga kyrkogård har människor begravts från medeltiden och fram till våra dagar. Kyrkogården är
relativt stor och omgärdas av en vällagd stenmur samt en trädkrans. Ingångar till kyrkogården finns
på flera ställen i väster och söder samt att det finns en ingång i nordöstra delen. På kyrkogården finns
förutom kyrkan en ekonomibyggnad. Kyrkogården har elva kvarter som ligger utsträckta i nordsydlig
riktning. De äldsta kvarteren ligger i söder och ju längre åt norr man går desto yngre blir kvarteren.
Berga kyrkogård har ett stort utbud utav gravvårdar från olika tidsåldrar och med mycket skiftande
ideal. Många utav de gravvårdar som förekommer på kyrkogården är oersättliga och som genom sina
hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden har ett sådant kulturhistoriskt värde att de
bör bevaras på sin ursprungliga plats efter det att gravrätten gått ut. Återanvändning utav äldre gravvårdar
är ett mycket bra alternativ för att bevara stenar vilka bidrar till kvarterets ålderdomliga karaktär.
Nytillskott på kyrkogården bör ges en utformning vilken ansluter till omgivande gravvårdar och kvarterens
inbördes olika karaktärer. De gravvårdar som återanvänds bör dokumenteras med skrift och foto för
att på så sätt behålla informationen om när gravvården från början är uppförd och vilka den rests över.
De äldsta delarna av kyrkogården, kvarter A och B, rymmer påkostade gravvårdar i diabas, granit
och marmor. Det finns även ett mindre antal grusgravar med omgärdningar som är viktigt att bevara.
Även de gravvårdar med stenramar som tidigare varit grusgravar kan med önskvärdhet återställas till
sitt ursprungliga skick. Bruket av grusgravar var vanligt förekommande på våra kyrkogårdar fram till
1950-talet och utgör idag en viktig länk till kyrkogårdens historia.
Som på många landsortskyrkogårdar har omsättningen på gravvårdar varit stor vilket bidragit till
den uppblandade karaktär vilken möter dagens kyrkogårdsbesökare. Detta gör också att kyrkogården
över lag är mindre känslig för nytillskott. Dessa bör dock utformas och placeras med varsamhet och med
hänsyn till kvarterens inbördes olika karaktär.
Många utav gravvårdarna på kyrkogården har fått stora lava-angrepp vilket gör att hantverket och
inskriptionerna är svåra att uttyda. Därför bör dessa lavor tas bort. Detta görs försiktigt genom att med
ljummet vatten och en nylonborste eller mjuk svamp först mjuka upp lavorna och sedan borsta bort
dom.