Stäng fönster Linköping kn, SLAKA 2:5 SLAKA KYRKA (SOFIA ALBERTINA KYRKA)
Anläggning - Värdering
| SLAKA KYRKOGÅRD, SLAKA KYRKA (SOFIA ALBERTINA KYRKA) | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Slaka kyrkogård är en stor landsbygdskyrkogård stadd under långsam förändring till att bli en stadsnära tätortskyrkogård. Utvecklingen speglas via den gårdsuppdelade södra delen av kyrkogården, den ståndsuppdelade yttre och inre delen av norra kyrkogården och de tillkommande nya gravvårdarna av vilka många medfört begravningstraditioner från andra länder. Kyrkogården spelar samhället och dess utveckling, liksom begravningstraditionen från slutet av 1700-talet fram till idag. Slaka kyrkogård är anlagd intill en tingsplats och ett flertal runstenar har stått vid denna. Tre stycken, varav två med runslingan avbildar en enklare stavkyrka finns kvar på kyrkogården och i kyrkan. Flera äldre gravvårdar har historisk anknytning. Bland dessa de två till vapenhuset inflyttade vårdarna över kronolänsmannen C J Carlström och hans hustru. Carlström var ansvarig för ombyggnaden av kyrkan i slutet på 1700-talet. Inmurad i södra väggen finns också ett epitafium med text av förre riksantivarien Johan Hadorph rest över dennes föräldrar, döda på 1640-talet. Till de historiskt viktiga vårdarna kan också minnesstenen över kyrkoherden och fornforskaren JH Wallman räknas. Wallman var bland annat ansvarig för skolväsendet i socknen, när detta tog sin början. Han avled redan 1853, men stenen restes 1950. Karstorpsgraven är en enkel gravsten över fyra syskon, alla döda av krupp inom loppet av två år. Stenen visar hur en idag relativt ofarlig barnsjukdom tidigare skördade offer med begränsade hygieniska förutsättningar som förelåg. Kyrkogården har haft samma utsträckning som idag sedan åtminstone 1699. Inramningen består av en kyrkogårdsmur med en praktfull empirport i sydöst och en trädkrans stadd under långsam föryngring. Kyrkogårdens form gör att grusgångarna sannolikt är desamma som under 1800-talet. Längs västra utkanten finns gravvårdar med utpräglad högre ståndskaraktär. Flera är grusade och mycket stora. Gravvårdarna är oftast höga och smala. Samma företeelse finns också på norra och östra utkanten, dock inte fullt så uttalat. Den södra kyrkogården är gårdsuppdelad med flera mycket ålderdomliga vårdar, blandat med yngre från samma gårdar. Fem vårdar tillhörande Gålstad är kopior av äldre vårdar som stått på platsen tidigare. Den äldsta vården på plats är från 1782 och står strax innanför huvudgrinden. Bland de övriga vårdarna finns ett par grusade gravar med höga smala vårdar (Bergagravarna). Bland Åsmestadsgravarna finns en hög obelisk från sent 1800- tal med en tillhörande barngrav i form av en öppen bok. I det nordvästra hörnet av kyrkogården, med utsikt över Lambohov, finns två stora stenramsgravar. Den ena med ett svart högt kors och den andra med en hög smal vård och en liggare mellan höga tujor. Vårdarna är resta över Lambohovs sista ägarfamiljer Greven och översten J H Sinclair och hans arvtagare majoren Fredrik Cederbaum. En särskild typ av kors finns på kyrkogården. Samma korsvariant finns i en enkel, en dubbel och en tredubbel variant. De är daterade mellan 1843 och 1912. Innanför häckarna i den nordöstra delen av kyrkogården har ett flertal enklare linjegravar bevarats. Dessa består dels av små svarta liggande vårdar och dels av enkla träkors. Titlar på gravvårdar kan berätta mycket om en bygds historia. I fallet Slaka dominerar titlar som hemmansägare eller lantbrukare stort, särskilt på de äldre vårdarna. Här finns också ett relativt stort antal militära titlar vilket är en spegling av att många av gårdarna i socknen varit officers och soldatboställen. Det stadsnära läget har också medfört att en relativt stor andel hantverkare och akademiker finns med. |
